Augusti 2019 Inkomsttyp 9000: Löpande redovisade skatter

9111 Fysiska personers inkomstskatt, netto

Utfallet för Fysiska personers inkomstskatt, netto uppgick i augusti till -13,2 miljarder kronor. I augusti 2019 var utfallet 24,3 miljarder kronor. Skillnaden mellan åren är -37,5 miljarder kronor. Den stora skillnaden beror främst på att Skatteverket tidigarelagt debiteringar av slutlig skatt för 2018 från augusti till juli, vilket innebar att även utfallet i juli visade en stor skillnad jämfört med föregående år, fast då med omvänt tecken.  Att skatten för fysiska personer oftast är negativ beror på att den till största delen hör till andra sektorer än den statliga. För att kunna redovisa statens skatteinkomster och budgetsaldo räknas bland annat samtliga utbetalningar till kommuner, landsting samt kyrkoavgiften av från den totala skatteinkomsten.

Utfallet för de första åtta månaderna uppgick till -74,6 miljarder kronor. Utfallet för motsvarande period 2018 var -55,6 miljarder kronor. Skillnaden är -19,0 miljarder kronor och beror främst på att förskottsutbetalningarna av kommunal inkomstskatt till kommuner och landsting är 21,4 miljarder kronor högre än 2018. Detta motverkas delvis av slutregleringarna av förskotten till kommuner och landsting för taxeringsåret 2017. Den slutliga skatten blev 5,3 miljarder lägre, vilket reducerat förskottsutbetalningarna till kommuner och landsting under 2019. Den slutliga skatten för 2016 var 2,2 miljarder lägre. Skillnaden mellan åren är 3,1 miljarder kronor, dvs. en positiv effekt för statens skatteinkomster och budgetsaldot.  Skillnaden beror även på att debiterad slutlig skatt att återfå (återbäring) ökat med 32,0 miljarder kronor jämfört med samma period 2018.  Detta motverkas av att även debiterad slutlig skatt att betala (kvarskatt) ökat med 28,6 miljarder kronor. Nettot blev -3,4 miljarder, vilket påverkar budgetsaldot negativt den dag pengarna betalas ut från skattekonto.  Sedan januari 2019 redovisas även utbetalningarna av skattemedel till SR, SVT och UR under fysiska personers inkomstskatt. Den månatliga utbetalningen för detta uppgår till 0,7 miljarder kronor och uppgår hittills i år till 5,9 miljarder kronor.

9121 Juridiska personers inkomstskatt, netto

Juridiska personers inkomstskatt uppgick till 15,3 miljarder kronor i augusti, vilket är 4,1 miljarder kronor lägre jämfört med samma period föregående år. Orsaken är främst att debiterad slutlig skatt, omprövningsbeslut, att återfå (återbäring till bolagen), ökat med 2,5 miljarder kronor.

Inkomstskatten för de första åtta månaderna 2019 för juridiska personer uppgick till 134,5 miljarder kronor, vilket är 0,2 miljarder kronor högre än 2018.

9200 Socialavgifter och löneskatter

Inkomsterna från socialavgifter och löneskatter blev i augusti 1,1 miljarder kronor (3,3 procent) högre jämfört med samma period föregående år. Inkomsterna de första åtta månaderna 2019 blev 10,1 miljarder kronor (3,7 procent) högre än 2018 och beror på att lönesumman ökat under 2019. Inkomsterna från den allmänna löneavgiften har ökat med 15,4 miljarder kronor medan inkomsterna från sjukförsäkringsavgiften och efterlevandepensionsavgiften har minskat med 6,5 miljarder kronor respektive 0,9 miljarder kronor.  Förutom att lönesumman ökat så beror skillnaderna även på att den procentuella fördelningen av de olika avgifterna ändrats för 2019. Efterlevandepensionsavgiften har minskat från 0,7 till 0,6 procent, sjukförsäkringsavgiften har minskat från 4,35 till 3,55 procent medan den allmänna löneavgiften har höjts från 10,72 procent till 11,62 procent av bruttolönen.

Arbetsgivaravgifterna (sju olika avgifter) är sammanlagt 31,42 procent av den bruttolön och förmåner som arbetsgivaren betalar och ska finansiera socialförsäkringen. Undantaget är den allmänna löneavgiften, som inte är en socialavgift utan en skatt. Den betalas till exempel inte av den som saknar fast driftställe i Sverige. Löneavgiften uppgår under 2019 till 11,62 procent av bruttolönen (en tredjedel av arbetsgivaravgiften) och är därmed den största avgiften. Inkomstutveckling av arbetsgivaravgiften styrs av lönesummans utveckling (timlön gånger arbetade timmar).

9300 Skatt på egendom

Inkomsterna från Skatt på egendom uppgick de första åtta månaderna 2019 till 8,0 miljarder kronor, vilket är 0,1 miljarder kronor lägre jämfört med samma period föregående år. Inkomsterna avser i sin helhet inkomster från stämpelskatt dvs. den avgift den skattskyldige betalar vid förvärv av fast egendom (Lagfart) eller tomträtt.

9400 Skatt på varor och tjänster

Skatt på varor och tjänster uppgick till 60,7 miljarder kronor i augusti, vilket är 2,2 miljarder kronor högre jämfört med augusti 2018. Utfallet varierar ofta mellan månaderna.

För perioden januari-augusti uppgår utfallet till 386,9 miljarder kronor. Det är en ökning med 12,6 miljarder kronor (3,4 procent) jämfört med samma period föregående år. Ökningen avser främst inkomster från mervärdesskatt, energiskatt samt skatt på spel.

För perioden januari-augusti uppgår inkomsterna från Mervärdesskatt, netto, till 289,0 miljarder kronor, vilket är 8,0 miljarder kronor (2,8 procent) högre än motsvarande period föregående år.

Inkomsterna från Energiskatt uppgår till 51,9 miljarder kronor För perioden januari-augusti, vilket är 3,2 miljarder kronor (6,6 procent) högre än motsvarande period föregående år. De högre inkomsterna avser främst skatt på elektrisk kraft samt allmän energiskatt på oljeprodukter.

Från och med den 1 januari 2019 gäller en ny spellag (2018:1138) och en ny lag om skatt på spel (2018:1139). Alla som agerar på den svenska spelmarknaden ska göra det med behöriga tillstånd och licenser. Licenshavare ska betala spelskatt till staten för sådana licenspliktiga spel som tillhandahålls enligt spellagen (2018:1138). De nya inkomsterna från skatt på spel uppgick till 0,3 miljarder kronor i augusti och 2,1 miljarder kronor hittills i år.

Inkomsterna från skatt på flygresor uppgår till 1,2 miljarder kronor för perioden januari-augusti. Det är 0,6 miljarder kronor (119,2 procent) högre jämfört med motsvarande period 2018. Skillnaden förklaras till stor del av att flygskatten infördes från och med den 1 april 2018. Då flygföretag deklarerar och betalar skatten med en månads förskjutning redovisades inga inkomster av flygskatt för perioden januari-april 2018.

9600 Betalningsdifferenser, skattekonto

Betalningsdifferensen på skattekonto i augusti uppgick till -0,6 miljarder kronor. I augusti 2018 uppgick betalningsdifferenserna på skattekonto till -45,8 miljarder kronor. Skillnaden mellan perioderna blev alltså 45,2 miljarder kronor. Den stora skillnaden beror främst på att Skatteverket tidigarelagt debiteringar av slutlig skatt för 2018 från augusti till juli, vilket innebar att även utfallet i juli visade en stor skillnad jämfört med föregående år, fast då med omvänt tecken, -39,9 miljarder kronor.  En negativ betalningsdifferens uppstår om inbetalningarna på skattekonto är mindre än summan av utbetalningarna från skattekonto och vad som fördelats ut på de olika skatteslagen (debiterats skattekonto). En negativ betalningsdifferens innebär också en negativ effekt på saldot för statens budget medan en positiv differens innebär en positiv effekt.