Maj 2019 Riksgäldskontorets nettoutlåning

För att statens budgetsaldo ska överensstämma med statens lånebehov, med omvänt tecken, redovisas posten Riksgäldskontorets nettoutlåning och en kassamässig korrigeringspost på budgetens utgiftssida. Riksgäldskontorets nettoutlåning utgörs av in- och utlåning till myndigheter, affärsverk, vissa statliga bolag och fonder.

Utfall för Riksgäldskontorets nettoutlåning

Miljoner kr

Riksgäldskontorets nettoutlåning utgörs av förändringen i lån och kontobehållningar i det som kallas statens internbank. Internbanken vänder sig till myndigheter, affärsverk och vissa statliga bolag och fonder.

I maj minskade nettoutlåningen med 24 820 miljoner kronor. Under perioden januari-maj 2019 minskade nettoutlåningen med 39 981 miljoner kronor.

Pensionsmyndigheten sätter in premiepensionsavgifter i Riksgäldskontoret i avvaktan på slutlig placering av premiepensionsspararna. I maj har Pensionsmyndigheten omplacerat en del av de tillfälliga premiepensionsplaceringarna från kontot i Riksgäldskontoret, vilket innebär att nettoutlåningen har ökat med 3 861 miljoner kronor i maj. Totalt har premiepensionsavgifterna minskat nettoutlåningen med 13 223 miljoner kronor för perioden januari till maj.

Resolutionsreservens konton i Riksgäldskontoret ökade med 5 831 miljoner kronor i maj. Det är 3 247 miljoner kronor lägre än i maj 2018. Det beror dels på att Nordea har flyttat sitt huvudkontor från Sverige till Finland, dels på att avgiftsuttaget har minskat från 0,125 procent till 0,09 procent av avgiftsunderlaget. I och med Nordeas flytt flyttade även huvudansvaret för resolution från Riksgäldskontoret till Bankunionens resolutionsmyndighet, Single Resolution Board (SRB) som från och med 2019 är samordnande resolutionsmyndighet för Nordeakoncernen. Ansvaret för Nordeas tre svenska dotterbolag ligger även fortsättningsvis på Riksgälden och de tre dotterbolagen fortsätter att betala avgift till den svenska resolutionsreserven.

Riksgäldskontoret har sedan 2009 tagit upp valutalån för vidareutlåning till Riksbanken i syfte att förstärka valutareserven. Lånet till Riksbanken består egentligen av flera lån med olika löptid. Lånen löper efter hand ut och har sedan 2009 ersatts med nya lån. Riksgäldskontoret beslutade ursprungligen att för Riksbankens räkning ta upp lån i utländsk valuta på motsvarande 200 miljarder kronor. På senare tid har alla förfallande lån och vidareutlåningen till Riksbanken refinansierats till rådande växelkurs. Eftersom kronan är svagare än när det ursprungliga lånet har vidareutlåningen under lång tid överstigit 200 miljarder kronor. Den totala vidareutlåningen till Riksbanken uppgick till 225 278 miljoner kronor den 31 maj 2019.

Den 6 mars 2019 beslutade Riksbanken att minska valutareserven med 8 miljarder amerikanska dollar (USD) eftersom beredskapsbehovet i utländsk valuta bedömdes ha minskat. Skälen till detta är förändringar i bankernas balansräkningar och Nordeas byte av hemvist från Sverige till Finland.   

Under maj förföll lån för 2 250 miljoner amerikanska dollar som inte refinansierades. Det innebär att nettoutlåningen minskade med 19 883 miljoner kronor i maj. För perioden januari till maj har Riksbankslånet minskat med 18 122 miljoner kronor.

I juli förfaller lån om 2 750 miljoner USD som inte kommer att refinansieras och i september förfaller lån om 3 000 miljoner USD som inte ska refinanseras.

Riksgäldskontorets nettoutlåning, miljoner kronor
Utfall
maj 2019
Förändring
jämfört med
maj 2018
Utfall
jan-maj 2019
Förändring
jämfört med
jan-maj 2018
SB + ÄB
2019
Riksgäldskontorets nettoutlåning - 24 820 - 18 332 - 39 981 - 28 600 3 628
SB = statens budget, ÄB = ändringsbudget

Kontakt

Senast uppdaterad: