Juni 2020 Månadsutfall för statens budget
Saldo i statens budget
Saldot i statens budget för juni blev ett underskott på 56,5 miljarder kronor. Det är en skillnad på 31,7 miljarder kronor jämfört med juni 2019 då underskottet var 24,8 miljarder kronor. De totala inkomsterna blev 43,2 miljarder kronor, vilket är 17,4 miljarder kronor lägre än i juni 2019. De totala utgifterna i juni uppgick till 99,7 miljarder kronor vilket är en ökning med 14,3 miljarder kronor jämfört med juni föregående år.
För det första halvåret visar saldot i statens budget ett underskott på 71,4 miljarder kronor. Det är en skillnad på 170,0 miljarder kronor jämfört med motsvarande period 2019, då saldot var ett överskott på 98,6 miljarder kronor. Inkomsterna uppgår hittills i år till 509,3 miljarder kronor vilket är 54,6 miljarder kronor (9,7 procent) lägre jämfört med det första halvåret 2019. Utgifterna under årets första sex månader uppgår till 580,8 miljarder kronor, vilket är 115,4 miljarder kronor (24,8 procent) högre jämfört med motsvarande period 2019.
Fakta om budgetsaldot
Statens budget omfattar alla inkomster, utgifter och betalningar som påverkar statens lånebehov. Saldobegreppet är sedan 1997 detsamma som statens lånebehov. Ett budgetunderskott på 10 miljarder kronor innebär med andra ord att staten har ett lånebehov på 10 miljarder kronor.
För att statens budgetsaldo ska kunna motsvara lånebehovet har en kassamässig korrigeringspost och Riksgäldskontorets nettoutlåning lagts till på utgiftssidan. Den kassamässiga korrigeringsposten är skillnaden mellan det redovisade saldot av inkomsttitlar och utgiftsanslag, och nettot av in- och utbetalningar över statens centralkonto. Kassamässiga korrigeringar uppstår dels på grund av periodiseringsskillnader, dels på grund av att myndigheternas redovisning mot anslag och inkomsttitlar delvis är utgiftsmässig, och dels på grund av att vissa poster inte redovisas över anslag eller inkomsttitlar överhuvudtaget. Riksgäldskontorets nettoutlåning utgörs av in- och utlåning till myndigheter, affärsverk, statliga bolag och vissa fonder.
| Tom th | Tom th | Tom th | Utfall juni 2020 |
Förändring jämfört med juni 2019 |
Utfall jan–juni 2020 |
Förändring jämfört med jan–juni 2019 |
SB + ÄB 2020 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Totala inkomster | 43,2 | - 17,4 | 509,3 | - 54,6 | 1 116,1 | ||
| Skatter | 39,8 | - 17,5 | 458,2 | - 61,6 | 1 039,6 | ||
| Övriga inkomster | 3,4 | 0,1 | 51,1 | 7,0 | 76,5 | ||
| Totala utgifter | 99,7 | 14,3 | 580,8 | 115,4 | 1 324,8 | ||
| Utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor m.m. | 103,1 | 19,9 | 564,0 | 73,5 | 1 281,1 | ||
| Statsskuldsräntor m.m. | - 2,6 | - 0,7 | 7,7 | - 4,4 | 29,7 | ||
| Riksgäldskontorets nettoutlåning | - 1,3 | - 0,5 | 1,2 | 42,0 | 13,8 | ||
| Kassamässig korrigering | 0,6 | - 4,4 | 7,9 | 4,2 | 0,3 | ||
| Budgetsaldo | - 56,5 | - 31,7 | - 71,4 | - 170,0 | 46,9 | ||
| SB = statens budget, ÄB = ändringsbudget | |||||||
Utgiftstaket för 2020 fastställdes inför årets början till 1 392 miljarder kronor. Det pågående utbrottet av coronaviruset innebär att åtgärder kan behöva vidtas för att hantera virusutbrottets följdverkningar på samhällsekonomin. Riksdagen har därför beslutat att höja utgiftstaket för 2020 med 350 miljarder kronor kronor i enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2020. Det beslutade utgiftstaket uppgår därmed till 1 742 miljarder kronor, vilket är 391 miljarder kronor (28,9 procent) högre än utgiftstaket 2019. Utgiftstaket omfattar samtliga utgiftsområden, exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Utgiftstaket omfattar också Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget.
De takbegränsade utgifterna för juni uppgick till 130,3 miljarder kronor. Det är en ökning med 20,8 miljarder kronor (19,0 procent) jämfört med juni föregående år.
För det första halvåret uppgår de takbegränsade utgifterna till 727,2 miljarder kronor, vilket är 79,7 miljarder kronor (12,3 procent) högre jämfört med motsvarande period 2019.
Fakta om utgiftstaket
Riksdagen fattar beslut om en högsta nivå, ett utgiftstak, för statens budget och ålderspensionssystemet. Förslag och beslut om tak kan avse längre tid än ett budgetår. Tanken är att taket skall begränsa samtliga utgifter exklusive räntor. Utgiftstaket har inte överskridits sedan det infördes 1997.
Det statliga utgiftstaket omfattar:
- Alla 27 utgiftsområden utom område 26 Statsskuldsräntor
- Ålderspensionssystemet
Det fastställda utgiftstaket beräknas som summan av anvisade medel på de ingående utgiftsområdena och beräknad förändring av anslagsbehållningar. Vidare ingår ålderspensionssystemet och en så kallad budgeteringsmarginal.
För varje utgiftsområde finns en utgiftsram. Utgiftsökningar skall i första hand finansieras via en motsvarande sänkning av andra utgifter inom ramen. Syftet är att undvika en total utgiftsökning och att inte behöva ta budgeteringsmarginalen i anspråk. Högre utgifter kan också finansieras genom att man utnyttjar en anslagskredit som är kopplad till varje ramanslag, det vill säga genom att man lånar från kommande budgetår. I det fallet tas budgeteringsmarginalen i anspråk.
Riksdagen kan justera nivån på redan fastställda utgiftstak. De senaste åren har tekniska justeringar gjorts, bland annat till följd av ökad omslutning i det kommunala utjämningssystemet och en förändrad redovisning av kommunkontosystemet. Höjningen av utgiftstaket enligt propositionen Vårändringsbudget för 2020 är dock ingen teknisk justering utan är en följd av ett ökat utgiftstryck i spåren av corona (Covid 19).
| Tom th | Tom th | Tom th | Utfall juni 2020 |
Förändring jämfört med juni 2019 |
Utfall jan–juni 2020 |
Förändring jämfört med jan–juni 2019 |
SB + ÄB 2020 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor m.m. | 103,1 | 19,9 | 564,0 | 73,5 | 1 281,1 | ||
| Ålderspensionssystemet vid sidan av budgeten | 27,2 | 1,0 | 163,2 | 6,2 | 326,0 | ||
| Takbegränsade utgifter | 130,3 | 20,8 | 727,2 | 79,7 | 1 607,2 | ||
| SB = statens budget, ÄB = ändringsbudget | |||||||
