November 2020 Inkomsttyp 9000: Löpande redovisade skatter

9111 Fysiska personers inkomstskatt, netto

Utfallet för Fysiska personers inkomstskatt, netto, uppgick i november 2020 till -4,4 miljarder kronor. Att skatten för fysiska personer är negativ beror på att den till största delen hör till andra sektorer än den statliga. För att kunna redovisa statens skatteinkomster och budgetsaldo räknas bland annat samtliga utbetalningar till kommuner, regioner samt kyrkoavgiften av från den totala skatteinkomsten. I november 2019 var utfallet -9,5 miljarder kronor. Skillnaden mellan åren är alltså positiv, 5,1 miljarder kronor. Det beror främst på att kvarskatt för 2019, som debiterats i november 2020, och som de skattskyldiga ska betala in till skattekonto, ökat mer än överskjutande skatt som de skattskyldiga ska få tillbaka i återbäring.  Den positiva skillnaden mellan åren förklaras även av att debiterad källskatt för 2020 ökade med 1,2 miljarder kronor i november.

Utfallet för fysiska personers inkomstskatt de elva första månaderna blev -137,2 miljarder kronor. Utfallet för samma period 2019 var -113,1 miljarder kronor. Skillnaden mellan åren är -24,1 miljarder kronor. Orsakerna är främst att utbetalningarna av kommunal skatt till kommuner och regioner inklusive slutregleringar blev 19,7 miljarder kronor högre i år, dels har överskjutande skatt för 2019 som ska återbetalas (återbäring) till de skattskyldiga ökat mer än vad de skattskyldiga ska betala in. Det har påverkat skillnaden mellan åren med ‑5,9 miljarder kronor. Åt andra hållet går debiterad källskatt för 2020, som har ökat med 6,6 miljarder under årets första 11 månaderna. Att de inte minskar, trots coronapandemin, förklaras främst av att lönesumman ökat 2020 men även av stödet för korttidsarbete, vilket innebär att löner kunnat betalas ut i sin helhet trots permitteringar i vissa branscher.

9121 Juridiska personers inkomstskatt, netto

Juridiska personers inkomstskatt uppgick till 20,5 miljarder kronor i november, vilket är 6,4 miljarder kronor (45,0 procent) högre jämfört med samma period föregående år. Det beror främst på att debiterad slutlig kvarskatt avseende 2019 (som bolagen ska betala in till skattekonto), och som debiterats i november 2020, ökat mer än debiterad slutlig överskjutande skatt (som bolagen ska återfå).

Inkomsterna för de första 11 månaderna uppgick till 189,7 miljarder kronor, vilket är 6,3 miljarder kronor högre än motsvarande period för 2019. Förklaringen är densamma som ovan dvs. debiterad kvarskatt att betala in avseende 2019 har ökat mer än den överskjutande skatt som ska återbetalas till bolagen. Åt andra hållet går debiteringarna av de preliminära skatterna för 2020 som minskat med cirka 0,9 miljarder kronor. Utfallet har påverkats negativt av att många företag ändrade sina preliminära deklarationer under våren (som baseras på förväntat resultat för helåret) med anledning av en dämpad efterfrågan till följd av coronapandemin. Antalet ändringar var som högst under mars och april för att efter juli minska till ungefär samma nivå som under 2019.

9200 Socialavgifter och löneskatter

Inkomsterna från socialavgifter och löneskatter blev i november 0,3 miljarder kronor (0,8 procent) högre jämfört med samma period föregående år.

Inkomsterna de första 11 månaderna har minskat med 23,9 miljarder kronor (6,2 procent) jämfört med samma period 2019. Det är främst en effekt av riksdagens beslut om att tillfälligt minska arbetsgivaravgiften för företag och enskilda näringsidkare. De nya reglerna innebar att företagen endast betalade ålderspensionsavgift på lön och ersättning under perioden 1 mars 2020 till och med 30 juni 2020. Detta gällde för upp till 30 anställda per företag och upp till en lönesumma om 25 000 kr per anställd och månad. Arbetsgivaravgiften minskade som mest med 5 300 kr per anställd och månad. För enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag innebar det att ingen annan avgift än ålderspensionsavgiften skulle betalas på den del av avgiftsunderlaget som uppgick till högst 100 000 kronor under 2020. Ålderspensionsavgiften, som har betalats in under hela perioden, har ökat med 1,7 miljarder (10,0 procent).

