Maj 2017 Månadsutfall för statens budget
Saldo i statens budget
Överskott i statens budget för maj
Saldot i statens budget för maj blev ett överskott på 36,5 miljarder kronor. Det är 0,6 miljarder kronor högre än samma månad föregående år.
De totala inkomsterna i maj blev 108,1 miljarder kronor, vilket är 2,5 miljarder kronor högre än i maj 2016. Det beror främst på högre aktieutdelningar. För perioden januari–maj uppgår de totala inkomsterna till 464,7 miljarder kronor. Det är 23,7 miljarder kronor lägre än för samma period föregående år. Det beror bland annat på högre utbetalningar från skattekonto och lägre utfall för juridiska personers inkomstskatt jämfört med föregående år. Även utdelningarna från statens aktier har, trots det högre utfallet i maj, blivit lägre jämfört med ifjol.
De totala utgifterna i statens budget uppgick i maj till 71,5 miljarder kronor. Det är 1,9 miljarder kronor högre än i maj 2016. De totala utgifterna för perioden januari–maj uppgår till 381,3 miljarder kronor. Det är 14,5 miljarder kronor högre än samma period föregående år. Det beror främst på högre utgifter för områdena Internationellt bistånd, Allmänna bidrag till kommuner, Migration och Kommunikationer. Utgifterna för Avgiften till Europeiska unionen blev däremot 38,6 procent lägre än för perioden januari–maj 2016.
Fakta om budgetsaldot
Statens budget omfattar alla inkomster, utgifter och betalningar som påverkar statens lånebehov. Saldobegreppet är sedan 1997 detsamma som statens lånebehov. Ett budgetunderskott på 10 miljarder kronor innebär med andra ord att staten har ett lånebehov på 10 miljarder kronor.
För att statens budgetsaldo skall kunna motsvara lånebehovet har en kassamässig korrigeringspost och Riksgäldskontorets nettoutlåning lagts till på utgiftssidan. Den kassamässiga korrigeringsposten är skillnaden mellan det redovisade saldot av inkomsttitlar och utgiftsanslag, och nettot av in- och utbetalningar över statens centralkonto. Kassamässiga korrigeringar uppstår dels på grund av periodiseringsskillnader, dels på grund av att myndigheternas redovisning mot anslag och inkomsttitlar delvis är utgiftsmässig, och dels på grund av att vissa poster inte redovisas över anslag eller inkomsttitlar överhuvudtaget. Riksgäldskontorets nettoutlåning utgörs av in- och utlåning till myndigheter, affärsverk, statliga bolag och vissa fonder.
| Tom th | Tom th | Tom th | Utfall maj 2017 |
Förändring jämfört med maj 2016 |
Utfall jan–maj 2017 |
Förändring jämfört med jan–maj 2016 |
SB + ÄB 2017 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Totala inkomster | 108,1 | 2,5 | 464,7 | - 23,7 | 979,7 | ||
| Skatter | 97,4 | 1,0 | 436,5 | - 18,5 | 923,7 | ||
| Övriga inkomster | 10,6 | 1,5 | 28,2 | - 5,1 | 56,0 | ||
| Totala utgifter | 71,5 | 1,9 | 381,3 | 14,5 | 972,4 | ||
| Utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor m.m. | 76,6 | 6,8 | 376,5 | 20,7 | 947,7 | ||
| Statsskuldsräntor m.m. | 6,4 | 1,7 | 9,4 | 3,8 | 16,5 | ||
| Riksgäldskontorets nettoutlåning | 0,0 | 0,1 | - 7,3 | 1,0 | 8,2 | ||
| Kassamässig korrigering | - 11,6 | - 6,7 | 2,8 | - 11,0 | 0,0 | ||
| Budgetsaldo | 36,5 | 0,6 | 83,3 | - 38,1 | 7,4 | ||
| SB = statens budget, ÄB = ändringsbudget | |||||||
Utgiftstaket för 2017 är fastställt till 1 274 miljarder kronor. Det är 59 miljarder kronor (4,9 procent) högre än utgiftstaket 2016. Utgiftstaket omfattar samtliga utgiftsområden, exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., samt Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget.
För maj blev de takbegränsade utgifterna 101,3 miljarder kronor, vilket är en ökning med 7,9 miljarder kronor (8,5 procent) jämfört med maj 2016. De takbegränsade utgifterna för perioden januari–maj uppgår till 499,6 miljarder kronor. Det är en ökning med 26,5 miljarder kronor (5,6 procent) jämfört med samma period 2016.
Fakta om utgiftstaket
Riksdagen fattar beslut om en högsta nivå, ett utgiftstak, för statens budget och ålderspensionssystemet. Förslag och beslut om tak kan avse längre tid än ett budgetår. Tanken är att taket skall begränsa samtliga utgifter exklusive räntor. Utgiftstaket har inte överskridits sedan det infördes 1997.
Det statliga utgiftstaket omfattar:
- Alla 27 utgiftsområden utom område 26 Statsskuldsräntor
- Ålderspensionssystemet
Det fastställda utgiftstaket beräknas som summan av anvisade medel på de ingående utgiftsområdena och beräknad förändring av anslagsbehållningar. Vidare ingår ålderspensionssystemet och en så kallad budgeteringsmarginal.
För varje utgiftsområde finns en utgiftsram. Utgiftsökningar skall i första hand finansieras via en motsvarande sänkning av andra utgifter inom ramen. Syftet är att undvika en total utgiftsökning och att inte behöva ta budgeteringsmarginalen i anspråk. Högre utgifter kan också finansieras genom att man utnyttjar en anslagskredit som är kopplad till varje ramanslag, det vill säga genom att man lånar från kommande budgetår. I det fallet tas budgeteringsmarginalen i anspråk.
Riksdagen kan justera nivån på redan fastställda utgiftstak. De senaste åren har tekniska justeringar gjorts, bland annat till följd av ökad omslutning i det kommunala utjämningssystemet och en förändrad redovisning av kommunkontosystemet.
| Tom th | Tom th | Tom th | Utfall maj 2017 |
Förändring jämfört med maj 2016 |
Utfall jan–maj 2017 |
Förändring jämfört med jan–maj 2016 |
SB + ÄB 2017 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor m.m. | 76,6 | 6,8 | 376,5 | 20,7 | 947,7 | ||
| Ålderspensionssystemet vid sidan av budgeten | 24,7 | 1,1 | 123,1 | 5,8 | 300,4 | ||
| Takbegränsade utgifter | 101,3 | 7,9 | 499,6 | 26,5 | 1 248,1 | ||
| SB = statens budget, ÄB = ändringsbudget | |||||||
