September 2017 Riksgäldskontorets nettoutlåning
För att statens budgetsaldo ska överensstämma med statens lånebehov, med omvänt tecken, redovisas posten Riksgäldskontorets nettoutlåning och en kassamässig korrigeringspost på budgetens utgiftssida. Riksgäldskontorets nettoutlåning utgörs av in- och utlåning till myndigheter, affärsverk, vissa statliga bolag och fonder.
Utfall för Riksgäldskontorets nettoutlåning
Insättning av premiepensionsavgifter minskar nettoutlåningen
Riksgäldskontorets nettoutlåning minskade med 5 835 miljoner kronor i september.
Under perioden januari–september har nettoutlåningen totalt minskat med 30 398 miljoner kronor.
Utlåningen till Riksbanken har hittills i år ökat med 6 455 miljoner kronor. Det innebär att nettoutlåningen ökar. Den totala utlåningen till Riksbanken uppgick den 30 september till 229 120 miljoner kronor. Lånet till Riksbanken består egentligen av flera lån med olika löptid. Lånen löper efter hand ut och måste då ersättas med nya lån. Riksgäldskontoret beslutade ursprungligen att för Riksbankens räkning ta upp lån i utländsk valuta på motsvarande 200 miljarder kronor. Beloppsgränsen får tillfälligtvis överskridas för att refinansieringen av lånen ska kunna hanteras effektivt. Eventuella överskridanden ska justeras så snart det kan ske utan att orsaka Riksbanken eller Riksgäldskontoret onödiga merkostnader. Riksgäldskontoret har dock senare, på begäran av Riksbanken, modifierat beslutet så att alla förfallande lån och vidareutlåningen till Riksbanken får refinansieras till rådande växelkurs. Eftersom kronan är svagare än när det ursprungliga lånet togs så kommer vidareutlåningen, så länge kronkursen ligger på nuvarande nivåer, att överstiga 200 miljarder kronor.
Pensionsmyndigheten sätter in premiepensionsavgifter i Riksgäldskontoret i avvaktan på slutlig placering av premiepensionsspararna. Dessa insättningar ökade med 4 006 miljoner kronor i september. Premiepensionsinsättningarna har minskat nettoutlåningen med totalt 31 265 miljoner kronor för de första nio månaderna.
Under det första halvåret har banker och andra kreditinstitut som omfattas av lagen om resolution betalt in 6 416 miljoner kronor i resolutionsavgifter. Avgifterna placeras på resolutionsreservens konto i Riksgäldskontoret. När avgifter sätts in på kontot minskar nettoutlåningen.
Utlåningen till Centrala studiestödsnämnden (CSN) ökade med 3 813 miljoner kronor för perioden januari–september. Detta ökar nettoutlåningen.
| Tom th | Tom th | Tom th | Utfall sep 2017 |
Förändring jämfört med sep 2016 |
Utfall jan-sep 2017 |
Förändring jämfört med jan-sep 2016 |
SB + ÄB 2017 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Riksgäldskontorets nettoutlåning | - 5 835 | - 5 216 | - 30 398 | - 7 461 | 8 226 | ||
| SB = statens budget, ÄB = ändringsbudget | |||||||