9300 Skatt på egendom

Inkomsterna från Skatt på egendom uppgick de första 11 månaderna 2020 till 11,7 miljarder kronor, vilket är 0,3 miljarder kronor högre än motsvarande period föregående år. Inkomsterna är i sin helhet inkomster från stämpelskatt, det vill säga den avgift den skattskyldige betalar vid förvärv av fast egendom (lagfart) eller tomträtt.

9400 Skatt på varor och tjänster

Skatt på varor och tjänster uppgick till 61,0 miljarder kronor i november, vilket är 0,3 miljarder kronor (0,4 procent) högre jämfört med november 2019.

Mervärdesskatt

Utfallet för Mervärdesskatt, netto, blev 49,5 miljarder kronor i november, vilket är 0,2 miljarder kronor (0,4 procent) lägre än utfallet för november 2019. För perioden januari-november uppgår inkomsterna från Mervärdesskatt, netto till 398,0 miljarder kronor. Det är 5,5 miljarder kronor (1,4 procent) högre jämfört med motsvarande period 2019.  

Fordonsskatt

Utfallet för Fordonsskatt blev 1,7 miljarder kronor i november, vilket är 0,9 miljarder kronor (121,5) procent högre jämfört med november 2019. Det beror bland annat på betalningsförskjutningar. Betalning av fordonsskatt för en viss månad ska vara betald senast den sista dagen i den månaden. Om den sista dagen är en helgdag ska skatten vara betald senast nästföljande vardag. Det påverkar ofta jämförelser av utfallet mellan enskilda månader. För perioden januari-november uppgår utfallet för Fordonsskatt till 13,7 miljarder kronor, vilket är 1,1 miljarder kronor (8,7 procent) högre jämfört med motsvarande period 2019.

Alkoholskatt

Inkomsterna från alkoholskatt blev 1,2 miljarder kronor i november, vilket är på samma nivå som inkomsterna i november 2019. För perioden januari-november uppgår utfallet till 14,8 miljarder kronor, vilket är 1,0 miljard kronor (7,5 procent) högre jämfört med motsvarande period 2019.

Alkoholförsäljningen via Systembolaget, mätt som antal liter ren alkohol, från årets början till och med kvartal 3 ökade med 12,0 procent jämfört med motsvarande period 2019 (Källa: Systembolaget).

Energiskatt

Utfallet för energiskatt blev 5,6 miljarder kronor i november, vilket är 0,3 miljarder kronor lägre jämfört med november 2019. För perioden januari-november uppgår utfallet till 67,6 miljarder kronor, vilket är 1,8 miljarder kronor (2,6 procent) lägre jämfört med motsvarande period 2019. Det lägre utfallet avser främst inkomster från allmän energiskatt respektive koldioxidskatt på bensin och oljeprodukter som har minskat med totalt 3,5 miljarder kronor. Minskningen motverkas delvis av att inkomsterna från skatt på elektrisk kraft ökat med 1,7 miljarder kronor.

Skatt på flygresor

Coronapandemin har haft stor inverkan på efterfrågan på flygresor. Inkomsterna från skatt på flygresor blev 26 miljoner kronor i november. Det är 135 miljoner kronor (83,6 procent) lägre jämfört med november 2019. För perioden januari-november uppgår inkomsterna till 604 miljoner kronor, vilket är 1 059 miljoner kronor (63,7 procent) lägre jämfört med motsvarande period 2019.

Skatt på plastbärkassar

Utfallet för den nya skatten på plastbärkassar blev 31 miljoner kronor i november. Skattskyldigheten inträdde den 1 maj och inkomsterna till och med november uppgår totalt till 159 miljoner kronor.

9600 Betalningsdifferenser, skattekonto

Betalningsdifferensen på skattekonto i november uppgick till -5,0 miljarder kronor. I november 2019 uppgick betalningsdifferenserna på skattekonto till 4,1 miljarder kronor. Skillnaden mellan åren blev alltså -9,1 miljarder kronor högre. Betalningsdifferensen för de första 11 månaderna uppgick till -32,3 miljarder kronor, vilket är 35,8 miljarder kronor lägre än samma period 2019. En negativ betalningsdifferens uppstår normalt om inbetalningarna på skattekonto är lägre än summan av utbetalningarna från skattekonto och vad som fördelats ut på de olika skatteslagen (debiterats skattekonto). En negativ betalningsdifferens innebär också en negativ effekt på saldot för statens budget och vice versa.

För november kan följande iakttagelser göras

1) In- och utbetalningarna från skattekonto har minskat med 1,6 miljarder kronor respektive 1,7 miljarder kronor jämfört med i november 2019. Nettoförändringen av in- och utbetalningarna blev positiv, 0,1 miljarder kronor. Debiteringarna av skattekonto i november blev 12, 9 miljarder kronor högre än i november 2019, vilket påverkar betalningsdifferensen negativt med samma belopp. Ökningen beror främst på högre debiteringar av slutlig inkomstskatt avseende 2019 från fysiska och juridiska personer.

Under de första 11 månaderna har inbetalningarna på skattekonto minskat med 30,4 miljarder kronor. Det beror främst på riksdagens beslut om att företagen kan få anstånd med skatteinbetalningarna under ett år men även på den höjda kompensationen för höga sjuklönekostnader och omställningsstöd. Mellan den 23 mars och fram till den 30 november har Skatteverket fattat 109 000 beslut om tillfälliga anstånd med att betala in skatt. Totalt har de beviljat anstånd med att betala cirka 40 miljarder kronor i skatt, 9,1 miljarder av anstånden har dock upphört under perioden. Nära hälften av anstånden återfinns inom tillverkningsindustri och handel. Antalet ansökningar om anstånd var som högst under våren men har sedan mitten av maj minskat kraftigt.

Utbetalningarna från skattekonto har under samma period ökat med 36 miljarder kronor. Nettoförändringen av in- och utbetalningarna är alltså ‑65,5 miljarder kronor.

Debiteringarna av skattekonto har hittills i år minskat med 12, 6 miljarder kronor, vilket påverkar betalningsdifferensen positivt med samma belopp. Sammantaget så innebär det att förändringarna i in- och utbetalningar samt debiteringar av skattekonto påverkat betalningsdifferensen med ‑52,9 miljarder kronor.

2) Stöden via krediteringar på skattekonto ökade med 3,6 miljarder kronor och beror i november till ungefär lika stora delar på högre kompensation för höga sjuklönekostnader samt omställningsstöd. Kompensationen för höga sjuklönekostnader uppgick i november till 1,8 miljarder kronor. Riksdagen har med anledning av coronapandemin, beslutat att staten tillfälligt ersätter kostnader för arbetsgivares sjuklöner fram till och med årsskiftet. Alla arbetsgivare får ersättning för hela den sjuklönekostnad som de har redovisat i arbetsgivardeklarationerna för april till och med juli. Från och med augusti ersätts sjuklönekostnader i stället enligt olika procentsatser beroende på hur höga kostnader arbetsgivaren haft. Stödet krediteras arbetsgivarnas skattekonto, vilket minskar inbetalningarna på skattekonto med motsvarande belopp. (Se även utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom.)

Omställningsstödet uppgick i november till 1,7 miljarder kronor. Riksdagen har beslutat att företag som tappat omsättning under mars till och med juli kan få ansöka om omställningsstöd. Företag som har minskat sin omsättning med minst 30 procent på grund av coronapandemin under mars till och med april 2020 kan få omställningsstöd. Under maj 2020 krävs att företaget tappat mer än 40 procent av sin omsättning jämfört med året innan och i juni och juli krävs det att man tappat 50 procent av omsättningen. De branscher där flest företag inkommit med ansökningar ifrån är Transport och magasinering, Handel och Hotell- och restaurangverksamhet. (Se även utgiftsområde 24 Näringsliv.)

Under de första 11 månaderna  har krediteringarna på skattekonto ökat med sammanlagt 17,4 miljarder kronor. Det beror främst på den högre kompensationen till arbetsgivarna för sjuklönekostnader. Sammanlagt har 17,7 miljarder kronor avseende sjuklönekostnader krediterats arbetsgivarnas skattekonton. Det är 16,6 miljarder kronor högre än samma period föregående år. Omställningsstödet uppgår till 4,8 miljarder kronor, vilket motsvarar ökningen då stödet är nytt för i år. Åt motsatt håll går anställningsstöd, som minskat med 2,9 miljarder kronor. (Se även utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv.)