Oktober 2020 Riksgäldskontorets nettoutlåning

För att statens budgetsaldo ska överensstämma med statens lånebehov, med omvänt tecken, redovisas posten Riksgäldskontorets nettoutlåning och en kassamässig korrigeringspost på budgetens utgiftssida. Riksgäldskontorets nettoutlåning utgörs av in- och utlåning till myndigheter, affärsverk, vissa statliga bolag och fonder.

Utfall för Riksgäldskontorets nettoutlåning

Miljoner kr

Förändringar i utlåningen till Riksbanken påverkar nettoutlåningen

Riksgäldskontorets nettoutlåning utgörs av förändringen i lån och kontobehållningar i det som kallas statens internbank. Internbanken vänder sig till myndigheter, affärsverk och vissa statliga bolag och fonder.

Nettoutlåningen ökade med 17 023 miljoner kronor i oktober. I oktober 2019 minskade i stället nettoutlåningen med 31 629 miljoner kronor. Den stora skillnaden mellan åren beror på förändringar i utlåningen till Riksbanken.

Sammantaget har nettoutlåningen ökat med 5 332 miljoner kronor under de första tio månaderna, en skillnad på 111 968 miljoner kronor jämfört med motsvarande period 2019, då nettoutlåningen i stället minskade med 106 637 miljoner kronor. Skillnaden beror huvudsakligen på förändringar i utlåningen till Riksbanken.

Riksgäldskontoret har sedan 2009 tagit upp valutalån för vidareutlåning till Riksbanken i syfte att förstärka valutareserven. Lånet till Riksbanken består egentligen av flera lån med olika löptid. Lånen löper efter hand ut och ersätts oftast med nya lån. Riksgäldskontoret beslutade ursprungligen att för Riksbankens räkning ta upp lån i utländsk valuta på motsvarande 200 miljarder kronor. På senare tid har förfallande lån och vidareutlåningen till Riksbanken refinansierats till rådande växelkurs. Eftersom kronan har varit svagare än när det ursprungliga lånet togs upp har vidareutlåningen under lång tid överstigit 200 miljarder kronor. Den 6 mars 2019 beslutade Riksbanken att minska valutareserven med 8 000 miljoner amerikanska dollar (USD) eftersom beredskapsbehovet i utländsk valuta bedömdes ha minskat. Skälen till detta var förändringar i bankernas balansräkningar och Nordeas byte av hemvist från Sverige till Finland. I juli 2019 förföll lån om 2 750 miljoner USD som inte refinansierades. Det minskade nettoutlåningen med 22 770 miljoner kronor. I maj 2019 förföll lån för 2 250 miljoner USD som inte refinansierades. Det innebar att nettoutlåningen minskade med 19 883 miljoner kronor i maj 2019. I oktober 2019 förföll lån om 3 000 miljoner USD som inte refinansierades. Det minskade nettoutlåningen med 26 416 miljoner kronor i oktober 2019. Återbetalningarna motsvarar alltså ungefär 69 000 miljoner kronor. Sammantaget för perioden januari till oktober 2019 minskade Riksbankslånet med 67 320 miljoner kronor, vilket minskar nettoutlåningen och påverkar jämförelsen mellan åren. Att lånet minskade mindre än återbetalningarna beror på att andra lån som är upptagna i dollar och euro påverkas av ändrade valutakurser då enskilda lån refinansieras.

I oktober 2020 ökade tillfälligt utlåningen till Riksbanken då Riksgäldskontoret refinansierade lån som förföll i november. Detta påverkar nettoutlåningen positivt med 20 574 miljoner kronor i oktober 2020. I november kommer denna händelse i stället påverka nettoutlåningen negativt med samma belopp.  Utöver detta har utlåningen till Riksbanken ökat med 6 066 miljoner kronor hittills i år eftersom kronan har varit svagare än när det ursprungliga lånet togs upp. Sammantaget har utlåningen till Riksbanken förändrats med 93 960 miljoner kronor mellan åren.

I mars lånade Riksgäldskontoret ut 10 000 miljoner kronor till det statligt helägda Aktiebolaget Svensk Exportkredit. Svensk Exportkredits uppdrag är att på kommersiella och hållbara grunder säkerställa tillgång till finansiella lösningar för svensk exportnäring. I uppdraget ingår även att administrera det statsstödda CIRR-systemet (Commercial Interest Reference Rate). CIRR innebär att ett exportföretags köpare kan erbjudas finansiering till fast ränta. Exportkrediter och CIRR lyder under en överenskommelse inom OECD (Consensus) som innebär gemensamma riktlinjer för statsstödda krediter så att enskilda länder inte ska kunna gynna sin exportindustri på ett otillbörligt sätt. För att säkerställa att Svensk Exportkredit alltid ska kunna utföra samhällsuppdraget med förvaltning av CIRR-systemet har bolaget en låneram i Riksgäldskontoret. Den utnyttjades för första gången i mars 2020. Tidigare har CIRR-systemet i stället lånat på marknaden, till exempel i andra länders centralbanker. Detta var inte möjligt i mars 2020 eftersom det rådde en osäkerhet på marknaden med anledning av coronapandemin. Utlåningen till AB Svensk Exportkredit ökade nettoutlåningen i mars och ingår i ökningen för de första 10 månaderna.

Riksgäldskontorets nettoutlåning, miljoner kronor
Utfall
okt 2020
Förändring
jämfört med
okt 2019
Utfall
jan-okt 2020
Förändring
jämfört med
jan-okt 2019
SB + ÄB
2020
Riksgäldskontorets nettoutlåning 17 023 48 652 5 332 111 968 13 798
SB = statens budget, ÄB = ändringsbudget

Kontakt