Mars 2020 Inkomsttyp 9000: Löpande redovisade skatter

9111 Fysiska personers inkomstskatt, netto

Utfallet för Fysiska personers inkomstskatt, netto uppgick i mars 2020 till -33,0 miljarder kronor. Att skatten för fysiska personer är negativ beror på att den till största delen hör till andra sektorer än den statliga. För att kunna redovisa statens skatteinkomster och budgetsaldo räknas bland annat samtliga utbetalningar till kommuner, regioner samt kyrkoavgiften av från den totala skatteinkomsten. I mars 2019 var utfallet -28,9 miljarder kronor. Skillnaden mellan åren är -4,2 miljarder kronor och beror främst på att återbäringen, dvs. överskjutande skatt som ska återbetalas till de skattskyldiga, har ökat mellan åren. Även förskotten till kommuner och regioner har ökat jämfört med föregående år.

Utfallet det första kvartalet för fysiska personers inkomstskatt blev -70,1 miljarder kronor. Utfallet det första kvartalet 2019 var -66,0 miljarder kronor. Skillnaden mellan åren är -4,1 miljarder kronor, vilket främst beror på den högre återbäringen och de högre förskotten till kommuner och regioner.

9121 Juridiska personers inkomstskatt, netto

Juridiska personers inkomstskatt uppgick till 18,3 miljarder kronor i mars, vilket är 4,3 miljarder kronor högre jämfört med samma period föregående år. Inkomsterna för det första kvartalet uppgick till 56,1 miljarder kronor, vilket är 8,7 miljarder kronor högre än motsvarande period för 2019. Det beror främst att medgivna anstånd med att betala skatt blev lägre både i mars och för det första kvartalet 2020, jämfört med ifjol.

9200 Socialavgifter och löneskatter

Inkomsterna från socialavgifter och löneskatter blev i mars 0,6 miljarder kronor (1,8 procent) lägre jämfört med samma period föregående år. Inkomsterna för det första kvartalet blev 2,5 miljarder kronor högre (2,3 procent) jämfört med det första kvartalet 2019.

Arbetsgivaravgifterna (sju olika avgifter) är sammanlagt 31,42 procent av den bruttolön och förmåner som arbetsgivaren betalar och ska finansiera socialförsäkringen. Undantaget är den allmänna löneavgiften, som inte är en socialavgift utan en skatt. Den betalas till exempel inte av den som saknar fast driftställe i Sverige. Löneavgiften uppgår under 2020 till 11,62 procent av bruttolönen (ungefär en tredjedel av arbetsgivaravgiften) och är därmed den största avgiften. Inkomstutveckling av arbetsgivaravgiften styrs av lönesummans utveckling (timlön gånger arbetade timmar).

För 2020 har den procentuella fördelningen av de olika avgifterna inte förändrats men eftersom arbetsgivaravgifterna redovisas med en månads eftersläpning så påverkas jämförelsen av de enskilda avgifterna av den förändring som gjordes inför 2019. Störst påverkan har den allmänna löneavgiften som 2019 höjdes från 10,72 procent till 11,62 av bruttolönen, vilket innebär att den avgiften står för den största ökningen även under det första kvartalet 2020.

9300 Skatt på egendom

Inkomsterna från Skatt på egendom uppgick det första kvartalet 2020 till 3,3 miljarder kronor, vilket är på samma nivå som föregående år. Inkomsterna är i sin helhet inkomster från stämpelskatt, dvs. den avgift den skattskyldige betalar vid förvärv av fast egendom (Lagfart) eller tomträtt.

9400 Skatt på varor och tjänster

Skatt på varor och tjänster uppgick till 35,9 miljarder kronor i mars, vilket är 3,0 miljarder kronor högre jämfört med mars 2019.

Utfallet för Mervärdesskatt, netto, blev 24,1 miljarder kronor i mars, vilket är 1,7 miljarder kronor högre än utfallet för mars 2019.

Utfallet för Fordonsskatt blev 1,8 miljarder kronor i mars, vilket är 0,9 miljarder kronor högre jämfört med mars 2019. Det beror delvis på betalningsförskjutningar. Sista dagen för betalning av fordonsskatt för mars inföll 31 mars. Föregående år inföll motsvarande betalningstidpunkt den 1 april. Dessutom inföll den sista dagen för betalning av fordonsskatt avseende februari den 2 mars. Föregående år inföll motsvarande betalningstidpunkt den 28 februari.  

9500 Utjämningsavgift och kompensation för mervärdesskatt

Utfallet för Utjämningsavgift och kompensation för mervärdesskatt blev -5,1 miljarder kronor i mars. Utfallet är negativt och avser framförallt kompensation till kommuner, regioner, kommunalförbund och samordningsförbund för ingående mervärdesskatt i icke skattepliktig verksamhet. Jämfört med mars 2019 blev kompensationen för mervärdesskatt 2,1 miljarder kronor lägre.

9600 Betalningsdifferenser, skattekonto

Betalningsdifferensen på skattekonto i mars uppgick till 26,2 miljarder kronor. I mars 2019 uppgick betalningsdifferenserna på skattekonto till 28,9 miljarder kronor. Den positiva betalningsdifferensen blev alltså 2,7 miljarder kronor lägre. En positiv betalningsdifferens uppstår om inbetalningarna på skattekonto är högre än summan av utbetalningarna från skattekonto och vad som fördelats ut på de olika skatteslagen (debiterats skattekonto). En positiv betalningsdifferens innebär också en positiv effekt på saldot för statens budget och vice versa. Betalningsdifferensen för det första kvartalet uppgår till 71,4 miljarder kronor, vilket är 6,2 miljarder kronor lägre än samma period 2019.