Juni 2020 Inkomsttyp 9000: Löpande redovisade skatter

9111 Fysiska personers inkomstskatt, netto

Utfallet för Fysiska personers inkomstskatt, netto uppgick i juni 2020 till -16,3 miljarder kronor. Att skatten för fysiska personer är negativ beror på att den till största delen hör till andra sektorer än den statliga. För att kunna redovisa statens skatteinkomster och budgetsaldo räknas bland annat samtliga utbetalningar till kommuner, regioner samt kyrkoavgiften av från den totala skatteinkomsten. I juni 2019 var utfallet -12,1 miljarder kronor. Skillnaden mellan åren är -4,3 miljarder kronor.

Skillnaden beror dels på att utbetalningarna av kommunal skatt till kommuner och regioner är högre i år, dels på att debiterad källskatt för 2020 minskat, vilket främst beror på att efterfrågan i vissa branscher dämpats på grund av Covid-19. Skatteverket har analyserat arbetsgivardeklarationer som lämnats för arbete utfört under maj och juni.  Under maj 2020 minskade bland andra lönesummorna inom hotell- och restaurangverksamhet med 21 procent och antalet anställda med 32 procent jämfört med maj 2019. Analysen av juni visar på fortsatta nedgångar i löner inom hotell- och restaurangverksamhet samt tilltagande nedgång inom transport och magasinering jämfört med juni 2019.

Utfallet för fysiska personers inkomstskatt det första halvåret blev -120,8 miljarder kronor. Utfallet för samma period 2019 var -106,4 miljarder kronor. Skillnaden mellan åren är -14,4 miljarder kronor. Orsakerna är dels att utbetalningarna av kommunal skatt till kommuner och regioner är högre i år, dels har överskjutande skatt för 2019 som ska återbetalas (återbäring) till de skattskyldiga ökat mer än vad de skattskyldiga ska betala in. Debiterad källskatt har, trots minskningen i juni, ökat med 5,1 miljarder under det första halvåret.

9121 Juridiska personers inkomstskatt, netto

Juridiska personers inkomstskatt uppgick till 13,7 miljarder kronor i juni, vilket är 2,9 miljarder kronor (17,7 procent) lägre jämfört med samma period föregående år.

Inkomsterna för det första halvåret uppgick till 101,7 miljarder kronor, vilket är 3,0 miljarder kronor högre än motsvarande period för 2019. Debiterad preliminär skatt för 2020 har ökat med 1,7 miljarder kronor. De preliminära skatterna har dock minskat med 2,8 miljarder kronor under det andra kvartalet. Orsaken är främst att många företag ändrat sina preliminära deklarationer (som baseras på förväntat resultat för helåret) med anledning av en dämpad efterfrågan till följd av Covid-19.

9200 Socialavgifter och löneskatter

Inkomsterna från socialavgifter och löneskatter blev i juni 8,2 miljarder kronor (23,3 procent) lägre jämfört med samma period föregående år. Det är främst en effekt av riksdagens beslut om att tillfälligt minska arbetsgivaravgiften för företag och enskilda näringsidkare. De nya reglerna innebär att företagen endast betalar ålderspensionsavgift på lön och ersättning under perioden 1 mars 2020 till och med 30 juni 2020. Detta gäller för upp till 30 anställda per företag och upp till en lönesumma om 25 000 kr per anställd och månad. Arbetsgivaravgiften minskar som mest med 5 300 kr per anställd och månad. För enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag innebär det att ingen annan avgift än ålderspensionsavgiften ska betalas på den del av avgiftsunderlaget som uppgår till högst 100 000 kr under 2020.

Inkomsterna det första halvåret har minskat med 15,7 miljarder kronor (7,4 procent) jämfört med samma period 2019.

Arbetsgivaravgifterna (sju olika avgifter) är sammanlagt 31,42 procent av den bruttolön och förmåner som arbetsgivaren betalar och ska finansiera socialförsäkringen. Undantaget är den allmänna löneavgiften, som inte är en socialavgift utan en skatt. Den betalas till exempel inte av den som saknar fast driftställe i Sverige. Löneavgiften uppgår under 2020 till 11,62 procent av bruttolönen (ungefär en tredjedel av arbetsgivaravgiften) och är därmed den största avgiften. Inkomstutveckling av arbetsgivaravgiften styrs av lönesummans utveckling (timlön gånger arbetade timmar).

För 2020 har den procentuella fördelningen av de olika avgifterna inte förändrats men eftersom arbetsgivaravgifterna redovisas med en månads eftersläpning så påverkas jämförelsen något (utfallet i januari) av den förändring som gjordes inför 2019.

9300 Skatt på egendom

Inkomsterna från Skatt på egendom uppgick det första halvåret 2020 till 6,3 miljarder kronor, vilket är 0,3 miljarder kronor högre än föregående år. Inkomsterna är i sin helhet inkomster från stämpelskatt, dvs. den avgift den skattskyldige betalar vid förvärv av fast egendom (Lagfart) eller tomträtt.

9400 Skatt på varor och tjänster

Skatt på varor och tjänster uppgick till 44,7 miljarder kronor i juni, vilket är 6,6 miljarder kronor (17,4, procent) högre jämfört med juni 2019. De högre inkomsterna avser främst mervärdesskatt respektive fordonsskatt.

