Mars 2018 Riksgäldskontorets nettoutlåning

För att statens budgetsaldo ska överensstämma med statens lånebehov, med omvänt tecken, redovisas posten Riksgäldskontorets nettoutlåning och en kassamässig korrigeringspost på budgetens utgiftssida. Riksgäldskontorets nettoutlåning utgörs av in- och utlåning till myndigheter, affärsverk, vissa statliga bolag och fonder.

Utfall för Riksgäldskontorets nettoutlåning

Miljoner kr

Myndigheternas förändringar i lån och kontobehållningar påverkar nettoutlåningen

Riksgäldskontorets nettoutlåning utgörs av förändringen i lån och kontobehållningar i det som kallas statens internbank. Internbanken vänder sig till myndigheter, affärsverk och vissa statliga bolag och fonder. Nettoutlåningen minskade med 4 311 miljoner kronor i mars. Sammantaget har nettoutlåningen ökat med 2 402 miljoner kronor sedan årsskiftet. Riksgäldskontoret har alltså lånat 2 402 miljoner kronor sedan årsskiftet (netto).

Pensionsmyndigheten sätter in premiepensionsavgifter i Riksgäldskontoret i avvaktan på slutlig placering av premiepensionsspararna. Premiepensions-insättningarna har minskat nettoutlåningen med 5 308 miljoner kronor i mars. Totalt för det första kvartalet har premiepensionsavgifterna minskat nettoutlåningen med 12 317 miljoner kronor. 

Nettobehållningen på myndigheternas räntekonton minskade med 2 320 miljoner kronor i mars. Hittills i år har myndigheternas nettokontobehållningar minskat med 2 353 miljoner kronor. Det ökar nettoutlåningen. Det är framför allt inlåningen från myndigheterna som minskar.

Utlåningen till Riksbanken har tillfälligt ökat med 43 miljoner kronor i mars. Hittills i år har utlåningen till Riksbanken tillfälligt ökat med 9 653 miljoner kronor. Det ökar nettoutlåningen.

Den totala utlåningen till Riksbanken uppgick den 31 mars till 241 965 miljoner kronor. Lånet till Riksbanken består egentligen av flera lån med olika löptid. Lånen löper efter hand ut och måste då ersättas med nya lån. Riksgäldskontoret beslutade ursprungligen att för Riksbankens räkning ta upp lån i utländsk valuta på motsvarande 200 miljarder kronor. Beloppsgränsen får tillfälligtvis överskridas för att refinansieringen av lånen ska kunna hanteras effektivt. Eventuella överskridanden ska justeras så snart det kan ske utan att orsaka Riksbanken eller Riksgäldskontoret onödiga merkostnader. Riksgäldskontoret har dock senare, på begäran av Riksbanken, modifierat beslutet så att alla förfallande lån och vidareutlåningen till Riksbanken får refinansieras till rådande växelkurs. Eftersom kronan är svagare än när det ursprungliga lånet togs så kommer vidareutlåningen, så länge kronkursen ligger på nuvarande nivåer, att överstiga 200 miljarder kronor.

Utlåningen till Centrala studiestödsnämnden (CSN) ökade med 432 miljoner kronor i mars. För det första kvartalet ökade CSN:s utlåning med 3 038 miljoner kronor. Detta ökar nettoutlåningen.

Riksgäldskontorets nettoutlåning, miljoner kronor
Utfall
mars 2018
Förändring
jämfört med
mars 2017
Utfall
jan-mars 2018
Förändring
jämfört med
jan-mars 2017
SB + ÄB
2018
Riksgäldskontorets nettoutlåning - 4 311 - 6 493 2 402 5 216 6 548
SB = statens budget, ÄB = ändringsbudget

Kontakt

Senast uppdaterad: