September 2020 Inkomsttyp 9000: Löpande redovisade skatter

9111 Fysiska personers inkomstskatt, netto

Utfallet för Fysiska personers inkomstskatt, netto, uppgick i september 2020 till -16,2 miljarder kronor. Att skatten för fysiska personer är negativ beror på att den till största delen hör till andra sektorer än den statliga. För att kunna redovisa statens skatteinkomster och budgetsaldo räknas bland annat samtliga utbetalningar till kommuner, regioner samt kyrkoavgiften av från den totala skatteinkomsten. I september 2019 var utfallet -14,3 miljarder kronor. Inkomsterna minskade alltså med 1,9 miljarder kronor och beror främst på att utbetalningarna till kommuner och regioner ökat med 1,3 miljarder kronor. Noterbart är att debiterad preliminär skatt som från maj t.o.m. augusti varit lägre än motsvarande månader 2019, nu är på samma nivå som i september 2019.

Utfallet för fysiska personers inkomstskatt de tre första kvartalen blev -116,8 miljarder kronor. Utfallet för samma period 2019 var -89,0 miljarder kronor. Skillnaden mellan åren är -27,9 miljarder kronor. Orsakerna är dels att utbetalningarna av kommunal skatt till kommuner och regioner är högre i år, dels har överskjutande skatt för 2019 som ska återbetalas (återbäring) till de skattskyldiga ökat mer än vad de skattskyldiga ska betala in. Debiterad källskatt har ökat med 4,4 miljarder under de första tre kvartalen men har minskat med 3,9 miljarder kronor under perioden maj till och med september. Som nämnts ovan är dock debiterad preliminär skatt för september på samma nivå som i september 2019.

9121 Juridiska personers inkomstskatt, netto

Juridiska personers inkomstskatt uppgick till 15,3 miljarder kronor i september, vilket är 3,1 miljarder kronor (16,7 procent) lägre jämfört med samma period föregående år. Skillnaden förklaras främst av att Skatteverket i september 2019 debiterade 2,3 miljarder kronor i avkastningsskatt på inhemska och utländska kapitalförsäkringar, någon motsvarande debitering har inte skett i september 2020.

Inkomsterna för de första tre kvartalen uppgick till 153,0 miljarder kronor, vilket är 0,1 miljard kronor högre än motsvarande period för 2019. Utfallet har påverkats negativt av att många företag ändrade sina preliminära deklarationer under våren (som baseras på förväntat resultat för helåret) med anledning av en dämpad efterfrågan till följd av coronapandemin. Antalet ändringar var som högst under mars och april för att under juli till och med september minska till ungefär samma nivå som under 2019.

9200 Socialavgifter och löneskatter

Inkomsterna från socialavgifter och löneskatter blev i september 0,4 miljarder kronor (1,3 procent) högre jämfört med samma period föregående år.

Inkomsterna de första tre kvartalen har minskat med 24,0 miljarder kronor (7,5 procent) jämfört med samma period 2019. Det är främst en effekt av riksdagens beslut om att tillfälligt minska arbetsgivaravgiften för företag och enskilda näringsidkare. De nya reglerna innebar att företagen endast betalade ålderspensionsavgift på lön och ersättning under perioden 1 mars 2020 till och med 30 juni 2020. Detta gällde för upp till 30 anställda per företag och upp till en lönesumma om 25 000 kr per anställd och månad. Arbetsgivaravgiften minskade som mest med 5 300 kr per anställd och månad. För enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag innebar det att ingen annan avgift än ålderspensionsavgiften skulle betalas på den del av avgiftsunderlaget som uppgick till högst 100 000 kronor under 2020.

9300 Skatt på egendom

Inkomsterna från Skatt på egendom uppgick de första tre kvartalen 2020 till 9,5 miljarder kronor, vilket är 0,3 miljarder kronor högre än motsvarande period föregående år. Inkomsterna är i sin helhet inkomster från stämpelskatt, dvs. den avgift den skattskyldige betalar vid förvärv av fast egendom (Lagfart) eller tomträtt.

9400 Skatt på varor och tjänster

Skatt på varor och tjänster uppgick till 40,3 miljarder kronor i september, vilket är 3,3 miljarder kronor (8,9 procent) högre jämfört med september 2019. De högre inkomsterna avser främst mervärdesskatt.

Utfallet för Mervärdesskatt, netto, blev 29,6 miljarder kronor i september, vilket är 3,7 miljarder kronor (14,3 procent) högre än utfallet för september 2019. Det beror främst på ett lägre utfall för Debiterad mervärdesskatt, att återfå. Debiterad mervärdesskatt att återfå avser företag som har lägre utgående än ingående mervärdesskatt. Ett lägre utfall för Debiterad mervärdesskatt, att återfå innebär därmed en positiv effekt på inkomsterna från Mervärdesskatt, netto.

För perioden januari-september uppgår inkomsterna från Mervärdesskatt, netto till 321,0 miljarder kronor. Det är 6,0 miljarder kronor (1,9 procent) högre jämfört med motsvarande period 2019.  

Utfallet för Fordonsskatt blev 0,6 miljarder kronor i september, vilket är 0,3 miljarder kronor (35,0) procent lägre jämfört med september 2019. Det beror bland annat på betalningsförskjutningar. Betalning av fordonsskatt för en viss månad ska vara betald senast den sista dagen i den månaden. Om den sista dagen är en helgdag ska skatten vara betald senast nästföljande vardag. Det påverkar ofta jämförelser av utfallet mellan enskilda månader. För perioden januari-september uppgår utfallet för Fordonsskatt till 11,3 miljarder kronor, vilket är 0,7 miljarder kronor (6,2 procent) högre jämfört med motsvarande period 2019.

