April 2019 Kassamässig korrigering

Posten utgör skillnaden mellan å ena sidan nettot av vad som redovisats mot budgetens anslag och inkomsttitlar och å andra sidan nettot av in- och utbetalningar över statens centralkonto i Riksbanken. Kassamässiga korrigeringar uppstår dels till följd av periodiseringsskillnader, dels till följd av att det förekommer transaktioner över statens centralkonto som inte har sin motsvarighet på anslag eller inkomsttitlar och vice versa. Utfallet för den kassamässiga korrigeringen är en restpost, men den kan till stora delar specificeras.

Utfall för Kassamässig korrigering

Miljoner kr

Den kassamässiga korrigeringen blev -5 905 miljoner kronor i april, vilket innebär  en skillnad på 8 418 miljoner kronor jämfört med april 2018, då den kassamässiga korrigeringen var 2 513 miljoner kronor.

För årets första fyra månader är den kassamässiga korrigeringen 1 051 miljoner kronor, vilket är 9 246 miljoner kronor lägre jämfört med motsvarande period 2018.

Redovisningen mot anslaget 1:1 Räntor på statsskulden är inte kassamässig. En kassamässig korrigering uppstår därför, dels till följd av att inkomsträntor på studielån periodiseras till det kvartal de avser och dels till följd av att redovisningen baseras på affärsdag vilket skiljer sig något från likviddag. I april påverkar den så kallade ränteperiodiseringen den kassamässiga korrigeringen negativt med 2 104 miljoner kronor. För perioden januari-april påverkar ränteperiodiseringen den kassamässiga korrigeringen negativt med 3 555 miljoner kronor.

I april översteg insättningarna på EU-kommissionens konto i Riksgäldskontoret periodens uttag med 536 miljoner kronor. Det påverkar den kassamässiga korrigeringen negativt. Under perioden januari-april har insättningarna överstigit uttagen med totalt 612 miljoner kronor.

Kassamässiga korrigeringar förekommer vid de flesta myndigheterna. De kassamässiga korrigeringarna uppstår på grund av skillnader mellan myndigheternas redovisning mot anslag och de anslagsbelopp som har tillförts myndighetens räntekonto. När redovisningen mot anslag är högre än de anslagsbelopp som tillförts räntekonto påverkas den kassamässiga korrigeringen negativt. Om fallet är det omvända påverkas den kassamässiga korrigeringen positivt. Kassamässiga korrigeringar uppstår också då redovisningen mot inkomsttitlar inte är kassamässig.

Post- och telestyrelsen (PTS) beslutade den 14 december 2018 om nationella tillstånd att använda radiosändare i frekvensutrymme i 700 MHz-bandet i Sverige. Telia Sverige AB och Net4Mobility HB vann budgivningen och betalade tillsammans 2 525 miljoner kronor för tillstånden i januari. Tillstånden gäller från och med den 14 december 2018 till och med den 31 december 2040 och PTS har periodiserat avgiftsintäkterna under avtalsperioden, vilket innebär att den kassamässiga korrigeringen påverkades negativt med cirka 2 500 miljoner kronor i januari samt för de fyra första månaderna 2019.

Försvarsmakten redovisar i april 496 miljoner kronor lägre belopp mot anslag än de anslagsmedel som tillförts räntekontot, vilket påverkar den kassamässiga korrigeringsposten positivt. För perioden januari-april påverkar Försvarsmakten den kassamässiga korrigeringen positivt med 3 039 miljoner kronor med anledning av detta.

I april redovisar Trafikverket 191 miljoner kronor lägre belopp mot anslag än de anslagsbelopp som har tillförts räntekontot. Det påverkar den kassamässiga korrigeringen positivt. För perioden januari-april redovisar Trafikverket 4 253 miljoner kronor lägre belopp än vad som har tillförts räntekontot.

Kassamässig korrigering, miljoner kronor
Utfall
april 2019
Förändring
jämfört med
april 2018
Utfall
jan-april 2019
Förändring
jämfört med
jan-april 2018
SB + ÄB
2019
Kassamässig korrigering - 5 905 - 8 418 1 051 - 9 246 0
SB = statens budget, ÄB = ändringsbudget

Kontakt

Senast uppdaterad: