December 2019 Riksgäldskontorets nettoutlåning

För att statens budgetsaldo ska överensstämma med statens lånebehov, med omvänt tecken, redovisas posten Riksgäldskontorets nettoutlåning och en kassamässig korrigeringspost på budgetens utgiftssida. Riksgäldskontorets nettoutlåning utgörs av in- och utlåning till myndigheter, affärsverk, vissa statliga bolag och fonder.

Utfall för Riksgäldskontorets nettoutlåning

Miljoner kr

Pensionsmyndigheten har överfört 43 miljarder kronor till hushållen

Riksgäldskontorets nettoutlåning utgörs av förändringen i lån och kontobehållningar i det som kallas statens internbank. Internbanken vänder sig till myndigheter, affärsverk och vissa statliga bolag och fonder. Nettoutlåningen ökade med 45 546 miljoner kronor i december. Preliminärt minskade nettoutlåningen med 66 870 miljoner under 2019.

År 2018 ökade nettoutlåningen med 1 978 miljoner kronor. Förändringar i utlåningen till Riksbanken förklarar den största delen av förändringen mellan åren.


Riksgäldskontoret har sedan 2009 tagit upp valutalån för vidareutlåning till Riksbanken i syfte att förstärka valutareserven. Lånet till Riksbanken består egentligen av flera lån med olika löptid. Lånen löper efter hand ut och har sedan 2009 ersatts med nya lån. Riksgäldskontoret beslutade ursprungligen att för Riksbankens räkning ta upp lån i utländsk valuta på motsvarande 200 miljarder kronor. På senare tid har alla förfallande lån och vidareutlåningen till Riksbanken refinansierats till rådande växelkurs. Eftersom kronan är svagare än när det ursprungliga lånet har vidareutlåningen under lång tid överstigit 200 miljarder kronor. Den 6 mars 2019 beslutade Riksbanken att minska valutareserven med 8 000 miljoner amerikanska dollar (USD) eftersom beredskapsbehovet i utländsk valuta bedömdes ha minskat. Skälen till detta är förändringar i bankernas balansräkningar och Nordeas byte av hemvist från Sverige till Finland. För 2019 har Riksbankslånet minskat nettoutlåningen med 67 393 miljoner kronor. Den totala vidareutlåningen till Riksbanken uppgick till 176 008 miljoner kronor den 31 december 2019.

Pensionsmyndigheten sätter in premiepensionsavgifter i Riksgäldskontoret i avvaktan på slutlig placering av premiepensionsspararna. När pensionsavgifterna sätts in på konto i Riksgäldskontoret minskar nettoutlåningen. I december har Pensionsmyndigheten överfört 42 986 miljoner kronor i premiepensionsavgifter till hushållen, då ökar nettoutlåningen. Premiepensionsavgifterna ökade nettoutlåningen med 39 291 miljoner kronor, netto, i december. Totalt har premiepensionsavgifterna ökat nettoutlåningen med 1 819 miljoner kronor 2019. Nettobehållningarna på myndigheternas räntekonton har minskat med 8 076 miljoner kronor i december. Det ökar nettoutlåningen. För helåret har myndigheternas räntekonton minskat nettoutlåningen med 5 757 miljoner kronor.

Riksgäldskontorets nettoutlåning, miljoner kronor
Utfall
dec 2019
Förändring
jämfört med
dec 2018
Utfall
jan-dec 2019
Förändring
jämfört med
jan-dec 2018
SB + ÄB
2019
Riksgäldskontorets nettoutlåning 45 546 8 984 - 66 892 - 68 870 3 628
SB = statens budget, ÄB = ändringsbudget

Kontakt

Senast uppdaterad: