November 2018 Inkomsttyp 9000: Löpande redovisade skatter

9111 Fysiska personers inkomstskatt, netto

Utfallet för Fysiska personers inkomstskatt, netto uppgick i november till 1,4 miljarder kronor. I november 2018 var utfallet 2,2 miljarder kronor.
Skillnaden är -0,8 miljarder kronor.  

Utfallet för fysiska personers inkomstskatt uppgick fram till och med november till -77,0 miljarder kronor. Utfallet för samma period 2017 var -83,7 miljarder kronor. Skillnaden är 6,7 miljarder kronor. Att skatten för fysiska personer är negativ beror på att den till största delen hör till andra sektorer än den statliga. För att kunna redovisa statens skatteinkomster och budgetsaldo räknas bland annat samtliga utbetalningar till kommuner, landsting samt kyrkoavgiften av från den totala skatteinkomsten.

Förskotten till kommuner och landsting är hittills i år 19,2 miljarder kronor högre än 2017. I januari slutreglerades dock förskotten till kommuner och landsting för taxeringsåret 2016. Den slutliga skatten blev 2,1 miljarder kronor lägre (lägre utbetalningar till kommuner och landsting).  Den slutliga skatten för 2015 var 1,6 miljarder kronor högre. Skillnaden mellan åren är 3,7 miljarder kronor, det vill säga en positiv effekt för statens skatteinkomster och budgetsaldot. Nettobetalningarna till kommuner och landsting är därmed 15,5 miljarder kronor högre hittills i år. Åt motsatt håll går nettot av debiterad slutlig skatt avseende 2017, att återfå eller att betala (återbäring eller restskatt) som blev 5,9 miljarder kronor högre än samma period 2017. Båda posterna har ökat men restskatten har ökat mer än återbäringen.

Debiterad källskatt avseende 2018 har ökat med 23,4 miljarder kronor hittills i år.

9121 Juridiska personers inkomstskatt, netto

Juridiska personers inkomstskatt uppgick till 17,6 miljarder kronor i november, vilket är 0,3 miljarder kronor lägre jämfört med samma period föregående år. Minskningen beror främst på att debiterade omprövningsbeslut för utbetalning av skatt (återbäring) avseende tidigare beskattningsår blev 1,6 miljarder kronor högre jämför med november 2017.

Utfallet för perioden januari–november blev 182,9 miljarder kronor, vilket är 16,5 miljarder kronor högre än föregående år. Den debiterade preliminärskatten för 2018 har ökat med 14,2 miljarder kronor (9,9 procent).

9200 Socialavgifter och löneskatter

Inkomsterna från socialavgifter och löneskatter blev 0,8 miljarder kronor (2,4 procent) högre än i november 2017.

Inkomsterna för perioden januari–november blev 15,4 miljarder kronor (4,3 procent) högre jämfört med samma period föregående år. Den allmänna löneavgiften har ökat med 9,3 miljarder kronor (5,5 procent).

Arbetsgivaravgifterna (sju olika avgifter) är sammanlagt 31,42 procent av den bruttolön och förmåner som arbetsgivaren betalar och ska finansiera socialförsäkringen. Undantaget är den allmänna löneavgiften, som inte är en socialavgift utan en skatt. Den betalas till exempel inte av den som saknar fast driftställe i Sverige. Löneavgiften uppgår till 10,42 procent av bruttolönen och är därmed den största avgiften.

9300 Skatt på egendom

Inkomsterna från Skatt på egendom ökade med 0,2 miljarder kronor (1,6 procent) för perioden januari–november 2018. De högre inkomsterna avser i sin helhet inkomster från stämpelskatt dvs. den avgift den skattskyldige betalar vid förvärv av fast egendom (Lagfart) eller tomträtt.

9600 Betalningsdifferenser, skattekonto

Betalningsdifferensen på skattekonto i november uppgick till -14,8 miljarder kronor. I november 2017 uppgick betalningsdifferenserna på skattekonto till -17,3 miljarder kronor. Betalningsdifferensen är alltså fortfarande negativ men har minskat med 2,5 miljarder kronor. Inbetalningarna på skattekonto ökade med 6,6 miljarder kronor medan utbetalningarna minskade med 0,2 miljarder kronor, förändringen av nettot blev därmed positiv, 6,8 miljarder kronor. Debiteringarna av skattekonto (utfördelningen på det olika skatteslagen) ökade med 4,9 miljarder kronor. En positiv betalningsdifferens uppstår om inbetalningarna på skattekonto är större än summan av utbetalningarna från skattekonto och vad som fördelats ut på de olika skatteslagen (debiterats skattekonto). En positiv betalningsdifferens innebär också en positiv effekt på saldot för statens budget och vice versa.

Betalningsdifferensen för perioden januari–november är -3,7 miljarder kronor och påverkar saldot på statens budget negativt med motsvarande summa. Vad som är faktiska skatteinkomster som ännu inte fördelats ut på skatteslag och vad som är överinsättningar på skattekonto går inte att säga i nuläget. Jämfört med samma period föregående år har dock den negativa betalningsdifferensen minskat med 7,9 miljarder kronor.