November 2018 Riksgäldskontorets nettoutlåning

För att statens budgetsaldo ska överensstämma med statens lånebehov, med omvänt tecken, redovisas posten Riksgäldskontorets nettoutlåning och en kassamässig korrigeringspost på budgetens utgiftssida. Riksgäldskontorets nettoutlåning utgörs av in- och utlåning till myndigheter, affärsverk, vissa statliga bolag och fonder.

Utfall för Riksgäldskontorets nettoutlåning

Miljoner kr

Riksgäldskontorets nettoutlåning utgörs av förändringen i lån och kontobehållningar i det som kallas statens internbank. Internbanken vänder sig till myndigheter, affärsverk och vissa statliga bolag och fonder. Nettoutlåningen minskade med 3 257 miljoner kronor i november. Sammantaget har nettoutlåningen minskat med 34 585 miljoner kronor sedan årsskiftet.

Pensionsmyndigheten sätter in premiepensionsavgifter i Riksgäldskontoret i avvaktan på slutlig placering av premiepensionsspararna. Premiepensionsinsättningarna har minskat nettoutlåningen med 4 260 miljoner kronor i november. Totalt för perioden januari– november har premiepensionsavgifterna minskat nettoutlåningen med 37 589 miljoner kronor. 

Nettobehållningen på myndigheternas räntekonton ökade med 2 069 miljoner kronor i november. Det minskar nettoutlåningen. Hittills i år har myndigheternas räntekontobehållningar minskat med 3 747 miljoner kronor netto.

Utlåningen till Riksbanken har inte förändrats under november 2018. Hittills i år har utlåningen till Riksbanken tillfälligt ökat med 11 088 miljoner kronor. Det ökar nettoutlåningen. Den totala utlåningen till Riksbanken uppgick den 30 november till 243 400 miljoner kronor. Lånet till Riksbanken består egentligen av flera lån med olika löptid. Lånen löper efter hand ut och måste då ersättas med nya lån. Riksgäldskontoret beslutade ursprungligen att för Riksbankens räkning ta upp lån i utländsk valuta på motsvarande 200 miljarder kronor. Beloppsgränsen får tillfälligtvis överskridas för att refinansieringen av lånen ska kunna hanteras effektivt. Eventuella överskridanden ska justeras så snart det kan ske utan att orsaka Riksbanken eller Riksgäldskontoret onödiga merkostnader. Riksgäldskontoret har dock senare, på begäran av Riksbanken, modifierat beslutet så att alla förfallande lån och vidareutlåningen till Riksbanken får refinansieras till rådande växelkurs. Eftersom kronan är svagare än när det ursprungliga lånet togs så kommer vidareutlåningen, så länge kronkursen ligger på nuvarande nivåer, att överstiga 200 miljarder kronor.

Under det första halvåret har banker och andra kreditinstitut som omfattas av lagen om resolution betalt in 9 078 miljoner kronor i resolutionsavgifter. Avgifterna placeras på resolutionsreservens konto i Riksgäldskontoret. När avgifter sätts in på kontot minskar nettoutlåningen.

Riksgäldskontorets nettoutlåning, miljoner kronor
Utfall
nov 2018
Förändring
jämfört med
nov 2017
Utfall
jan-nov 2018
Förändring
jämfört med
jan-nov 2017
SB + ÄB
2018
Riksgäldskontorets nettoutlåning - 3 257 - 701 - 34 585 1 995 6 548
SB = statens budget, ÄB = ändringsbudget

Kontakt

Senast uppdaterad: