Januari 2021 Månadsutfall för statens budget
Saldo i statens budget
Överskott på 7,7 miljarder kronor i januari
Saldot i statens budget för januari blev ett överskott på 7,7 miljarder kronor. Det är en skillnad på 10,7 miljarder kronor jämfört med januari 2020 då det var ett underskott på 3,0 miljarder kronor. De totala inkomsterna blev 107,7 miljarder kronor, vilket är 19,4 miljarder kronor högre än i januari 2020. De totala utgifterna uppgick till 100,0 miljarder kronor, vilket är 8,7 miljarder kronor högre jämfört med januari föregående år.
Fakta om budgetsaldot
Statens budget omfattar alla inkomster, utgifter och betalningar som påverkar statens lånebehov. Saldobegreppet är sedan 1997 detsamma som statens lånebehov. Ett budgetunderskott på 10 miljarder kronor innebär med andra ord att staten har ett lånebehov på 10 miljarder kronor.
För att statens budgetsaldo ska kunna motsvara lånebehovet har en kassamässig korrigeringspost och Riksgäldskontorets nettoutlåning lagts till på utgiftssidan. Den kassamässiga korrigeringsposten är skillnaden mellan det redovisade saldot av inkomsttitlar och utgiftsanslag, och nettot av in- och utbetalningar över statens centralkonto. Kassamässiga korrigeringar uppstår dels på grund av periodiseringsskillnader, dels på grund av att myndigheternas redovisning mot anslag och inkomsttitlar delvis är utgiftsmässig, och dels på grund av att vissa poster inte redovisas över anslag eller inkomsttitlar överhuvudtaget. Riksgäldskontorets nettoutlåning utgörs av in- och utlåning till myndigheter, affärsverk, statliga bolag och vissa fonder.
| Tom th | Tom th | Tom th | Utfall jan 2021 |
Förändring jämfört med jan 2020 |
Utfall jan–jan 2021 |
Förändring jämfört med jan–jan 2020 |
SB + ÄB 2021 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Totala inkomster | 107,7 | 19,4 | 107,7 | 19,4 | 1 106,0 | ||
| Skatter | 103,7 | 18,6 | 103,7 | 18,6 | 1 013,3 | ||
| Övriga inkomster | 4,0 | 0,8 | 4,0 | 0,8 | 92,7 | ||
| Totala utgifter | 100,0 | 8,7 | 100,0 | 8,7 | 1 222,6 | ||
| Utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor m.m. | 98,7 | 9,5 | 98,7 | 9,5 | 1 207,4 | ||
| Statsskuldsräntor m.m. | - 2,1 | - 1,1 | - 2,1 | - 1,1 | 0,2 | ||
| Riksgäldskontorets nettoutlåning | - 4,0 | - 5,3 | - 4,0 | - 5,3 | 14,9 | ||
| Kassamässig korrigering | 7,4 | 5,6 | 7,4 | 5,6 | 0,3 | ||
| Budgetsaldo | 7,7 | 10,7 | 7,7 | 10,7 | - 67,2 | ||
| SB = statens budget, ÄB = ändringsbudget | |||||||
Utgiftstaket för 2021 fastställdes till 1 695 miljarder kronor. Det beslutade utgiftstaket är 48 miljarder kronor (2,8 procent) lägre än utgiftstaket 2020.
Utgiftstaket omfattar samtliga utgiftsområden, exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Utgiftstaket omfattar också Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget.
De takbegränsade utgifterna för januari uppgick till 126,3 miljarder kronor. Det är 10,0 miljarder kronor (8,6 procent) högre än i januari 2020.
Fakta om utgiftstaket
Riksdagen fattar beslut om en högsta nivå, ett utgiftstak, för statens budget och ålderspensionssystemet. Förslag och beslut om tak kan avse längre tid än ett budgetår. Tanken är att taket skall begränsa samtliga utgifter exklusive räntor. Utgiftstaket har inte överskridits sedan det infördes 1997.
Det statliga utgiftstaket omfattar:
- Alla 27 utgiftsområden utom område 26 Statsskuldsräntor
- Ålderspensionssystemet
Det fastställda utgiftstaket beräknas som summan av anvisade medel på de ingående utgiftsområdena och beräknad förändring av anslagsbehållningar. Vidare ingår ålderspensionssystemet och en så kallad budgeteringsmarginal.
För varje utgiftsområde finns en utgiftsram. Utgiftsökningar skall i första hand finansieras via en motsvarande sänkning av andra utgifter inom ramen. Syftet är att undvika en total utgiftsökning och att inte behöva ta budgeteringsmarginalen i anspråk. Högre utgifter kan också finansieras genom att man utnyttjar en anslagskredit som är kopplad till varje ramanslag, det vill säga genom att man lånar från kommande budgetår. I det fallet tas budgeteringsmarginalen i anspråk.
Riksdagen kan justera nivån på redan fastställda utgiftstak. De senaste åren har tekniska justeringar gjorts, bland annat till följd av ökad omslutning i det kommunala utjämningssystemet och en förändrad redovisning av kommunkontosystemet. Höjningen av utgiftstaket enligt propositionen Vårändringsbudget för 2020 är dock ingen teknisk justering utan är en följd av ett ökat utgiftstryck i spåren av den pågående coronapandemin.
| Tom th | Tom th | Tom th | Utfall jan 2021 |
Förändring jämfört med jan 2020 |
Utfall jan–jan 2021 |
Förändring jämfört med jan–jan 2020 |
SB + ÄB 2021 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor m.m. | 98,7 | 9,5 | 98,7 | 9,5 | 1 207,4 | ||
| Ålderspensionssystemet vid sidan av budgeten | 27,6 | 0,4 | 27,6 | 0,4 | 336,4 | ||
| Takbegränsade utgifter | 126,3 | 10,0 | 126,3 | 10,0 | 1 543,7 | ||
| SB = statens budget, ÄB = ändringsbudget | |||||||
Kontakt
-
- Utredare
- Kayan Yau
- kayan.yau@esv.se
- 08-690 43 87