November 2017 Riksgäldskontorets nettoutlåning

För att statens budgetsaldo ska överensstämma med statens lånebehov, med omvänt tecken, redovisas posten Riksgäldskontorets nettoutlåning och en kassamässig korrigeringspost på budgetens utgiftssida. Riksgäldskontorets nettoutlåning utgörs av in- och utlåning till myndigheter, affärsverk, vissa statliga bolag och fonder.

Utfall för Riksgäldskontorets nettoutlåning

Miljoner kr

Riksgäldskontorets nettoutlåning minskade med 2 557 miljoner kronor i november. Under perioden januari–november har nettoutlåningen totalt minskat med 36 579 miljoner kronor.

I november 2016 minskade nettoutlåningen med 15 435 miljoner kronor. Av detta avser 16 930 miljoner kronor minskade lån till Riksbanken. Denna minskning uppstod då lån som hade refinansierats redan i oktober förföll (i november).

Utlåningen till Riksbanken ökade i november med 3 172 miljoner kronor och har hittills i år ökat med 9 648 miljoner kronor. Det innebär att nettoutlåningen ökar. Den totala utlåningen till Riksbanken uppgick den 30 november till 232,3 miljarder kronor. Lånet till Riksbanken består egentligen av flera lån med olika löptid. Lånen löper efter hand ut och måste då ersättas med nya lån. Riksgäldskontoret beslutade ursprungligen att för Riksbankens räkning ta upp lån i utländsk valuta på motsvarande 200 miljarder kronor. Beloppsgränsen får tillfälligtvis överskridas för att refinansieringen av lånen ska kunna hanteras effektivt. Eventuella överskridanden ska justeras så snart det kan ske utan att orsaka Riksbanken eller Riksgäldskontoret onödiga merkostnader. Riksgäldskontoret har dock senare, på begäran av Riksbanken, modifierat beslutet så att alla förfallande lån och vidareutlåningen till Riksbanken får refinansieras till rådande växelkurs. Eftersom kronan är svagare än när det ursprungliga lånet togs så kommer vidareutlåningen, så länge kronkursen ligger på nuvarande nivåer, att överstiga 200 miljarder kronor.

Pensionsmyndigheten sätter in premiepensionsavgifter i Riksgäldskontoret i avvaktan på slutlig placering av premiepensionsspararna. Dessa insättningar ökade med 4 455 miljoner kronor i november. Premiepensionsinsättningarna har minskat nettoutlåningen med totalt 37 662 miljoner kronor för de första elva månaderna.

Under det första halvåret har banker och andra kreditinstitut som omfattas av lagen om resolution betalt in 6 416 miljoner kronor i resolutionsavgifter. Avgifterna placeras på resolutionsreservens konto i Riksgäldskontoret. När avgifter sätts in på kontot minskar nettoutlåningen.

Utlåningen till Centrala studiestödsnämnden (CSN) ökade med 5 811 miljoner kronor för perioden januari–november. Detta ökar nettoutlåningen.

Riksgäldskontorets nettoutlåning, miljoner kronor
Utfall
nov 2017
Förändring
jämfört med
nov 2016
Utfall
jan-nov 2017
Förändring
jämfört med
jan-nov 2016
SB + ÄB
2017
Riksgäldskontorets nettoutlåning - 2 557 12 879 - 36 579 - 15 314 8 226
SB = statens budget, ÄB = ändringsbudget

Kontakt

Senast uppdaterad: