Maj 2021 Inkomsttyp 9000: Löpande redovisade skatter

9111 Fysiska personers inkomstskatt, netto

Debiterad källskatt blev 8,6 procent högre i maj

Utfallet för Fysiska personers inkomstskatt, netto, uppgick till -15,1 miljarder kronor i maj 2021. Att skatten för fysiska personer är negativ beror på att den till största delen hör till andra sektorer än den statliga. För att kunna redovisa statens skatteinkomster och budgetsaldo räknas bland annat samtliga utbetalningar till kommuner, regioner samt kyrkoavgiften av från den totala skatteinkomsten. I maj 2020 var utfallet ‑18,6 miljarder kronor. Skillnaden mellan åren är 3,5 miljarder kronor och beror främst på att debiterad källskatt för 2021 är 5,3 miljarder kronor (8,6 procent) högre jämfört med samma månad föregående år.

Fysiska personers inkomstskatt uppgår de första fem månaderna 2021 till -91,3 miljarder kronor, vilket är 13,1 miljarder kronor högre än motsvarande period 2020. Det beror dels på att debiterad källskatt för 2021 ökat med 14,0 miljarder kronor, dels på att förskotten till kommuner och regioner för beskattningsåret 2019 slutreglerades i januari. Den slutliga skatten blev 10,4 miljarder lägre än beräknat, och har reducerat förskottsutbetalningarna till kommuner och regioner. Den slutliga skatten för 2018 var 0,3 miljarder lägre. Skillnaden mellan åren är 10,1 miljarder kronor.

Åt andra hållet går dels de löpande utbetalda förskotten till kommuner och regioner för beskattningsåret 2021 som ökat med 3,2 miljarder kronor, dels har beslutade omprövningar av debiterad skatt för äldre år, och som ska återbetalas till skattskyldiga, ökat med 5,7 miljarder kronor.

9121 Juridiska personers inkomstskatt, netto

Juridiska personers inkomstskatt uppgick till 19,4 miljarder kronor i maj, vilket är 3,3 miljarder kronor högre jämfört med samma månad föregående år. Det beror främst på att debiterad skatt att betala för innevarande ökat i maj samtidigt som debiterad skatt att återfå har minskat, både för innevarande år och äldre år. Att debiterad skatt att betala ökar kan bero på att många företag ändrade sina preliminära deklarationer (som baseras på förväntat resultat för helåret) under våren 2020 med anledning av en dämpad efterfrågan till följd av covid-19.

Juridiska personers inkomstskatt uppgår de första fem månaderna 2021 till 92,7 miljarder kronor, vilket är 4,7 miljarder kronor (5,3 procent) högre än motsvarande period 2020. Det beror främst på att debiterad skatt att återfå, äldre år, minskat med 4,0 miljarder kronor. Debiterad skatt att betala för 2021 har ökat hittills ökat 2,0 miljarder kronor (2,4 procent).

9200 Socialavgifter och löneskatter

Inkomsterna från arbetsgivaravgifter ökade med nästan 8 miljarder kronor i maj

Inkomsterna från socialavgifter och löneskatter blev i maj 7,7 miljarder kronor (27,2 procent) högre jämfört med samma månad föregående år.

Det beror på att arbetsgivaravgifterna minskade kraftigt i maj 2020 på grund av riksdagens beslut om att tillfälligt minska arbetsgivaravgiften för företag och enskilda näringsidkare. De nya reglerna innebar att företagen endast betalade ålderspensionsavgift på lön och ersättning under perioden 1 mars 2020 till och med 30 juni 2020. Detta gällde för upp till 30 anställda per företag och upp till en lönesumma om 25 000 kr per anställd och månad. Arbetsgivaravgiften minskade som mest med 5 300 kr per anställd och månad. Detta förklarar även varför inkomsterna för de fem första månaderna är 17,1 miljarder kronor (10,1 procent) högre jämfört med 2020.

Arbetsgivaravgifterna (sju olika avgifter) är sammanlagt 31,42 procent av den bruttolön och förmåner som arbetsgivaren betalar och ska finansiera socialförsäkringen. Undantaget är den allmänna löneavgiften, som inte är en socialavgift utan en skatt. Den betalas till exempel inte av den som saknar fast driftställe i Sverige. Löneavgiften uppgår till 11,62 procent av bruttolönen (ungefär en tredjedel av arbetsgivaravgiften) och är därmed den största avgiften. Inkomstutveckling av arbetsgivaravgiften styrs av lönesummans utveckling (timlön gånger arbetade timmar).

9300 Skatt på egendom

Inkomsterna från stämpelskatt har ökat med knappt 16 procent de första fem månaderna

Inkomsterna från Skatt på egendom uppgår de första fem månaderna till 5,9 miljarder kronor, vilket är 0,8 miljarder kronor (15,5 procent) högre jämfört med samma period föregående år. Inkomsterna avser i sin helhet inkomster från stämpelskatt dvs. den avgift den skattskyldige betalar vid förvärv av fast egendom (Lagfart) eller tomträtt. Ökningen beror på att priserna på småhus ökat under perioden.

9400 Skatt på varor och tjänster

Inkomsterna från skatt på varor och tjänster blev 65,4 miljarder kronor i maj, vilket är 8,4 miljarder kronor (14,8 procent) högre jämfört med maj 2020.

För perioden januari-maj uppgår inkomsterna från skatt på varor och tjänster till 251,5 miljarder kronor, vilket är 14,2 miljarder kronor (6,0 procent) högre jämfört med motsvarande period 2020. De högre inkomsterna avser främst mervärdesskatt samt inlevererat överskott från AB Svenska Spel.

Inkomsterna från Mervärdesskatt, netto blev 49,5 miljarder kronor, vilket är 3,9 miljarder kronor högre jämfört med maj 2020.

För perioden januari-maj uppgår inkomsterna från Mervärdesskatt, netto till 188,2 miljarder kronor. Det är 9,4 miljarder kronor (5,3 procent) högre jämfört med motsvarande period 2020.  

Bolagsstämman för AB Svenska spel beslutade i april om utdelning av balanserade vinstmedel till staten. Utdelningen på 3,2 miljarder kronor betalades till staten i maj. Det påverkar jämförelsen med föregående år med samma belopp då AB Svenska spel inte lämnade någon utdelning till staten år 2020.

9500 Utjämningsavgift och kompensation för mervärdesskatt

Utfallet för Utjämningsavgift och kompensation för mervärdesskatt uppgår till ‑30,4 miljarder kronor för perioden januari-maj. Utfallet är negativt och avser framförallt kompensation till kommuner, regioner, kommunalförbund och samordningsförbund för ingående mervärdesskatt i icke skattepliktig verksamhet. Kompensationen för mervärdesskatt är 1,9 miljarder kronor lägre för perioden januari-maj jämfört med motsvarade period 2020. Det innebär en positiv påverkan på inkomsterna i statens budget och budgetsaldot.

9600 Betalningsdifferenser, skattekonto

Betalningsdifferensen på skattekonto blev positiv i maj och uppgick till 13,3 miljarder kronor. Betalningsdifferenserna på skattekonto i maj 2020 uppgick till 5,1 miljarder kronor. Skillnaden mellan åren är alltså 8,2 miljarder kronor. En positiv betalningsdifferens uppstår normalt om inbetalningarna på skattekonto är högre än summan av utbetalningarna från skattekonto och vad som fördelats ut på de olika skatteslagen (debiterats skattekonto). En positiv betalningsdifferens innebär också en positiv effekt på saldot för statens budget och vice versa.

För maj kan följande iakttagelser göras

1) Inbetalningar till skattekonto ökade med 28,3 miljarder kronor jämfört med maj 2020, vilket har påverkat betalningsdifferensen positivt med samma belopp. Debiteringarna av skattekonto ökade med 24,3 miljarder kronor medan utbetalningarna minskade med 4,4 miljarder kronor, vilket påverkat betalningsdifferensen negativt med 19,9 miljarder kronor. Sammantaget förklarar detta 8,4 miljarder kronor av skillnaden mellan åren.

2) Stöden via krediteringar på skattekonto minskade med 0,9 miljarder kronor i maj. Kompensationen för höga sjuklönekostnader minskade med 3,6 miljarder kronor jämfört med samma period 2020, vilket dels beror på att antalet arbetsgivare som fått kompensation minskat med knappt 35 procent, dels på att ersättningsnivåerna sänkts. Riksdagen beslutade under 2020 att staten tillfälligt ersätter kostnader för arbetsgivares sjuklöner från och med april 2020. Kompensationen har förlängts i flera omgångar och gäller nu fram till och med juni 2021. Alla arbetsgivare får ersättning för den sjuklönekostnad som de har redovisat i arbetsgivardeklarationerna enligt olika procentsatser beroende på hur höga kostnader arbetsgivaren haft. Stödet krediteras arbetsgivarnas skattekonto, vilket minskar inbetalningarna på skattekonto med motsvarande belopp. (Se även utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning.)

Omställningsstödet uppgick i maj till 2,4 miljarder kronor, vilket motsvarar ökningen då stödet inte fanns i maj 2020. Riksdagen har beslutat att företag som tappat omsättning kan få ansöka om omställningsstöd. (Se även utgiftsområde 24 Näringsliv.)

Betalningsdifferensen för de första fem månaderna är positiv och uppgår till 83,7 miljarder kronor, vilket är 30,0 miljarder kronor högre än motsvarande period 2020.