Februari 2019 Utgiftsområde 26: Statsskuldsräntor m.m.

Utfallet för utgiftsområdet Statsskuldsräntor m.m. blev negativt i februari då inkomster som redovisas mot anslag översteg utgifterna med 74 miljoner kronor. I februari 2018 redovisades ett negativt utfall på 592 miljoner kronor. Skillnaden förklaras bland annat av lägre ränteinkomster för lån i svenska kronor.

För perioden januari-februari uppvisar utgiftsområdet ett negativt utfall på 1 028 miljoner kronor. För motsvarande period föregående år redovisades ett negativt utfall på 1 725 miljoner kronor.

Utfallet för utgiftsområdet består till största delen av anslag 1:1 Räntor på statsskulden. Tabell 1 visar räntorna på statsskulden fördelade på anslagets komponenter.

För perioden januari-februari redovisas ett negativt utfall på 1 069 miljoner kronor vilket motsvarar en skillnad på 698 miljoner kronor jämfört med samma period föregående år. Skillnaden förklaras främst av 623 miljoner i lägre ränteinkomster för lån i svenska kronor.

Ränteutgifterna på lån i utländsk valuta uppgick till 779 miljoner kronor vilket är 110 miljoner kronor (16,4 procent) högre jämfört med perioden januari-februari 2018.

Inkomster från överkurser vid emission ökade med 288 miljoner kronor (97,0 procent). Om Riksgäldskontoret emitterar en obligation med en kupongränta som är högre än marknadsräntan uppstår en överkurs, vilket innebär att Riksgäldskontoret får den diskonterade mellanskillnaden mellan marknadsräntan och kupongräntan av köparen. När Riksgäldskontoret emitterar obligationer med överkurs betraktas det som en ränteinkomst.

Nettoinkomsterna från räntor på in- och utlåning uppgick till 837 miljoner kronor vilket är en minskning med 137 miljoner kronor (14,1 procent) jämfört med perioden januari-februari 2018. Räntor på in- och utlåning avser Riksgäldskontorets in- och utlåning till myndigheter, affärsverk, vissa statliga bolag och fonder. Utfallet för anslaget påverkas, totalt sett, inte av Riksgäldskontorets nettoutlåning eftersom anslaget nettoredovisas.

Högre ränteutgifter som beror på att statsskulden ökar till följd av större nettoutlåning motsvaras av en lika stor ökning av ränteinkomsterna.

För perioden januari-februari uppgår valutakursförlusterna till 125 miljoner kronor. Det är 160 miljoner kronor högre jämfört med samma period föregående år, då valutakursvinster på 34 miljoner kronor redovisades. Vid lösen eller omsättning av lån i utländsk valuta realiseras valutakursförluster eller valutakursvinster beroende på hur valutakursen utvecklats sedan lånet tecknades.

Kursförlusterna för perioden januari-februari uppgår till 72 miljoner kronor vilket är 44 miljoner kronor (37,9 procent) lägre än samma period föregående år. Kursförluster uppstår vid förtidsinlösen av lån som har en högre kupongränta än marknadsräntan vid återköpstillfället.