Juni 2019 Månadsutfall för statens budget
Saldo i statens budget
Underskott i statens budget i juni
Saldot i statens budget blev ett underskott på 24,8 miljarder kronor i juni. Det är en skillnad på 7,5 miljarder kronor jämfört med juni 2018 då underskottet uppgick till 17,3 miljarder kronor. Inkomsterna är 0,4 miljarder kronor lägre och utgifterna 7,1 miljarder kronor högre.
Saldot i statens budget för det första halvåret är ett överskott på 98,6 miljarder kronor. Det är 6,2 miljarder kronor högre jämfört med det första halvåret 2018. Inkomsterna är 4,7 miljarder kronor lägre och utgifterna 10,9 miljarder kronor lägre.
Fakta om budgetsaldot
Statens budget omfattar alla inkomster, utgifter och betalningar som påverkar statens lånebehov. Saldobegreppet är sedan 1997 detsamma som statens lånebehov. Ett budgetunderskott på 10 miljarder kronor innebär med andra ord att staten har ett lånebehov på 10 miljarder kronor.
För att statens budgetsaldo ska kunna motsvara lånebehovet har en kassamässig korrigeringspost och Riksgäldskontorets nettoutlåning lagts till på utgiftssidan. Den kassamässiga korrigeringsposten är skillnaden mellan det redovisade saldot av inkomsttitlar och utgiftsanslag, och nettot av in- och utbetalningar över statens centralkonto. Kassamässiga korrigeringar uppstår dels på grund av periodiseringsskillnader, dels på grund av att myndigheternas redovisning mot anslag och inkomsttitlar delvis är utgiftsmässig, och dels på grund av att vissa poster inte redovisas över anslag eller inkomsttitlar överhuvudtaget. Riksgäldskontorets nettoutlåning utgörs av in- och utlåning till myndigheter, affärsverk, statliga bolag och vissa fonder.
| Tom th | Tom th | Tom th | Utfall juni 2019 |
Förändring jämfört med juni 2018 |
Utfall jan–juni 2019 |
Förändring jämfört med jan–juni 2018 |
SB + ÄB 2019 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Totala inkomster | 60,6 | - 0,4 | 564,0 | - 4,7 | 1 084,0 | ||
| Skatter | 57,3 | 1,3 | 519,9 | - 6,7 | 1 019,0 | ||
| Övriga inkomster | 3,3 | - 1,8 | 44,1 | 2,0 | 65,0 | ||
| Totala utgifter | 85,5 | 7,1 | 465,4 | - 10,9 | 1 024,8 | ||
| Utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor m.m. | 83,2 | 3,8 | 490,4 | 11,6 | 996,1 | ||
| Statsskuldsräntor m.m. | - 1,9 | - 0,2 | 12,1 | 5,8 | 25,2 | ||
| Riksgäldskontorets nettoutlåning | - 0,8 | 4,5 | - 40,7 | - 24,1 | 3,6 | ||
| Kassamässig korrigering | 4,9 | - 1,0 | 3,7 | - 4,2 | 0,0 | ||
| Budgetsaldo | - 24,8 | - 7,5 | 98,6 | 6,2 | 61,4 | ||
| SB = statens budget, ÄB = ändringsbudget | |||||||
Utgiftstaket för 2019 är fastställt till 1 351 miljarder kronor. Det är 14 miljarder kronor (1,0 procent) högre än utgiftstaket 2018. Utgiftstaket omfattar samtliga utgiftsområden, exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., samt Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget.
De takbegränsade utgifterna för juni uppgick till 109,5 miljarder kronor. Det är en ökning med 4,7 miljarder kronor (4,5 procent) jämfört med juni 2018.
För det första halvåret uppgår de takbegränsade utgifterna till 647,5 miljarder kronor. Det är en ökning med 16,6 miljarder kronor (2,6 procent) jämfört med samma period föregående år. Hittills i år har knappt 48 procent av utgiftstaket utnyttjats.
Fakta om utgiftstaket
Riksdagen fattar beslut om en högsta nivå, ett utgiftstak, för statens budget och ålderspensionssystemet. Förslag och beslut om tak kan avse längre tid än ett budgetår. Tanken är att taket skall begränsa samtliga utgifter exklusive räntor. Utgiftstaket har inte överskridits sedan det infördes 1997.
Det statliga utgiftstaket omfattar:
- Alla 27 utgiftsområden utom område 26 Statsskuldsräntor
- Ålderspensionssystemet
Det fastställda utgiftstaket beräknas som summan av anvisade medel på de ingående utgiftsområdena och beräknad förändring av anslagsbehållningar. Vidare ingår ålderspensionssystemet och en så kallad budgeteringsmarginal.
För varje utgiftsområde finns en utgiftsram. Utgiftsökningar skall i första hand finansieras via en motsvarande sänkning av andra utgifter inom ramen. Syftet är att undvika en total utgiftsökning och att inte behöva ta budgeteringsmarginalen i anspråk. Högre utgifter kan också finansieras genom att man utnyttjar en anslagskredit som är kopplad till varje ramanslag, det vill säga genom att man lånar från kommande budgetår. I det fallet tas budgeteringsmarginalen i anspråk.
Riksdagen kan justera nivån på redan fastställda utgiftstak. De senaste åren har tekniska justeringar gjorts, bland annat till följd av ökad omslutning i det kommunala utjämningssystemet och en förändrad redovisning av kommunkontosystemet.
| Tom th | Tom th | Tom th | Utfall juni 2019 |
Förändring jämfört med juni 2018 |
Utfall jan–juni 2019 |
Förändring jämfört med jan–juni 2018 |
SB + ÄB 2019 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor m.m. | 83,2 | 3,8 | 490,4 | 11,6 | 996,1 | ||
| Ålderspensionssystemet vid sidan av budgeten | 26,3 | 0,8 | 157,1 | 5,0 | 317,6 | ||
| Takbegränsade utgifter | 109,5 | 4,7 | 647,5 | 16,6 | 1 313,7 | ||
| SB = statens budget, ÄB = ändringsbudget | |||||||
