December 2018 Månadsutfall för statens budget
Saldo i statens budget
Överskottet i statens budget blev högre än beräknat
Saldot i statens budget i december blev ett underskott på 78,3 miljarder kronor. I december 2017 uppgick underskottet till 69,6 miljarder kronor. Inkomsterna minskade med 2,7 miljarder kronor och uppgår till 65,6 miljarder kronor. Utgifterna ökade med 6,0 miljarder kronor och uppgår till 144,0 miljarder kronor.
Saldot i statens budget för 2018 blev preliminärt ett överskott på 80,0 miljarder kronor. Det är 18,3 miljarder kronor högre än föregående år. Inkomsterna uppgår till 1 071,9 miljarder kronor, vilket är 70,5 miljarder kronor högre än 2017. Utgifterna blev 52,2 miljarder kronor högre än föregående år och uppgår till 991,8 miljarder kronor för 2018.
Fakta om budgetsaldot
Statens budget omfattar alla inkomster, utgifter och betalningar som påverkar statens lånebehov. Saldobegreppet är sedan 1997 detsamma som statens lånebehov. Ett budgetunderskott på 10 miljarder kronor innebär med andra ord att staten har ett lånebehov på 10 miljarder kronor.
För att statens budgetsaldo ska kunna motsvara lånebehovet har en kassamässig korrigeringspost och Riksgäldskontorets nettoutlåning lagts till på utgiftssidan. Den kassamässiga korrigeringsposten är skillnaden mellan det redovisade saldot av inkomsttitlar och utgiftsanslag, och nettot av in- och utbetalningar över statens centralkonto. Kassamässiga korrigeringar uppstår dels på grund av periodiseringsskillnader, dels på grund av att myndigheternas redovisning mot anslag och inkomsttitlar delvis är utgiftsmässig, och dels på grund av att vissa poster inte redovisas över anslag eller inkomsttitlar överhuvudtaget. Riksgäldskontorets nettoutlåning utgörs av in- och utlåning till myndigheter, affärsverk, statliga bolag och vissa fonder.
| Tom th | Tom th | Tom th | Utfall dec 2018 |
Förändring jämfört med dec 2017 |
Utfall jan–dec 2018 |
Förändring jämfört med jan–dec 2017 |
SB + ÄB 2018 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Totala inkomster | 65,6 | - 2,7 | 1 071,9 | 70,5 | 1 042,9 | ||
| Skatter | 62,4 | - 2,0 | 1 012,3 | 60,9 | 981,5 | ||
| Övriga inkomster | 3,3 | - 0,8 | 59,6 | 9,6 | 61,4 | ||
| Totala utgifter | 144,0 | 6,0 | 991,8 | 52,2 | 1 016,5 | ||
| Utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor m.m. | 102,8 | - 0,6 | 975,0 | 44,8 | 996,3 | ||
| Statsskuldsräntor m.m. | - 0,8 | 0,9 | 13,6 | 3,0 | 13,7 | ||
| Riksgäldskontorets nettoutlåning | 36,6 | 2,9 | 2,0 | 4,9 | 6,5 | ||
| Kassamässig korrigering | 5,4 | 2,8 | 1,3 | - 0,5 | 0,0 | ||
| Budgetsaldo | - 78,3 | - 8,7 | 80,0 | 18,3 | 44,3 | ||
| SB = statens budget, ÄB = ändringsbudget | |||||||
Utgiftstaket för 2018 är fastställt till 1 337 miljarder kronor. Det är 63 miljarder kronor (4,9 procent) högre än utgiftstaket 2017. Utgiftstaket omfattar samtliga utgiftsområden, exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., samt Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget. De takbegränsade utgifterna för 2018 uppgår preliminärt till 1 282,5 miljarder kronor. Det är en ökning med 53,3 miljarder kronor (4,3 procent) jämfört med föregående år.
Fakta om utgiftstaket
Riksdagen fattar beslut om en högsta nivå, ett utgiftstak, för statens budget och ålderspensionssystemet. Förslag och beslut om tak kan avse längre tid än ett budgetår. Tanken är att taket skall begränsa samtliga utgifter exklusive räntor. Utgiftstaket har inte överskridits sedan det infördes 1997.
Det statliga utgiftstaket omfattar:
- Alla 27 utgiftsområden utom område 26 Statsskuldsräntor
- Ålderspensionssystemet
Det fastställda utgiftstaket beräknas som summan av anvisade medel på de ingående utgiftsområdena och beräknad förändring av anslagsbehållningar. Vidare ingår ålderspensionssystemet och en så kallad budgeteringsmarginal.
För varje utgiftsområde finns en utgiftsram. Utgiftsökningar skall i första hand finansieras via en motsvarande sänkning av andra utgifter inom ramen. Syftet är att undvika en total utgiftsökning och att inte behöva ta budgeteringsmarginalen i anspråk. Högre utgifter kan också finansieras genom att man utnyttjar en anslagskredit som är kopplad till varje ramanslag, det vill säga genom att man lånar från kommande budgetår. I det fallet tas budgeteringsmarginalen i anspråk.
Riksdagen kan justera nivån på redan fastställda utgiftstak. De senaste åren har tekniska justeringar gjorts, bland annat till följd av ökad omslutning i det kommunala utjämningssystemet och en förändrad redovisning av kommunkontosystemet.
| Tom th | Tom th | Tom th | Utfall dec 2018 |
Förändring jämfört med dec 2017 |
Utfall jan–dec 2018 |
Förändring jämfört med jan–dec 2017 |
SB + ÄB 2018 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor m.m. | 102,8 | - 0,6 | 975,0 | 44,8 | 996,3 | ||
| Ålderspensionssystemet vid sidan av budgeten | 27,9 | 0,8 | 307,6 | 8,5 | 308,7 | ||
| Takbegränsade utgifter | 130,7 | 0,1 | 1 282,5 | 53,3 | 1 305,0 | ||
| SB = statens budget, ÄB = ändringsbudget | |||||||
Kontakt
-
- Utredare
- Jonas Larsson
- jonas.larsson@esv.se
- 08-690 43 66
-
- Utredare
- Kayan Yau
- kayan.yau@esv.se
- 08-690 43 87