December 2018 Inkomsttyp 9000: Löpande redovisade skatter

9111 Fysiska personers inkomstskatt, netto

Utfallet för Fysiska personers inkomstskatt, netto uppgick i december till -15,8 miljarder kronor. I december 2017 var utfallet -15,3 miljarder kronor.
Skillnaden är -0,5 miljarder kronor.  

Utfallet för fysiska personers inkomstskatt uppgick fram till och med december till -92,7 miljarder kronor. Utfallet för samma period 2017 var -98,9 miljarder kronor. Skillnaden är 6,2 miljarder kronor. Att skatten för fysiska personer är negativ beror på att den till största delen hör till andra sektorer än den statliga. För att kunna redovisa statens skatteinkomster och budgetsaldo räknas bland annat samtliga utbetalningar till kommuner, landsting samt kyrkoavgiften av från den totala skatteinkomsten.

Förskotten till kommuner och landsting till och med december är 20,9 miljarder kronor högre än 2017. Orsaken till det högre utfallet är främst att lönesumman (timlön gånger antalet arbetade timmar) för 2018 beräknas bli högre än 2017.  I januari slutreglerades dock förskotten till kommuner och landsting för taxeringsåret 2016. Den slutliga skatten blev 2,1 miljarder kronor lägre (lägre utbetalningar till kommuner och landsting).  Den slutliga skatten för 2015 var 1,6 miljarder kronor högre. Skillnaden mellan åren är 3,7 miljarder kronor, det vill säga en positiv effekt för statens skatteinkomster och budgetsaldot. Nettobetalningarna till kommuner och landsting är därmed 17,2 miljarder kronor högre hittills i år. Åt motsatt håll går nettot av debiterad slutlig skatt avseende 2017, att återfå eller att betala (återbäring eller restskatt) som blev 5,9 miljarder kronor högre än samma period 2017. Båda posterna har ökat, men restskatten har ökat mer än återbäringen.

Debiterad källskatt avseende 2018 har ökat med 25,3 miljarder kronor hittills i år.

9121 Juridiska personers inkomstskatt, netto

Utfallet för Juridiska personers inkomstskatt, netto blev i december -33,1 miljarder kronor, vilket är 3,4 miljarder kronor högre än i december 2017. Att utfallet för juridiska personers inkomstskatt är negativt beror på att särskild löneskatt under året löpande rapporteras under juridiska personers inkomstskatt, men omförs i december till socialavgifter och löneskatter.

Utfallet till och med december blev 149,8 miljarder kronor, vilket är 19,9 miljarder kronor högre än föregående år. Den debiterade preliminärskatten för 2018 har ökat med 15,1 miljarder kronor (8,8 procent).

9200 Socialavgifter och löneskatter

Inkomsterna från socialavgifter och löneskatter blev i december 3,9 miljarder kronor (5,7 procent) högre jämfört med samma period föregående år. Den särskilda löneskatten har ökat med 2,1 miljarder kronor. Ökningen beror på att särskild löneskatt under året löpande rapporteras under juridiska personers inkomstskatt, men omförs i december till socialavgifter och löneskatter. Övriga arbetsgivaravgifter har ökat med 1,8 miljarder kronor.

Inkomsterna för 2018 blev preliminärt 19,3 miljarder kronor (4,5 procent) högre. Det beror främst på att lönesumman (timlön gånger arbetade timmar) blivit högre. Den allmänna löneavgiften har ökat med 9,9 miljarder kronor (5,4 procent).

Arbetsgivaravgifterna (sju olika avgifter) är sammanlagt 31,42 procent av den bruttolön och förmåner som arbetsgivaren betalar och ska finansiera socialförsäkringen. Undantaget är den allmänna löneavgiften, som inte är en socialavgift utan en skatt. Den betalas till exempel inte av den som saknar fast driftställe i Sverige. Löneavgiften uppgår till 10,42 procent av bruttolönen (en tredjedel av arbetsgivaravgiften) och är därmed den största avgiften.

