Oktober 2021 Inkomsttyp 9000: Löpande redovisade skatter

9111 Fysiska personers inkomstskatt, netto

Utfallet för Fysiska personers inkomstskatt, netto, uppgick till -12,8 miljarder kronor i oktober 2021. I oktober 2020 var utfallet -16,0 miljarder kronor. Skillnaden mellan åren är 3,2 miljarder kronor och beror främst på att debiterad källskatt för 2021 är 3,5 miljarder kronor (5,8 procent) högre jämfört med samma månad föregående år.  Att skatten för fysiska personer är negativ beror på att den till största delen hör till andra sektorer än den statliga. För att kunna redovisa statens skatteinkomster och budgetsaldo räknas bland annat samtliga utbetalningar till kommuner, regioner samt kyrkoavgiften av från den totala skatteinkomsten.

Fysiska personers inkomstskatt uppgår de första tio månaderna 2021 till -100,7 miljarder kronor, vilket är 32,1 miljarder kronor högre än motsvarande period 2020. Det beror främst på att debiterad källskatt för 2021 ökat med 34,8 miljarder kronor, men även på att förskotten till kommuner och regioner för beskattningsåret 2019 slutreglerades i januari. Den slutliga skatten blev 10,4 miljarder lägre än beräknat, och har reducerat förskottsutbetalningarna till kommuner och regioner. Den slutliga skatten för 2018 var 0,3 miljarder lägre. Skillnaden mellan åren är 10,1 miljarder kronor. Åt andra hållet går dels de löpande utbetalda förskotten till kommuner och regioner för beskattningsåret 2021 som ökat med 6,5 miljarder kronor, dels har beslutade omprövningar av debiterad skatt för äldre år, och som ska återbetalas till skattskyldiga, ökat med 6,3 miljarder kronor.

9121 Juridiska personers inkomstskatt, netto

Juridiska personers inkomstskatt uppgick till 18,8 miljarder kronor i oktober, vilket är 2,6 miljarder kronor högre jämfört med samma månad föregående år. Det beror främst på att debiterad skatt att betala för innevarande år ökat i oktober. Att debiterad skatt att betala ökar beror delvis på att många företag ändrade sina preliminära deklarationer (som baseras på förväntat resultat för helåret) under våren 2020 med anledning av en dämpad efterfrågan till följd av covid-19. Eftersom det förväntade resultatet för 2021 bedöms bli högre, ökar även de preliminärt debiterade skatterna.

Juridiska personers inkomstskatt uppgår de första tio månaderna till 190,1 miljarder kronor, vilket är 21,0 miljarder kronor (12,4 procent) högre än motsvarande period 2020. Det beror dels på att debiterad skatt att betala för innevarande år ökat med 16,0 miljarder kronor, dels på att debiterad skatt att återfå, aktuellt år och äldre år, minskat med 8,7 miljarder kronor.

9141 Kupongskatt

Intäkterna från kupongskatt har ökat med knappt 130 procent under 2021

Inkomsterna från kupongskatt uppgick i oktober till 1,4 miljarder kronor, vilket är 1,1 miljarder kronor högre än samma månad föregående år. För perioden januari till och oktober har inkomsterna från kupongskatt ökat med 4,7 miljarder kronor (129,6 procent). Det beror på att utfallet var lågt under 2020 då många bolag valde att ställa in eller skjuta upp aviserade utdelningar för räkenskapsåret 2019. Orsakerna var flera. Vissa bolag ställde in utdelningarna för att vara berättigade till stöd för korttidsarbete som riksdagen införde under våren 2020 för att mildra effekterna av pandemin. Andra bolag ställde in utdelningarna för att säkerställa likviditeten inför en befarad konjunkturnedgång i spåren av pandemin.

Kupongskatt betalas av den som har fått utdelning på aktier från svenskt
aktiebolag eller från andel i en svensk värdepappersfond eller en specialfond, och som är skattemässigt bosatt eller hemmahörande utomlands. Fondföretag enligt 1 kap. 1 § första stycket 9 lagen (2004:46) om värdepappersfonder eller utländska specialfonder som hör hemma i en stat inom EES eller i en stat med vilken Sverige har ingått ett skatteavtal som innehåller en artikel om informationsutbyte eller ett avtal om informationsutbyte i skatteärenden (4 § nionde stycket Kupongskattelagen 1970:624) betalar inte kupongskatt.