Coronapandemin har haft stor inverkan på efterfrågan på flygresor. Inkomsterna från skatt på flygresor blev 24 miljoner kronor i september. Det är 143 miljoner kronor (85,8 procent) lägre jämfört med september 2019. För perioden januari-september uppgår inkomsterna till 556 miljoner kronor, vilket är 786 miljoner kronor (58,5 procent) lägre jämfört med motsvarande period 2019.

Utfallet för den nya skatten på plastbärkassar blev 29 miljoner kronor i september. Skattskyldigheten inträdde den 1 maj och inkomsterna till och med september uppgår totalt till 109 miljoner kronor.

9500 Utjämningsavgift och kompensation för mervärdesskatt

Utfallet för Utjämningsavgift och kompensation för mervärdesskatt blev ‑4,5 miljarder kronor i september. Utfallet är negativt och avser framförallt kompensation till kommuner, regioner, kommunalförbund och samordningsförbund för ingående mervärdesskatt i icke skattepliktig verksamhet. Jämfört med september 2019 blev kompensationen för mervärdesskatt 2,1 miljarder kronor lägre. Det innebär en positiv påverkan på inkomsterna i statens budget och budgetsaldot.

9600 Betalningsdifferenser, skattekonto

Betalningsdifferensen på skattekonto i september uppgick till 0,7 miljarder kronor. I september 2019 uppgick betalningsdifferenserna på skattekonto till 1,6 miljarder kronor. Den positiva betalningsdifferensen blev alltså 0,9 miljarder kronor lägre. En positiv betalningsdifferens uppstår normalt om inbetalningarna på skattekonto är högre än summan av utbetalningarna från skattekonto och vad som fördelats ut på de olika skatteslagen (debiterats skattekonto). En positiv betalningsdifferens innebär också en positiv effekt på saldot för statens budget och vice versa.

Under september kan följande iakttagelser göras

1) Utbetalningarna från skattekonto har minskat något denna månad och är 0,3 miljarder kronor lägre än i september 2019. Under de första tre kvartalen har utbetalningarna ökat med sammanlagt 38,0 miljarder kronor.

2) Stöden via krediteringar på skattekonto ökade med 1,0 miljard kronor och beror i september huvudsakligen på omställningsstöd (tidigare månaders ökningar har förklarats av kompensation för höga sjuklönekostnader). Företag som har minskat sin omsättning med 30 procent på grund av coronapandemin under mars till och med april 2020 kan få omställningsstöd. Under perioden 22 juni-31 augusti gick det att ansöka om omställningsstöd hos Skatteverket. Riksdagen har beslutat att även företag som tappat omsättning under maj, juni och juli kan få ansöka om omställningsstöd. För att stöd ska beviljas för maj 2020 krävs att företaget tappat mer än 40 procent av sin omsättning jämfört med året innan. I juni och juli krävs det att man tappat 50 procent av omsättningen från 2019. Fram till den 1 september hade drygt 23 000 ansökningar om omställningsstöd till ett värde om 3,9 miljarder kronor kommit in till Skatteverket, varav 20 000 behandlats och beviljats stöd om 2,6 miljarder kronor. Se även utgiftsområde 24 Näringsliv. (Källa: Skatteverket).

Riksdagen har med anledning av coronapandemin, beslutat att staten tillfälligt ersätter kostnader för arbetsgivares sjuklöner fram till och med årsskiftet. Alla arbetsgivare får ersättning för hela den sjuklönekostnad som de har redovisat i arbetsgivardeklarationerna för april till och med juli. Från och med augusti ersätts sjuklönekostnader i stället enligt olika procentsatser beroende på hur höga kostnader arbetsgivaren haft.

Stödet krediteras arbetsgivarnas skattekonto, vilket minskar inbetalningarna på skattekonto med motsvarande belopp. Krediteringen blev i september 0,4 miljarder kronor, vilket är betydligt lägre än tidigare månader. Se även utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning.

Under de första tre kvartalen har krediteringarna på skattekonto ökat med sammanlagt 12,5 miljarder kronor. Det beror främst på den högre kompensationen till arbetsgivarna för sjuklönekostnader. Sammanlagt har 14,8 miljarder kronor avseende sjuklönekostnader krediterats arbetsgivarnas skattekonton.  Det är 13,8 miljarder kronor högre än samma period föregående år.

3) Inbetalningarna på skattekonto i september blev 1,1 miljarder kronor högre jämfört med samma period 2019.

Under de första tre kvartalen har inbetalningarna på skattekonto minskat med 29,3 miljarder kronor.  Det beror främst på riksdagens beslut om att företagen kan få anstånd med skatteinbetalningarna under ett år men även på den höjda kompensationen för höga sjuklönekostnader och omställningsstöd. Mellan den 23 mars och fram till den 4 oktober har Skatteverket tagit emot 76 000 ansökningar om tillfälliga anstånd med att betala in skatt. Totalt har de beviljat anstånd med att betala drygt 40 miljarder kronor i skatt. Cirka 5 miljarder av de tillfälliga anstånden har dock upphört under perioden. Nära hälften av alla företag som beviljats tillfälligt anstånd återfinns inom branscherna Handel, Hotell- och restaurangverksamhet samt verksamheter inom juridik m.m. Antalet ansökningar om anstånd var som högst under våren men har sedan mitten av maj minskat kraftigt.