9300 Skatt på egendom

Inkomsterna från skatt på egendom uppgick preliminärt till 27,6 miljarder kronor för 2018. Det är 1,3 miljarder kronor lägre än 2017. Under 2017 har inkomsterna från stämpelskatt minskat med 0,1 miljarder kronor (0,6 procent) och fastighetsskatten med 1,3 miljarder kronor (7,0 procent) jämfört med 2017. Den lägre fastighetsskatten förklaras främst av den s.k. energiöverenskommelsen från 2016 då riksdagen beslutade att fastighetsskatten för vattenkraftverk skulle sänkas från 2,8 procent av taxeringsvärdet till samma nivå som för de flesta andra energianläggningar dvs. 0,5 procent. Skatten sänks stegvis under fyra med start 2017.

9400 Skatt på varor och tjänster

Skatt på varor och tjänster blev 37,2 miljarder kronor, vilket är 2,0 miljarder kronor (5,2 procent) lägre än i december 2017. Utfallet varierar ofta mellan månaderna. Det preliminära helårsutfallet uppgår till 544,8 miljarder kronor. Det är 17,8 miljarder kronor (3,4 procent) högre än 2017.

Utfallet för Mervärdesskatt, netto, uppgick till 29,2 miljarder kronor, vilket är 0,4 miljarder kronor (1,4 procent) högre än i december i fjol. Det preliminära helårsutfallet för inkomsterna från Mervärdesskatt, netto är 411,7 miljarder kronor. Det är 17,4 miljarder kronor (4,4 procent) högre än 2017.

Energiskatterna uppgår till 4,7 miljarder kronor i december, vilket är 1,4 miljarder kronor lägre än i december 2017. Det preliminära helårsutfallet för energiskatterna uppgår till 70,0 miljarder kronor. Det är 0,1 miljarder kronor (0,2 procent) högre än 2017.

I juli betalade kommersiella radiobolag 1,3 miljarder kronor i sändningsavgifter för perioden 1 augusti 2018 – 31 juli 2026. Avgifterna avsåg 3 nationella tillstånd och 35 regionala/lokala tillstånd. Samtliga äldre tillstånd upphörde den 31 juli 2018. Kommersiell radio infördes 1993 och tidigare betalades de flesta sändningsavgifterna kvartalsvis i förskott. I december har Myndigheten för press radio och tv periodiserat lokalradioavgifterna  på inkomsttitel så att de redovisas den period som lokalradioavgifterna avser. Lokalradioavgifterna för den nya sändningsperioden har också flyttats från inkomsttitel 9458 Lokalradioavgifter till inkomsttitel 2811 Övriga inkomster av statens verksamhet.

9600 Betalningsdifferenser, skattekonto

Betalningsdifferensen på skattekonto i december uppgick till -8,0 miljarder kronor. I december 2017 uppgick betalningsdifferenserna på skattekonto till -2,4 miljarder kronor. Den negativa betalningsdifferensen blev alltså 5,6 miljarder kronor högre. Inbetalningarna på skattekonto ökade med 2,9 miljarder kronor och utbetalningarna  med 2,0 miljarder kronor, förändringen av nettot blev därmed positiv, 1,0 miljard kronor. Debiteringarna av skattekonto (utfördelningen på det olika skatteslagen) ökade med 8,1 miljarder kronor. En negativ betalningsdifferens uppstår om inbetalningarna på skattekonto är mindre än summan av utbetalningarna från skattekonto och vad som fördelats ut på de olika skatteslagen (debiterats skattekonto). En negativ betalningsdifferens innebär också en negativ effekt på saldot för statens budget och vice versa.

Betalningsdifferensen för 2018 är -11,8 miljarder kronor och påverkar saldot på statens budget negativt med motsvarande summa. Vad som är faktiska skatteinkomster som ännu inte fördelats ut på skatteslag och vad som är överinsättningar på skattekonto går inte att säga i nuläget. Jämfört med samma period föregående år har dock den negativa betalningsdifferensen minskat med 2,3 miljarder kronor.