9200 Socialavgifter och löneskatter

Inkomsterna från socialavgifter och löneskatter blev i oktober 36,1 miljarder kronor, vilket är 2,0 miljarder kronor (6,0 procent) högre jämfört med oktober 2020.

Inkomsterna för de tio första månaderna uppgår till 367,7 miljarder kronor, vilket är 37,9 miljarder kronor högre än samma period föregående år. Det beror i huvudsak på att arbetsgivaravgifterna minskade kraftigt under 2020 efter riksdagens beslut om att tillfälligt minska arbetsgivaravgiften för företag och enskilda näringsidkare. De nya reglerna innebar att företagen endast betalade ålderspensionsavgift på lön och ersättning under perioden 1 mars 2020 till och med 30 juni 2020 (arbetsgivaravgiften för juni redovisas i juli). Detta gällde för upp till 30 anställda per företag och upp till en lönesumma om 25 000 kr per anställd och månad. Arbetsgivaravgiften minskade som mest med 5 300 kr per anställd och månad.

Arbetsgivaravgifterna (sju olika avgifter) är sammanlagt 31,42 procent av den bruttolön och förmåner som arbetsgivaren betalar och ska finansiera socialförsäkringen. Undantaget är den allmänna löneavgiften, som inte är en socialavgift utan en skatt. Den betalas till exempel inte av den som saknar fast driftställe i Sverige. Löneavgiften uppgår till 11,62 procent av bruttolönen (ungefär en tredjedel av arbetsgivaravgiften) och är därmed den största avgiften. Inkomstutveckling av arbetsgivaravgiften styrs av lönesummans utveckling (timlön gånger arbetade timmar).

9300 Skatt på egendom

Inkomsterna från stämpelskatt upp knappt 19 procent 2021

Inkomsterna från Skatt på egendom uppgår de första tio månaderna till 12,6 miljarder kronor, vilket är 2,0 miljarder kronor (18,5 procent) högre jämfört med samma period föregående år. Inkomsterna avser i sin helhet inkomster från stämpelskatt dvs. den avgift den skattskyldige betalar vid förvärv av fast egendom (Lagfart) eller tomträtt. Ökningen beror på att priserna på småhus ökat under perioden.

9400 Skatt på varor och tjänster

Inkomsterna från skatt på varor och tjänster blev 36,1 miljarder kronor i oktober, vilket är 2,2 miljarder kronor (5,6 procent) lägre jämfört med oktober 2020. Det lägre utfallet avser i första hand mervärdesskatt.

Inkomsterna från Mervärdesskatt, netto blev 25,0 miljarder kronor i oktober, vilket är 2,5 miljarder kronor (9,1 procent) lägre jämfört med oktober 2020.

Inkomsterna från Energiskatt blev 5,7 miljarder kronor i oktober, vilket är på samma nivå som utfallet i oktober 2020.

För perioden januari-oktober uppgår inkomsterna från skatt på varor och tjänster till 492,7 miljarder kronor, vilket är 28,2 miljarder kronor (6,1 procent) högre jämfört med motsvarande period 2020. De högre inkomsterna avser främst mervärdesskatt samt inlevererat överskott från AB Svenska Spel.

För perioden januari-oktober uppgår inkomsterna från Mervärdesskatt, netto till 369,7 miljarder kronor. Det är 21,2 miljarder kronor (6,1 procent) högre jämfört med motsvarande period 2020.  

Bolagsstämman för AB Svenska spel beslutade i april om utdelning av balanserade vinstmedel till staten. Utdelningen på 3,2 miljarder kronor betalades till staten i maj. Det påverkar jämförelsen med föregående år med samma belopp då AB Svenska spel inte lämnade någon utdelning till staten år 2020.

9500 Utjämningsavgift och kompensation för mervärdesskatt

Utfallet för Utjämningsavgift och kompensation för mervärdesskatt uppgår till ‑60,0 miljarder kronor för perioden januari-oktober. Utfallet är negativt och avser framförallt kompensation till kommuner, regioner, kommunalförbund och samordningsförbund för ingående mervärdesskatt i icke skattepliktig verksamhet.