Utfallet för Mervärdesskatt, netto, blev 32,2 miljarder kronor i juni, vilket är 5,8 miljarder kronor (22,0 procent) högre än utfallet för juni 2019. Det beror främst på att den moms som skattskyldiga har rätt att återfå, så kallad ingående moms, blev 8,0 miljarder lägre samtidigt som den moms som de skattskyldiga ska betala, så kallad utgående moms, minskade med 2,0 miljarder kronor.

För det första halvåret uppgår inkomsterna från Mervärdesskatt, netto till 211,1 miljarder kronor. Det är 3,7 miljarder kronor (1,8 procent) högre jämfört med motsvarande period 2019.  

Utfallet för Fordonsskatt blev 1,9 miljarder kronor i juni, vilket är 1,0 miljard kronor (105,2) procent högre jämfört med juni 2019. Det beror bland annat på betalningsförskjutningar. Betalning av fordonsskatt för en viss månad ska vara betald senast den sista dagen i den månaden. Om den sista dagen är en helgdag ska skatten vara betald senast nästföljande vardag. Det påverkar ofta jämförelser av utfallet mellan enskilda månader. För det första halvåret uppgår utfallet för Fordonsskatt till 8,5 miljarder kronor vilket är 0,8 miljarder kronor (11,0 procent) högre jämfört med motsvarande period 2019.

9500 Utjämningsavgift och kompensation för mervärdesskatt

Utfallet för Utjämningsavgift och kompensation för mervärdesskatt blev -3,4 miljarder kronor i juni. Utfallet är negativt och avser framförallt kompensation till kommuner, regioner, kommunalförbund och samordningsförbund för ingående mervärdesskatt i icke skattepliktig verksamhet. Jämfört med juni 2019 blev kompensationen för mervärdesskatt 4,6 miljarder kronor lägre. Det innebär en positiv påverkan på inkomsterna i statens budget.

9600 Betalningsdifferenser, skattekonto

Betalningsdifferensen på skattekonto i juni uppgick till -27,3 miljarder kronor. I juni 2019 uppgick betalningsdifferenserna på skattekonto till -13,8 miljarder kronor. Den negativa betalningsdifferensen blev alltså -13,6 miljarder kronor högre. En negativ betalningsdifferens uppstår normalt om inbetalningarna på skattekonto är lägre än summan av utbetalningarna från skattekonto och vad som fördelats ut på de olika skatteslagen (debiterats skattekonto). En negativ betalningsdifferens innebär också en negativ effekt på saldot för statens budget och vice versa.

Under juni kan följande iakttagelser göras

1) Utbetalningarna från skattekonto har ökat även denna månad och är 6,1 miljarder kronor högre än i juni 2019. Det är delvis en effekt av riksdagens beslut att företag kan få anstånd med skatteinbetalningar under ett år. Reglerna började gälla den 30 mars men beslutet gäller retroaktivt, vilket innebär att företag som redan betalat in skatt tidigare under året kan få den återbetald. Utöver det har de månatliga förskottsutbetalningarna av kommunala skattemedel till kommuner och regioner ökat liksom utbetalningarna av överskjutande skatt (återbäring). Utbetalningarna från skattekonto har ökat med 36,6 miljarder kronor under det första halvåret 2020.

2) Stöden via krediteringar på skattekonto ökade med 3,5 miljarder kronor och avser huvudsakligen kompensation för höga sjuklönekostnader. Det beror på att riksdagen, med anledning av Covid-19 beslutat att staten tillfälligt tar hela kostnaden för arbetsgivares sjuklöner fram till september. Stödet krediteras arbetsgivarnas skattekonto, vilket är en delförklaring till varför inbetalningarna på skattekonto minskat i juni.

Företag som har tappat omsättning under mars och april 2020 på grund av covid-19 kan få omställningsstöd. Från den 22 juni till och med den 31 augusti går det att ansöka om omställningsstöd hos Skatteverket. Fram till och med den 30 juni har det inkommit ca 3 800 ansökningar för omställningsstöd, fördelat på ungefär 3 700 företag. Summan av det hittills ansökta omställningsstödet uppgår till drygt 0,1 miljarder kronor. Beviljade belopp redovisas i månadsutfallet kommande månader.

 
3) Inbetalningarna på skattekonto blev 13,3 miljarder kronor lägre i juni jämför med juni 2019. Det beror främst på riksdagens beslut om att företagen kan få anstånd med skatteinbetalningarna under ett år men även på den höjda kompensationen för höga sjuklönekostnader. Sammanlagt har 32 000 företag beviljats anstånd med skatten. Totalt har de beviljats anstånd med att betala drygt 39 miljarder kronor i skatt. Nära hälften av alla företag som beviljats tillfälligt anstånd återfinns inom branscherna Handel, Hotell- och restaurangverksamhet samt Verksamheter inom juridik m.m. Antalet företag som begär anstånd har dock minskat kraftigt under juni.

4) Debiteringar på skattekonto minskade med 2,9 miljarder kronor. Det beror främst på att företagen justerat sina preliminära deklarationer med anledningen av nedgången i ekonomin i spåren av Covid-19. Antalet justerade deklarationer har dock minskat i omfattning jämfört med tidigare månader.