Maj 2019 Kassamässig korrigering

Posten utgör skillnaden mellan å ena sidan nettot av vad som redovisats mot budgetens anslag och inkomsttitlar och å andra sidan nettot av in- och utbetalningar över statens centralkonto i Riksbanken. Kassamässiga korrigeringar uppstår dels till följd av periodiseringsskillnader, dels till följd av att det förekommer transaktioner över statens centralkonto som inte har sin motsvarighet på anslag eller inkomsttitlar och vice versa. Utfallet för den kassamässiga korrigeringen är en restpost, men den kan till stora delar specificeras.

Utfall för Kassamässig korrigering

Miljoner kr

Den kassamässiga korrigeringen blev -2 345 miljoner kronor i maj.

Hittills i år är den kassamässiga korrigeringen -1 294 miljoner kronor.

Redovisningen mot anslaget 1:1 Räntor på statsskulden är inte kassamässig. En kassamässig korrigering uppstår därför, dels till följd av att inkomsträntor på studielån periodiseras till det kvartal de avser och dels till följd av att redovisningen baseras på affärsdag vilket skiljer sig något från likviddag. I maj påverkar den så kallade ränteperiodiseringen den kassamässiga korrigeringen negativt med 2 164 miljoner kronor. För perioden januari-maj påverkar ränteperiodiseringen den kassamässiga korrigeringen negativt med 5 717 miljoner kronor.

I maj översteg uttagen från EU-kommissionens konto i Riksgäldskontoret periodens insättningar med 182 miljoner kronor. Det påverkar den kassamässiga korrigeringen positivt. Under perioden januari-maj har i stället insättningarna överstigit uttagen med totalt 430 miljoner kronor, vilket påverkar den kassamässiga korrigeringen negativt.

Kassamässiga korrigeringar förekommer vid de flesta myndigheterna. De kassamässiga korrigeringarna uppstår på grund av skillnader mellan myndigheternas redovisning mot anslag och de anslagsbelopp som har tillförts myndighetens räntekonto. När redovisningen mot anslag är högre än de anslagsbelopp som tillförts räntekonto påverkas den kassamässiga korrigeringen negativt. Om fallet är det omvända påverkas den kassamässiga korrigeringen positivt. Kassamässiga korrigeringar uppstår också då redovisningen mot inkomsttitlar inte är kassamässig.

Post- och telestyrelsen (PTS) beslutade den 14 december 2018 om nationella tillstånd att använda radiosändare i frekvensutrymme i 700 MHz-bandet i Sverige. Telia Sverige AB och Net4Mobility HB vann budgivningen och betalade tillsammans 2 525 miljoner kronor för tillstånden i januari. Tillstånden gäller från och med den 14 december 2018 till och med den 31 december 2040 och PTS har periodiserat avgiftsintäkterna under avtalsperioden, vilket innebär att den kassamässiga korrigeringen påverkades negativt med cirka 2 500 miljoner kronor i januari 2019.

Hittills i år har Försvarsmakten redovisat 3 445 miljoner kronor lägre belopp mot anslag än de anslagsmedel som tillförts räntekontot, vilket påverkar den kassamässiga korrigeringsposten positivt. Trafikverket redovisar 3 728 miljoner kronor lägre belopp mot anslag än de anslagsbelopp som har tillförts räntekontot hittills i år.

Kassamässig korrigering, miljoner kronor
Utfall
maj 2019
Förändring
jämfört med
maj 2018
Utfall
jan-maj 2019
Förändring
jämfört med
jan-maj 2018
SB + ÄB
2019
Kassamässig korrigering - 2 345 6 081 - 1 294 - 3 165 0
SB = statens budget, ÄB = ändringsbudget

Kontakt

Senast uppdaterad: