Januari 2019 Inkomsttyp 9000: Löpande redovisade skatter

9111 Fysiska personers inkomstskatt, netto

Utfallet för Fysiska personers inkomstskatt, netto uppgick i januari 2019 till -9,2 miljarder kronor. Att skatten för fysiska personer är negativ beror på att den till största delen hör till andra sektorer än den statliga. För att kunna redovisa statens skatteinkomster och budgetsaldo räknas bland annat samtliga utbetalningar till kommuner, landsting samt kyrkoavgiften av från den totala skatteinkomsten. I januari 2018 var utfallet -9,3 miljarder kronor. Skillnaden mellan åren är 0,1 miljarder kronor.

I januari slutreglerades förskotten till kommuner och landsting för taxeringsåret 2017. Den slutliga skatten blev 5,3 miljarder lägre, vilket reducerat förskottsutbetalningarna till kommuner och landsting . Den slutliga skatten för 2016 var 2,2 miljarder högre. Skillnaden mellan åren är 3,1 miljarder kronor, dvs. en positiv effekt för statens skatteinkomster och budgetsaldot i januari.

Förskotten till kommuner och landsting exkl. slutregleringarna, uppgick i januari till 63,2 miljarder kronor. Det är 2,7 miljarder kronor högre än i januari 2018. Högre utbetalningar till kommunerna innebar en negativ effekt för statens skatteinkomster och budgetsaldot i januari.

Debiterad källskatt att betala för aktuellt år blev 1,8 miljarder kronor högre än i januari 2018.

9121 Juridiska personers inkomstskatt, netto

Juridiska personers inkomstskatt uppgick till 17,8 miljarder kronor i januari, vilket är 1,6 miljarder kronor högre jämfört med samma period föregående år. Orsaken är främst att debiterad slutlig skatt att betala för tidigare taxeringsår blev 2,1 miljarder kronor högre än januari 2018.

9200 Socialavgifter och löneskatter

Löneavgiften höjs 2019 från 10,72 procent till 11,62 procent av bruttolönen

Inkomsterna från socialavgifter och löneskatter blev i januari 1,2 miljarder kronor (3,5 procent) högre jämfört med samma period föregående år.

Arbetsgivaravgifterna (sju olika avgifter) är sammanlagt 31,42 procent av den bruttolön och förmåner som arbetsgivaren betalar och ska finansiera socialförsäkringen. Undantaget är den allmänna löneavgiften, som inte är en socialavgift utan en skatt. Den betalas till exempel inte av den som saknar fast driftställe i Sverige. Löneavgiften uppgår under 2018 till 10,42 procent av bruttolönen (en tredjedel av arbetsgivaravgiften) och är därmed den största avgiften. Inkomstutveckling av arbetsgivaravgiften styrs av lönesummans utveckling (timlön gånger arbetade timmar)

För 2019 har efterlevandepensionsavgiften minskat från 0,7 till 0,6 procent, sjukförsäkringsavgiften har minskat från 4,35 till 3,55 procent medan den allmänna löneavgiften höjts från 10,72 procent till 11,62 procent. Förändringarna får inte genomslag förrän i februari eftersom arbetsgivaravgiften redovisas med en månads förskjutning dvs. det utfall som rapporterats i januari i huvudsak avser arbetsgivaravgiften för december.

9300 Skatt på egendom

Inkomsterna från Skatt på egendom i januari minskade med 0,2 miljarder kronor (13,2 procent) jämfört med samman period föregående år. De lägre inkomsterna avser i sin helhet inkomster från stämpelskatt dvs. den avgift den skattskyldige betalar vid förvärv av fast egendom (Lagfart) eller tomträtt.

9400 Skatt på varor och tjänster

Skatt på varor och tjänster uppgick till 40,5 miljarder kronor vilket är en ökning med 3,5 miljarder kronor (9,6 procent). Utfallet varierar ofta mellan månaderna.

Inkomsterna från Mervärdesskatt, netto uppgick till 28,0 miljarder kronor. Det är 2,3 miljarder kronor högre än i januari föregående år. Tobaksskatten blev 1,3 miljarder kronor, vilket är 0,4 miljarder kronor högre än i januari 2018. Även energiskatten blev högre. Den ökade med 0,6 miljarder kronor och uppgick till 6,5 miljarder kronor i januari.

9600 Betalningsdifferenser, skattekonto

Betalningsdifferensen på skattekonto i januari uppgick till 13,6 miljarder kronor. I januari 2018 uppgick betalningsdifferenserna på skattekonto till 17,3 miljarder kronor. Den positiva betalningsdifferensen blev alltså 3,6 miljarder kronor lägre. En negativ betalningsdifferens uppstår om inbetalningarna på skattekonto är mindre än summan av utbetalningarna från skattekonto och vad som fördelats ut på de olika skatteslagen (debiterats skattekonto). En negativ betalningsdifferens innebär också en negativ effekt på saldot för statens budget och vice versa.