Utfallet för Utjämningsavgift och kompensation för mervärdesskatt blev ‑7,7 miljarder kronor för oktober, vilket innebär att kompensationen är 1,9 miljarder kronor högre jämfört med motsvarande period 2020. Det är i första hand kompensationen till regioner som har ökat jämfört med föregående år.

9600 Betalningsdifferenser, skattekonto

Betalningsdifferensen på skattekonto blev negativ i oktober och uppgick till -1,6 miljarder kronor. Betalningsdifferensen på skattekonto i oktober 2020 uppgick till 5,0 miljarder kronor. Skillnaden mellan åren är alltså -6,6 miljarder kronor. En negativ betalningsdifferens uppstår normalt om inbetalningarna på skattekonto är lägre än summan av utbetalningarna från skattekonto och vad som fördelats ut på de olika skatteslagen (debiterats skattekonto). En negativ betalningsdifferens innebär också en negativ effekt på saldot för statens budget och vice versa.

För oktober kan följande iakttagelser göras:

1) Inbetalningar till skattekonto ökade med 11,9 miljarder kronor jämfört med oktober 2020, vilket har påverkat betalningsdifferensen positivt med samma belopp.  Debiteringarna av skattekonto ökade med 5,7 miljarder kronor och utbetalningarna med 14,3 miljarder kronor, vilket påverkat betalningsdifferensen negativt med 20,1 miljarder kronor. Sammantaget förklarar detta 8,1 miljarder kronor av skillnaden mellan åren.

2) Stöden via krediteringar på skattekonto ökade med 0,5 miljarder kronor i oktober. Omställningsstöden för särskilt drabbade uppgick till 0,3 miljarder, vilket motsvarar ökningen eftersom stödet infördes först under 2021. Även anställningsstöd, ordinarie omställningsstöd samt kompensation för höga sjuklönekostnader har ökat något under månaden.

Betalningsdifferensen för de tio första månaderna är positiv och uppgår till 11,1 miljarder kronor, vilket är 38,5 miljarder kronor högre än motsvarande period 2020.  Inbetalningarna till skattekonto har ökat med 154,3 miljarder kronor (vilket påverkar differensen positivt). Debiteringen av skattekonto har ökat med 117,5 miljarder kronor och utbetalningarna med 11,6 miljarder kronor. Detta förklarar 25,1 miljarder kronor av skillnaden mellan åren och beror dels på ekonomins återhämtning, dels på direkta och indirekta effekter på skatteutfallet från de åtgärder som regering och riksdag vidtagit med anledning av spridningen av covid-19, t ex de tillfälligt nedsatta arbetsgivaravgifterna under del av 2020 och anstånd med att betala skatt under 2020 men som betalats in under 2021.

Krediteringar av stöd via skattekonto har ökat med 4,9 miljarder kronor. Omställningsstödet, som infördes i juni 2020, har ökat med 6,2 miljarder. Riksdagen beslutade under 2020 att företag som tappat omsättning kan få ansöka om omställningsstöd, och de första stöden betalades ut i slutet av juni 2020. (Se även utgiftsområde 24 Näringsliv.)

Åt andra hållet går kompensationen för höga sjuklönekostnader som minskat med 3,2 miljarder kronor.  Det beror dels på att antalet arbetsgivare som fått kompensation minskat, dels på att ersättningsnivåerna sänkts. Riksdagen beslutade under 2020 att staten tillfälligt ersätter kostnader för arbetsgivares sjuklöner från och med april 2020. Kompensationen har förlängts i flera omgångar och gällde fram till och med september 2021, därefter tillämpas de regler som gällde innan pandemin. Alla arbetsgivare har fått ersättning för den sjuklönekostnad som de har redovisat i arbetsgivardeklarationerna enligt olika procentsatser beroende på hur höga kostnader arbetsgivaren haft. Stödet krediterades arbetsgivarnas skattekonto, vilket minskade inbetalningarna på skattekonto med motsvarande belopp. (Se även utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning.)

Anställningsstöden har ökat med 1,9 miljarder kronor. Antalet personer med anställningsstöd uppgick i genomsnitt till 16 655 personer per månad under perioden januari-oktober. Det är en ökning med 64,1 procent jämfört med motsvarande period 2020.  (Se även UO14 Arbetsmarknad).