Fråga ESV

Juni 2017 Riksgäldskontorets nettoutlåning

För att statens budgetsaldo ska överensstämma med statens lånebehov, med omvänt tecken, redovisas posten Riksgäldskontorets nettoutlåning och en kassamässig korrigeringspost på budgetens utgiftssida. Riksgäldskontorets nettoutlåning utgörs av in- och utlåning till myndigheter, affärsverk, vissa statliga bolag och fonder.

Utfall för Riksgäldskontorets nettoutlåning

Miljoner kr

Inbetalning av resolutionsavgifter minskar nettoutlåningen

Riksgäldskontorets nettoutlåning minskade med 13 727 miljoner kronor i juni.

Under juni har banker och andra kreditinstitut som omfattas om lagen om resolution betalt in 6 429 miljoner kronor i resolutionsavgifter. Avgifterna placeras på resolutionsreservens konto i Riksgäldskontoret. När avgifter sätts in på kontot minskar nettoutlåningen.

Under 2016 var resolutionsavgiften halverad eftersom den sista stabilitetsavgiften samtidigt betalades in (avseende 2015). Totalt uppgick resolutionsavgifterna till         3 393 miljoner kronor under 2016, varav 774 miljoner betalades in i juni. Stabilitetsavgifterna uppgick till 3 373 miljoner kronor och betalades in under andra halvåret 2016. Det betyder att ökningen av inbetalda resolutionsavgifter i juni 2017 till övervägande del beror på betalningsförskjutningar.

Pensionsmyndigheten sätter in premiepensionsavgifter i Riksgäldskontoret i avvaktan på slutlig placering av premiepensionsspararna. Premiepensionsinsättningarna har minskat nettoutlåningen med 6 686 miljoner kronor i juni. I juni 2016 påverkades nettoutlåningen positivt med 4 380 miljoner kronor med anledning av detta.

Riksgäldskontorets nettoutlåning, miljoner kronor
Utfall
juni 2017		 Förändring
jämfört med
juni 2016		 Utfall
jan-juni 2017		 Förändring
jämfört med
jan-juni 2016		 SB + ÄB
2017
Riksgäldskontorets nettoutlåning - 13 727 - 10 661 - 21 038 - 9 679 8 226
SB = statens budget, ÄB = ändringsbudget

Kontakt