Maj 2022 Inkomsttyp 9000: Löpande redovisade skatter

9111 Fysiska personers inkomstskatt, netto

Utfallet för Fysiska personers inkomstskatt, netto, uppgick i maj 2022 till -11,1 miljarder kronor. Att skatten för fysiska personer är negativ beror på att den till största delen hör till andra sektorer än den statliga. För att kunna redovisa statens skatteinkomster och budgetsaldo räknas bland annat samtliga utbetalningar till kommuner, regioner samt kyrkoavgiften av från den totala skatteinkomsten. I maj 2021 var utfallet ‑15,1 miljarder kronor. Skillnaden mellan åren är 4,0 miljarder kronor. Det beror främst på att deklarerade underskott (för 2021) att betala in till skattekonto ökat med 4,4 miljarder kronor mer än deklarerade underskott som ska återbetalas till skattskyldiga.

Utfallet för fysiska personers inkomstskatt för de första fem månaderna uppgick till -96,9 miljarder kronor. Det är 5,6 miljarder kronor lägre än motsvarande period 2021. Det beror främst på att förskotten till kommuner och regioner för beskattningsåret 2022 är 19,3 miljarder kronor högre än förskotten för 2021 och att Pensionsmyndighetens debiteringar av allmän pensionsavgift ökat med 9,2 miljarder kronor. Åt andra hållet går debiterad källskatt att betala för aktuellt år som ökat med 17,4 miljarder kronor och återbetalningar till skattskyldiga av debiterad slutlig skatt för äldre år som minskat med 5,0 miljarder kronor.

9121 Juridiska personers inkomstskatt, netto

Inkomstskatten för juridiska personer uppgår i maj till 22,7 miljarder kronor, vilket är 3,2 miljarder kronor högre än i maj 2021. Det beror främst på att preliminärt debiterade skatter för 2022 ökat med 2,6 miljarder kronor.

Utfallet för de första fem månaderna 2022 uppgår till 112,1 miljarder kronor. Det är 19,4 miljarder kronor högre än motsvarande period 2021. Det beror främst på att preliminärt debiterad skatt att betala avseende 2022 ökat med 18,5 miljarder kronor.

9200 Socialavgifter och löneskatter

Inkomsterna från socialavgifter och löneskatter blev i maj 39,6 miljarder kronor, vilket är 3,4 miljarder kronor högre jämfört med maj 2021. Inkomsterna för de första fem månaderna uppgick till 192,6 miljarder kronor. Det är 7,4 miljarder kronor högre än föregående år.

Arbetsgivaravgifterna (sju olika avgifter) är sammanlagt 31,42 procent av den bruttolön och förmåner som arbetsgivaren betalar och ska finansiera socialförsäkringen. Undantaget är den allmänna löneavgiften, som inte är en socialavgift utan en skatt. Den betalas till exempel inte av den som saknar fast driftställe i Sverige. Löneavgiften uppgår till 11,62 procent av bruttolönen (ungefär en tredjedel av arbetsgivaravgiften) och är därmed den största avgiften. Inkomstutveckling av arbetsgivaravgiften styrs av lönesummans utveckling (timlön gånger arbetade timmar).

9300 Skatt på egendom

Inkomsterna från Skatt på egendom uppgår de första fem månaderna till 7,0 miljarder kronor, vilket är 1,0 miljard kronor (17,6 procent) högre jämfört med samma period föregående år. Inkomsterna avser i sin helhet inkomster från stämpelskatt dvs. den avgift den skattskyldige betalar vid förvärv av fast egendom (Lagfart) eller tomträtt.

9400 Skatt på varor och tjänster

Inkomsterna från skatt på varor och tjänster blev 73,9 miljarder kronor i maj. Det är 8,5 miljarder kronor (13,0 procent) högre jämfört med maj 2021. För perioden januari-maj uppgår inkomsterna till 278,7 miljarder kronor, vilket är 27,2 miljarder kronor (10,8 procent) högre jämfört med motsvarande period 2021. Det högre utfallet avser framför allt mervärdesskatt.

Inkomsterna i maj från Mervärdesskatt, netto blev 57,5 miljarder kronor, vilket är 8,0 miljarder kronor (16,2 procent) högre jämfört med maj 2021. För perioden januari-maj uppgår inkomsterna från mervärdesskatt till 212,8 miljarder kronor, vilket är 24,5 miljarder kronor (13,0 procent) högre jämfört med motsvarande period 2021.

Inkomsterna från energiskatt blev 6,3 miljarder kronor i maj. Det är 0,4 miljarder kronor (6,6 procent) lägre jämfört med maj 2021. För perioden januari-maj uppgår inkomsterna från energiskatt till 32,2 miljarder kronor, vilket är 0,7 miljarder kronor (2,3 procent) högre jämfört med motsvarande period 2021.

Inkomsterna från fordonsskatt blev 2,1 miljarder kronor i maj, vilket är 0,7 miljarder kronor (47,9 procent) lägre jämfört med maj 2021. För perioden januari-maj uppgår inkomsterna från fordonsskatt till 7,6 miljarder kronor, vilket är 0,1 miljard kronor (1,8 procent) högre jämfört med motsvarande period 2021.

Inkomsterna från skatt på flygresor blev 80 miljoner kronor i maj, vilket är 65 miljoner kronor (433,1 procent) högre jämfört med maj 2021. För perioden januari-maj uppgår inkomsterna från skatt på flygresor till 331 miljoner kronor, vilket är 250 miljoner kronor (309,7 procent) högre jämfört med motsvarande period 2021.

9500 Utjämningsavgift och kompensation för mervärdesskatt

Utfallet för Utjämningsavgift och kompensation för mervärdesskatt blev -6,2 miljarder kronor i maj, vilket ska jämföras med ett utfall på -5,7 miljarder kronor i maj 2021.

Utfallet är negativt och avser framför allt kompensation till kommuner, regioner, kommunalförbund och samordningsförbund för ingående mervärdesskatt i icke skattepliktig verksamhet.

9600 Betalningsdifferenser, skattekonto

Betalningsdifferensen på skattekonto är negativ och uppgick till -11,7 miljarder kronor i maj 2022. I maj 2021 uppgick betalningsdifferenserna på skattekonto till 13,3 miljarder kronor. Skillnaden mellan åren är -25,0 miljarder kronor. En negativ betalningsdifferens uppstår normalt om inbetalningarna på skattekonto är högre än summan av utbetalningarna från skattekonto och vad som fördelats ut på de olika skatteslagen (debiterats skattekonto). En negativ betalningsdifferens innebär också en negativ effekt på saldot för statens budget och vice versa.

För maj kan följande iakttagelser göras:

1) Inbetalningar till skattekonto ökade med 18,6 miljarder kronor jämfört med i maj 2021, vilket har påverkat betalningsdifferensen positivt med samma belopp.  Debiteringarna av skattekonto ökade med 22,6 miljarder kronor och utbetalningarna med 18,1 miljarder kronor, vilket påverkat betalningsdifferensen negativt med 40,7 miljarder kronor. Sammantaget förklarar detta 22,1 miljarder kronor av skillnaden mellan åren.

2) Stöden via krediteringar på skattekonto minskade med 3,7 miljarder kronor i maj. Omställningsstöden har minskat med 2,1 miljarder kronor och krediteringarna av kompensation för höga sjuklönekostnader med 1,5 miljarder kronor. (Se även utgiftsområde 24 Näringsliv och utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning.

Betalningsdifferensen för de första fem månaderna är positiv och uppgår till 78 miljarder kronor, det är 5,7 miljarder kronor lägre än samma period föregående år.