December 2020 Inkomsttyp 9000: Löpande redovisade skatter

9111 Fysiska personers inkomstskatt, netto

Utfallet för Fysiska personers inkomstskatt, netto, uppgick i december 2020 till -18,8 miljarder kronor. Att skatten för fysiska personer är negativ beror på att den till största delen hör till andra sektorer än den statliga. För att kunna redovisa statens skatteinkomster och budgetsaldo räknas bland annat samtliga utbetalningar till kommuner, regioner samt kyrkoavgiften av från den totala skatteinkomsten. I december 2019 var utfallet -18,1 miljarder kronor. Skillnaden mellan åren är -0,6 miljarder kronor. Det beror främst på att utbetalningarna av kommunal inkomstskatt till kommuner och regioner är högre i år.

Utfallet för fysiska personers inkomstskatt blev för 2020 preliminärt -156,0 miljarder kronor. Utfallet för samma period 2019 var -131,2 miljarder kronor. Skillnaden mellan åren är -24,7 miljarder kronor. Orsakerna är främst att utbetalningarna av kommunal skatt till kommuner och regioner inklusive slutregleringar blev 21,1 miljarder kronor högre i år, dels har överskjutande skatt för 2019 som ska återbetalas (återbäring) till de skattskyldiga ökat mer än vad de skattskyldiga ska betala in. Det har påverkat skillnaden mellan åren med ‑6,0 miljarder kronor. Åt andra hållet går debiterad källskatt för 2020, som har ökat med 6,7 miljarder under årets första 12 månader. Att de inte minskar, trots coronapandemin, förklaras främst av att lönesumman ökat 2020 men även av stödet för korttidsarbete, vilket innebär att löner kunnat betalas ut i sin helhet trots permitteringar i vissa branscher.

9121 Juridiska personers inkomstskatt, netto

Juridiska personers inkomstskatt uppgick till -41,0 miljarder kronor i december, vilket är 4,4 miljarder kronor lägre jämfört med samma period föregående år då utfallet uppgick till -36,6 miljarder kronor. Att utfallet för juridiska personers inkomstskatt är negativt beror på att särskild löneskatt under året löpande rapporteras under juridiska personers inkomstskatt, men omförs i december till socialavgifter och löneskatter.

Inkomstskatten för juridiska personer uppgår 2020 preliminärt till 148,7 miljarder kronor, vilket är 1,9 miljarder kronor högre än 2019. Det beror främst på att debiterad slutlig kvarskatt avseende 2019 (som bolagen ska betala in till skattekonto), ökat mer än debiterad slutlig överskjutande skatt (som bolagen ska återfå).

Åt motsatt åt håll går debiterad preliminär skatt för 2020 som minskat med jämfört med debiterad preliminär skatt för 2019.

9141 Kupongskatt

Inkomster från kupongskatt blev 0,4 miljarder kronor lägre i december jämfört med samma månad föregående år.

Jämför med 2019 så har inkomsterna från kupongskatt minskat med 3,4 miljarder kronor, vilket främst beror på att utdelningarna minskat. Den första januari 2020 infördes ett nytt system för anstånd med betalning av kupongskatt vid utdelning till utländska juridiska personer som uppvisar underskott för det aktuella beskattningsåret. Det kan ha haft en viss negativ effekt på inkomsten från kupongskatt men det går än så länge inte att uppskatta. Kupongskatt betalas av den som har fått utdelning på aktier från svenskt aktiebolag eller från andel i en svensk värdepappersfond eller en specialfond, och som är skattemässigt bosatt eller hemmahörande utomlands.

9200 Socialavgifter och löneskatter

Inkomsterna från socialavgifter och löneskatter blev i december 77,0 miljarder kronor, vilket är 1,4 miljarder kronor (1,9 procent) högre jämfört med samma period föregående år.

Inkomsterna för 2020 blev preliminärt 22,5 miljarder kronor (4,8 procent) lägre jämfört med samma period 2019. Det är främst en effekt av riksdagens beslut om att tillfälligt minska arbetsgivaravgiften för företag och enskilda näringsidkare. De nya reglerna innebar att företagen endast betalade ålderspensionsavgift på lön och ersättning under perioden 1 mars 2020 till och med 30 juni 2020. Detta gällde för upp till 30 anställda per företag och upp till en lönesumma om 25 000 kr per anställd och månad. Arbetsgivaravgiften minskade som mest med 5 300 kr per anställd och månad. För enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag innebar det att ingen annan avgift än ålderspensionsavgiften skulle betalas på den del av avgiftsunderlaget som uppgick till högst 100 000 kronor under 2020. Ålderspensionsavgiften, som har betalats in under hela perioden, har ökat med 1,6 miljarder (8,1 procent).

Arbetsgivaravgifterna (sju olika avgifter) är sammanlagt 31,42 procent av den bruttolön och förmåner som arbetsgivaren betalar och ska finansiera socialförsäkringen. Undantaget är den allmänna löneavgiften, som inte är en socialavgift utan en skatt. Den betalas till exempel inte av den som saknar fast driftställe i Sverige. Löneavgiften uppgår under 2020 till 11,62 procent av bruttolönen (ungefär en tredjedel av arbetsgivaravgiften) och är därmed den största avgiften. Inkomstutveckling av arbetsgivaravgiften styrs av lönesummans utveckling (timlön gånger arbetade timmar).

9300 Skatt på egendom

Inkomsterna från Skatt på egendom uppgick under 2020 preliminärt till 28,0 miljarder kronor, vilket är 1,0 miljard kronor högre än motsvarande period föregående år. Inkomsterna från fastighetsskatt ökade med 0,6 miljarder kronor och inkomsterna från stämpelskatt, det vill säga den avgift den skattskyldige betalar vid förvärv av fast egendom (lagfart) eller tomträtt, ökade med 0,4 miljarder kronor.

9400 Skatt på varor och tjänster

Inkomsterna från skatt på varor och tjänster blev 44,1 miljarder kronor i december. Det är 0,8 miljarder kronor högre jämfört med december föregående år. De högre inkomsterna avser främst mervärdesskatt.

Det preliminära årsutfallet för Skatt på varor och tjänster uppgår till 569,6 miljarder kronor, vilket är 2,7 miljarder kronor (0,5 procent) högre jämfört med 2019.

Mervärdesskatt

Utfallet för Mervärdesskatt, netto, uppgår preliminärt till 431,7 miljarder kronor för 2020. Det är 6,8 miljarder kronor (1,6 procent) högre än utfallet 2019.

Fordonsskatt

Preliminärt årsutfall för Fordonsskatt uppgår till 14,7 miljarder kronor, vilket är 0,8 miljarder kronor (5,5) procent högre jämfört med 2019.

Alkoholskatt

Inkomsterna från alkoholskatt uppgår preliminärt till 16,1 miljarder kronor för 2020. Det är 1,1 miljard kronor (7,6 procent) högre jämfört med 2019.

Alkoholförsäljningen via Systembolaget, mätt som antal liter ren alkohol, från årets början till och med kvartal 3 ökade med 12,0 procent jämfört med motsvarande period 2019 (Källa: Systembolaget).

Energiskatt

Preliminärt uppgår inkomsterna från energiskatt till 73,0 miljarder kronor för 2020, vilket är 2,0 miljarder kronor (2,7 procent) lägre jämfört med föregående år. Det lägre utfallet avser främst inkomster från allmän energiskatt respektive koldioxidskatt på bensin och oljeprodukter som har minskat med totalt 3,6 miljarder kronor. Minskningen motverkas delvis av att inkomsterna från skatt på elektrisk kraft ökat med 1,7 miljarder kronor.

Skatt på flygresor

Coronapandemin har haft stor inverkan på efterfrågan på flygresor. Inkomsterna från skatt på flygresor uppgår preliminärt till 0,6 miljarder kronor för 2020. Det är 1,2 miljarder kronor (65,3 procent) lägre jämfört med 2019.

Skatt på plastbärkassar

Preliminärt årsutfall för den nya skatten på plastbärkassar uppgår till 0,2 miljarder kronor. Skattskyldigheten inträdde den 1 maj 2020.

Inlevererat överskott från AB Svenska spel

Årsstämman för AB Svenska Spel beslutade i april 2020 att inte lämna någon utdelning till staten. Det har betydelse för jämförelsen av inkomsterna med föregående år. År 2019 uppgick inlevererat överskott från AB Svenska Spel till 3,3 miljarder kronor.

9500 Utjämningsavgift och kompensation för mervärdesskatt

Utfallet för Utjämningsavgift och kompensation för mervärdesskatt blev -6,4 miljarder kronor i december, vilket ska jämföras med ett utfall på -6,3 miljarder kronor i december 2019.

Det preliminära årsutfallet för Utjämningsavgift och kompensation för mervärdesskatt uppgår till -70,2 miljarder kronor. Utfallet är negativt och avser framförallt kompensation till kommuner, regioner, kommunalförbund och samordningsförbund för ingående mervärdesskatt i icke skattepliktig verksamhet. Jämfört med 2019 blev kompensationen för mervärdesskatt 1,2 miljarder kronor (1,7 procent) högre. Det innebär en negativ påverkan på inkomsterna i statens budget och budgetsaldot.

9600 Betalningsdifferenser, skattekonto

Betalningsdifferensen på skattekonto i december uppgick till -16,1 miljarder kronor. I december 2019 uppgick betalningsdifferenserna på skattekonto till -25,3 miljarder kronor. Skillnaden mellan åren är alltså 9,3 miljarder kronor.

