April 2022 Månadsutfall för statens budget
Saldo i statens budget
Underskott på 16,0 miljarder kronor i april
Saldot i statens budget för april blev ett underskott på 16,0 miljarder kronor. Det är en skillnad på 0,9 miljarder kronor jämfört med samma månad 2021 då saldot visade ett underskott på 16,9 miljarder kronor. De totala inkomsterna blev 81,6 miljarder kronor, vilket är 6,8 miljarder kronor högre än i april 2021. De totala utgifterna blev 5,9 miljarder kronor högre och uppgick till 97,6 miljarder kronor i april.
Hittills i år visar saldot i statens budget ett överskott på 93,7 miljarder kronor, vilket är 46,4 miljarder kronor högre jämfört med motsvarande period 2021. Inkomsterna uppgår till 459,9 miljarder kronor, vilket är 50,5 miljarder kronor högre än motsvarande period föregående år. Utgifterna uppgår till 366,1 miljarder kronor, vilket är 4,1 miljarder kronor högre än för januari-april 2021.
Fakta om budgetsaldot
Statens budget omfattar alla inkomster, utgifter och betalningar som påverkar statens lånebehov. Saldobegreppet är sedan 1997 detsamma som statens lånebehov. Ett budgetunderskott på 10 miljarder kronor innebär med andra ord att staten har ett lånebehov på 10 miljarder kronor.
För att statens budgetsaldo ska kunna motsvara lånebehovet har en kassamässig korrigeringspost och Riksgäldskontorets nettoutlåning lagts till på utgiftssidan. Den kassamässiga korrigeringsposten är skillnaden mellan det redovisade saldot av inkomsttitlar och utgiftsanslag, och nettot av in- och utbetalningar över statens centralkonto. Kassamässiga korrigeringar uppstår dels på grund av periodiseringsskillnader, dels på grund av att myndigheternas redovisning mot anslag och inkomsttitlar delvis är utgiftsmässig, och dels på grund av att vissa poster inte redovisas över anslag eller inkomsttitlar överhuvudtaget. Riksgäldskontorets nettoutlåning utgörs av in- och utlåning till myndigheter, affärsverk, statliga bolag och vissa fonder.
| Tom th | Tom th | Tom th | Utfall april 2022 |
Förändring jämfört med april 2021 |
Utfall jan–april 2022 |
Förändring jämfört med jan–april 2021 |
SB + ÄB 2022 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Totala inkomster | 81,6 | 6,8 | 459,9 | 50,5 | 1 189,5 | ||
| Skatter | 75,3 | 6,0 | 433,5 | 48,4 | 1 093,7 | ||
| Övriga inkomster | 6,4 | 0,7 | 26,3 | 2,1 | 95,8 | ||
| Totala utgifter | 97,6 | 5,9 | 366,1 | 4,1 | 1 170,3 | ||
| Utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor m.m. | 111,3 | 9,2 | 418,4 | 4,3 | 1 217,9 | ||
| Statsskuldsräntor m.m. | - 0,1 | 0,7 | 2,6 | 8,0 | 12,2 | ||
| Riksgäldskontorets nettoutlåning | - 11,1 | - 1,0 | - 64,4 | - 13,0 | - 60,1 | ||
| Kassamässig korrigering | - 2,5 | - 3,0 | 9,5 | 4,9 | 0,4 | ||
| Budgetsaldo | - 16,0 | 0,9 | 93,7 | 46,4 | 52,8 | ||
| SB = statens budget, ÄB = ändringsbudget | |||||||
Utgiftstaket för 2022 fastställdes inför årets början till 1 634 miljarder kronor. Det beslutade utgiftstaket är 61 miljarder kronor (3,6 procent) lägre än utgiftstaket för 2021.
Utgiftstaket omfattar samtliga utgiftsområden, exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Utgiftstaket omfattar också Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget.
De takbegränsade utgifterna blev 140,0 miljarder kronor i april, vilket är 10,3 miljarder kronor (7,9 procent) högre jämfört med april föregående år.
För perioden januari-april uppgår de takbegränsade utgifterna till 533,2 miljarder kronor, vilket är 8,7 miljarder kronor (1,7 procent) högre än motsvarande period föregående år.
Fakta om utgiftstaket
Riksdagen fattar beslut om en högsta nivå, ett utgiftstak, för statens budget och ålderspensionssystemet. Förslag och beslut om tak kan avse längre tid än ett budgetår. Tanken är att taket skall begränsa samtliga utgifter exklusive räntor. Utgiftstaket har inte överskridits sedan det infördes 1997.
Det statliga utgiftstaket omfattar:
- Alla 27 utgiftsområden utom område 26 Statsskuldsräntor
- Ålderspensionssystemet
Det fastställda utgiftstaket beräknas som summan av anvisade medel på de ingående utgiftsområdena och beräknad förändring av anslagsbehållningar. Vidare ingår ålderspensionssystemet och en så kallad budgeteringsmarginal.
För varje utgiftsområde finns en utgiftsram. Utgiftsökningar skall i första hand finansieras via en motsvarande sänkning av andra utgifter inom ramen. Syftet är att undvika en total utgiftsökning och att inte behöva ta budgeteringsmarginalen i anspråk. Högre utgifter kan också finansieras genom att man utnyttjar en anslagskredit som är kopplad till varje ramanslag, det vill säga genom att man lånar från kommande budgetår. I det fallet tas budgeteringsmarginalen i anspråk.
Riksdagen kan justera nivån på redan fastställda utgiftstak. De senaste åren har tekniska justeringar gjorts, bland annat till följd av ökad omslutning i det kommunala utjämningssystemet och en förändrad redovisning av kommunkontosystemet.
| Tom th | Tom th | Tom th | Utfall april 2022 |
Förändring jämfört med april 2021 |
Utfall jan–april 2022 |
Förändring jämfört med jan–april 2021 |
SB + ÄB 2022 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor m.m. | 111,3 | 9,2 | 418,4 | 4,3 | 1 217,9 | ||
| Ålderspensionssystemet vid sidan av budgeten | 28,7 | 1,1 | 114,8 | 4,5 | 346,2 | ||
| Takbegränsade utgifter | 140,0 | 10,3 | 533,2 | 8,7 | 1 564,1 | ||
| SB = statens budget, ÄB = ändringsbudget | |||||||
Kontakt
-
- Utredare
- Kayan Yau
- kayan.yau@esv.se
- 08-690 43 87