Maj 2017 Riksgäldskontorets nettoutlåning

Myndigheternas förändringar i lån och kontobehållningar påverkar nettoutlåningen

Riksgäldskontorets nettoutlåning ökade med 47 miljoner kronor i maj. Hittills i år har nettoutlåningen i stället minskat med 7 311 miljoner kronor.

Pensionsmyndigheten sätter in premiepensionsavgifter i Riksgäldskontoret i avvaktan på slutlig placering av premiepensionsspararna. Premiepensions-insättningarna har minskat nettoutlåningen med 11 909 miljoner kronor för de första fem månaderna.

Utlåningen till Centrala studiestödsnämnden (CSN) ökade med 3 880 miljoner kronor för perioden januari - maj. Detta ökar nettoutlåningen.

Nettobehållningen på myndigheternas räntekonton ökade med 1 119 miljoner kronor i maj. Det minskar nettoutlåningen. För perioden januari–maj ökade behållningarna på räntekonto med 2 931 miljoner kronor.

Utlåningen till Riksbanken har hittills i år ökat med 4 677 miljoner kronor. Det ökar nettoutlåningen. Den totala utlåningen till Riksbanken uppgick den 31 maj till 227 341 miljoner kronor. Lånet till Riksbanken består egentligen av flera lån med olika löptid. Lånen löper efter hand ut och måste då ersättas med nya lån. Riksgäldskontoret beslutade ursprungligen att för Riksbankens räkning ta upp lån i utländsk valuta på motsvarande 200 miljarder kronor. Beloppsgränsen får tillfälligtvis överskridas för att refinansieringen av lånen ska kunna hanteras effektivt. Eventuella överskridanden ska justeras så snart det kan ske utan att orsaka Riksbanken eller Riksgäldskontoret onödiga merkostnader. Riksgäldskontoret har dock senare, på begäran av Riksbanken, modifierat beslutet så att alla förfallande lån och vidareutlåningen till Riksbanken får refinansieras till rådande växelkurs. Eftersom kronan är svagare än när det ursprungliga lånet togs så kommer vidareutlåningen, så länge kronkursen ligger på nuvarande nivåer, att överstiga 200 miljarder kronor.