Januari 2022 Inkomsttyp 9000: Löpande redovisade skatter

9111 Fysiska personers inkomstskatt, netto

Utfallet för Fysiska personers inkomstskatt, netto, uppgick i januari 2022 till -7,9 miljarder kronor. Att skatten för fysiska personer är negativ beror på att den till största delen hör till andra sektorer än den statliga. För att kunna redovisa statens skatteinkomster och budgetsaldo räknas bland annat samtliga utbetalningar till kommuner, regioner samt kyrkoavgiften av från den totala skatteinkomsten. I januari 2021 var utfallet ‑3,1 miljarder kronor. Skillnaden mellan åren är -4,8 miljarder kronor. Det beror främst på Pensionsmyndighetens delavräkning av allmän pensionsavgift för 2021, från inkomsttitel 9111 fysiska personers inkomstskatt till inkomsttitel 9262 Allmän pensionsavgift, och som görs i januari i samband med bokslutet (se även förordning (2011:1451). Delavräkningen för 2021 var 6,1 miljarder kronor högre än föregående år. Skillnaden förklaras främst av ekonomins återhämtning under 2021, med fler personer i arbete och därmed högre inbetalningar av allmänna pensionsavgifter.

Förskotten till kommuner och regioner exkl. slutregleringarna, uppgick i januari till 69,1 miljarder kronor. Det är 3,9 miljarder kronor högre än i januari 2021. Förskotten påverkar saldot negativt. I januari slutreglerades förskotten till kommuner och regioner för beskattningsåret 2020. Den slutliga skatten blev 8,5 miljarder lägre än beräknat (förskotten var för höga), och har reducerat förskottsutbetalningarna till kommuner och regioner, vilket har påverkat nettot för fysiska personers inkomstskatt och budgetsaldot positivt med samma belopp i januari. Dock inte lika mycket som i januari föregående år, då slutregleringen avseende beskattningsåret 2019 uppgick till 10,4 miljarder.

Debiterad källskatt att betala för aktuellt år blev 2,9 miljarder kronor högre än i januari 2021.

9121 Juridiska personers inkomstskatt, netto

Inkomstskatten för juridiska personer uppgår i januari till 25,7 miljarder kronor, vilket är 8,3 miljarder kronor högre än i januari 2021. Det beror främst på att preliminärt debiterad skatt att betala ökat med 8,0 miljarder kronor.

9200 Socialavgifter och löneskatter

Inkomsterna från socialavgifter och löneskatter blev i januari 38,3 miljarder kronor, vilket är 0,6 miljarder kronor högre jämfört med januari 2021.

Arbetsgivaravgifterna (sju olika avgifter) är sammanlagt 31,42 procent av den bruttolön och förmåner som arbetsgivaren betalar och ska finansiera socialförsäkringen. Undantaget är den allmänna löneavgiften, som inte är en socialavgift utan en skatt. Den betalas till exempel inte av den som saknar fast driftställe i Sverige. Löneavgiften uppgår till 11,62 procent av bruttolönen (ungefär en tredjedel av arbetsgivaravgiften) och är därmed den största avgiften. Inkomstutveckling av arbetsgivaravgiften styrs av lönesummans utveckling (timlön gånger arbetade timmar).

9300 Skatt på egendom

Inkomsterna från Skatt på egendom uppgår i januari till 1,4 miljarder kronor, vilket är 0,1 miljard kronor (11,7 procent) högre jämfört med samma månad föregående år. Inkomsterna avser i sin helhet inkomster från stämpelskatt dvs. den avgift den skattskyldige betalar vid förvärv av fast egendom (Lagfart) eller tomträtt.

9400 Skatt på varor och tjänster

Inkomsterna från skatt på varor och tjänster blev 42,0 miljarder kronor i januari, vilket är 5,8 miljarder kronor (16,1 procent) högre jämfört med januari 2021. Det högre utfallet avser främst mervärdesskatt, energiskatt samt fordonsskatt.

Inkomsterna från Mervärdesskatt, netto blev 28,8 miljarder kronor, vilket är 3,8 miljarder kronor (15,2 procent) högre jämfört med januari 2021.

Inkomsterna från energiskatt blev 6,3 miljarder kronor, vilket är 0,9 miljarder kronor (16,7 procent) högre jämfört med januari 2021. Det högre utfallet avser främst allmän energiskatt och koldioxidskatt på bensin och oljeprodukter.  

Inkomsterna från fordonsskatt blev 1,8 miljarder kronor, vilket är 0,5 miljarder kronor (37,4 procent) högre jämfört med januari 2021.

9500 Utjämningsavgift och kompensation för mervärdesskatt

Utfallet för Utjämningsavgift och kompensation för mervärdesskatt blev -10,4 miljarder kronor i januari, vilket ska jämföras med ett utfall på -9,1 miljarder kronor i januari 2021.

Utfallet är negativt och avser framförallt kompensation till kommuner, regioner, kommunalförbund och samordningsförbund för ingående mervärdesskatt i icke skattepliktig verksamhet. Jämfört med januari 2021 blev kompensationen för mervärdesskatt 1,3 miljarder kronor (13,8 procent) högre. Det innebär en negativ påverkan på inkomsterna i statens budget och budgetsaldot.

9600 Betalningsdifferenser, skattekonto

Betalningsdifferensen på skattekonto är positiv och uppgick till 13,0 miljarder kronor i januari 2022. I januari 2021 uppgick betalningsdifferenserna på skattekonto till 22,7 miljarder kronor. Skillnaden mellan åren är -9,7 miljarder kronor.  En positiv betalningsdifferens uppstår normalt om inbetalningarna på skattekonto är högre än summan av utbetalningarna från skattekonto och vad som fördelats ut på de olika skatteslagen (debiterats skattekonto). En positiv betalningsdifferens innebär också en positiv effekt på saldot för statens budget och vice versa.

För januari kan följande iakttagelser göras:

1) Inbetalningar till skattekonto ökade med 18,9 miljarder kronor jämfört med i januari 2021, vilket har påverkat betalningsdifferensen positivt med samma belopp.  Debiteringarna av skattekonto ökade med 21,8 miljarder kronor och utbetalningarna med 2,9 miljarder kronor, vilket påverkat betalningsdifferensen negativt med 24,7 miljarder kronor. Sammantaget förklarar detta 5,8 miljarder kronor av skillnaden mellan åren.

2) Stöden via krediteringar på skattekonto minskade med 2,2 miljarder kronor i januari. Det beror främst på att de regler som gällde under pandemin för kompensationen för höga sjuklönekostnader upphört. (Se även utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning.)

Omställningsstödet minskade med 0,2 miljarder kronor i januari. Stödet upphör den 31 mars 2022.  (Se även utgiftsområde 24 Näringsliv.)