Betalningsdifferensen för 2020 uppgår preliminärt till -48,4 miljarder kronor, vilket är 26,6 miljarder kronor lägre än samma period 2019. En negativ betalningsdifferens uppstår normalt om inbetalningarna på skattekonto är lägre än summan av utbetalningarna från skattekonto och vad som fördelats ut på de olika skatteslagen (debiterats skattekonto). En negativ betalningsdifferens innebär också en negativ effekt på saldot för statens budget och vice versa.

För december kan följande iakttagelser göras

1) Inbetalningarna på skattekonto har ökat med 4,3 miljarder kronor jämfört med i december 2019 medan utbetalningarna har minskat med 3,3 miljarder kronor. Sammantaget har det påverkat betalningsdifferensen positivt med 7,6 miljarder kronor. Debiteringarna av skattekonto i december blev 0,6 miljarder kronor högre än i december 2019, vilket påverkar betalningsdifferensen negativt med samma belopp. Inbetalningarna på skattekonto är dock lägre än summan av vad som debiterats skattekonto och utbetalningar från skattekonto, vilket förklarar den negativa betalningsdifferensen i december.

Under 2020 har inbetalningarna på skattekonto minskat med 26,6 miljarder kronor. Utbetalningarna från skattekonto har under samma period ökat med 32,7 miljarder kronor. Nettoförändringen av in- och utbetalningarna är alltså ‑58,9 miljarder kronor, vilket påverkar budgetsaldot negativt.

Det beror främst på riksdagens beslut om att tillfälligt minska arbetsgivaravgiften för företag och enskilda näringsidkare och att företag kan få anstånd med skatteinbetalningarna under ett år. Mellan den 23 mars och fram till den 30 november har Skatteverket fattat 115 000 beslut om tillfälliga anstånd med att betala in skatt. Totalt har de beviljat anstånd med att betala cirka 39 miljarder kronor i skatt, 10,8 miljarder av anstånden har dock upphört under perioden. Nära hälften av anstånden återfinns inom tillverkningsindustri och handel. Antalet ansökningar om anstånd var som högst under våren men har sedan mitten av maj minskat kraftigt. De lägre inbetalningarna beror även på den höjda kompensationen för höga sjuklönekostnader och omställningsstöd (se punkt 2).

Debiteringarna av skattekonto har under 2020 minskat med 11,9 miljarder kronor, vilket påverkar betalningsdifferensen positivt med samma belopp.

Sammantaget har förändringarna i in- och utbetalningar samt debiteringar av skattekonto påverkat betalningsdifferensen med -46,9 miljarder kronor.

2) Stöden via krediteringar på skattekonto ökade med 2,7 miljarder kronor i december. Kompensationen för höga sjuklönekostnader ökade med 1,8 miljarder kronor. Riksdagen har med anledning av coronapandemin, beslutat att staten tillfälligt ersätter kostnader för arbetsgivares sjuklöner fram till och med årsskiftet. Alla arbetsgivare får ersättning för hela den sjuklönekostnad som de har redovisat i arbetsgivardeklarationerna för april till och med juli. Från och med augusti ersätts sjuklönekostnader i stället enligt olika procentsatser beroende på hur höga kostnader arbetsgivaren haft. Stödet krediteras arbetsgivarnas skattekonto, vilket minskar inbetalningarna på skattekonto med motsvarande belopp. (Se även utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning.)

Omställningsstödet uppgick i december till 0,9 miljarder kronor. Riksdagen har beslutat att företag som tappat omsättning under mars till och med juli kan få ansöka om omställningsstöd. Företag som har minskat sin omsättning med minst 30 procent på grund av coronapandemin under mars till och med april 2020 kan få omställningsstöd. Under maj 2020 krävs att företaget tappat mer än 40 procent av sin omsättning jämfört med året innan och i juni och juli krävs det att man tappat 50 procent av omsättningen. De branscher där flest företag inkommit med ansökningar ifrån är Transport och magasinering, Handel och Hotell- och restaurangverksamhet. (Se även utgiftsområde 24 Näringsliv.)

Under 2020 har krediteringarna på skattekonto ökat med sammanlagt 20,1 miljarder kronor. Det beror främst på den högre kompensationen till arbetsgivarna för sjuklönekostnader. Sammanlagt har 19,5 miljarder kronor avseende sjuklönekostnader krediterats arbetsgivarnas skattekonton. Det är 18,4 miljarder kronor högre än samma period föregående år. Omställningsstödet uppgår till 5,7 miljarder kronor, vilket motsvarar ökningen då stödet är nytt för i år. Åt motsatt håll går anställningsstöd, som minskat med 2,7 miljarder kronor. (Se även utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv.)