April 2017 Månadsutfall för statens budget
Saldo i statens budget
Överskott i statens budget för april
Saldot i statens budget för april blev ett överskott på 4,3 miljarder kronor. Det är 10,1 miljarder kronor lägre än samma månad föregående år.
De totala inkomsterna i april blev 74,8 miljarder kronor, vilket är 11,1 miljarder kronor lägre än i april 2016. För perioden januari–april uppgår de totala inkomsterna till 356,6 miljarder kronor. Det är 26,1 miljarder kronor lägre än samma period föregående år. Det beror bland annat på högre utbetalningar från skattekonto och lägre utfall för juridiska personers inkomstskatt jämfört med föregående år.
De totala utgifterna i statens budget uppgick i april till 70,5 miljarder kronor. Det är 1,0 miljarder kronor högre än i april 2016. De totala utgifterna för perioden januari–april uppgår till 309,8 miljarder kronor. Det är 12,5 miljarder kronor högre än för samma period föregående år. Det beror främst på högre utgifter för områdena Internationellt bistånd, Allmänna bidrag till kommuner, Migration och Kommunikationer. Utgifterna för Avgiften till Europeiska unionen blev däremot 60 procent lägre än för perioden januari–april 2016.
Fakta om budgetsaldot
Statens budget omfattar alla inkomster, utgifter och betalningar som påverkar statens lånebehov. Saldobegreppet är sedan 1997 detsamma som statens lånebehov. Ett budgetunderskott på 10 miljarder kronor innebär med andra ord att staten har ett lånebehov på 10 miljarder kronor.
För att statens budgetsaldo skall kunna motsvara lånebehovet har en kassamässig korrigeringspost och Riksgäldskontorets nettoutlåning lagts till på utgiftssidan. Den kassamässiga korrigeringsposten är skillnaden mellan det redovisade saldot av inkomsttitlar och utgiftsanslag, och nettot av in- och utbetalningar över statens centralkonto. Kassamässiga korrigeringar uppstår dels på grund av periodiseringsskillnader, dels på grund av att myndigheternas redovisning mot anslag och inkomsttitlar delvis är utgiftsmässig, och dels på grund av att vissa poster inte redovisas över anslag eller inkomsttitlar överhuvudtaget. Riksgäldskontorets nettoutlåning utgörs av in- och utlåning till myndigheter, affärsverk, statliga bolag och vissa fonder.
| Tom th | Tom th | Tom th | Utfall april 2017 |
Förändring jämfört med april 2016 |
Utfall jan–april 2017 |
Förändring jämfört med jan–april 2016 |
SB + ÄB 2017 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Totala inkomster | 74,8 | - 11,1 | 356,6 | - 26,1 | 979,7 | ||
| Skatter | 70,7 | - 6,9 | 339,0 | - 19,5 | 923,7 | ||
| Övriga inkomster | 4,1 | - 4,3 | 17,6 | - 6,7 | 56,0 | ||
| Totala utgifter | 70,5 | - 1,0 | 309,8 | 12,5 | 972,4 | ||
| Utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor m.m. | 76,1 | 1,6 | 299,9 | 13,9 | 947,7 | ||
| Statsskuldsräntor m.m. | - 0,9 | - 3,8 | 3,0 | 2,1 | 16,5 | ||
| Riksgäldskontorets nettoutlåning | - 4,5 | 1,2 | - 7,4 | 0,9 | 8,2 | ||
| Kassamässig korrigering | - 0,2 | 0,0 | 14,3 | - 4,3 | 0,0 | ||
| Budgetsaldo | 4,3 | - 10,1 | 46,8 | - 38,7 | 7,4 | ||
| SB = statens budget, ÄB = ändringsbudget | |||||||
De takbegränsade utgifterna har hittills ökat 4,9 procent jämfört med föregående år
Utgiftstaket för 2017 är fastställt till 1 274 miljarder kronor. Det är 59 miljarder kronor (4,9 procent) högre än utgiftstaket 2016. Utgiftstaket omfattar samtliga utgiftsområden, exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., samt Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget.
För april blev de takbegränsade utgifterna 100,7 miljarder kronor, vilket är en ökning med 2,8 miljarder kronor (2,8 procent) jämfört med april 2016. De takbegränsade utgifterna för perioden januari–april uppgår till 398,3 miljarder kronor. Det är en ökning med 18,6 miljarder kronor (4,9 procent) jämfört med samma period 2016.
Fakta om utgiftstaket
Riksdagen fattar beslut om en högsta nivå, ett utgiftstak, för statens budget och ålderspensionssystemet. Förslag och beslut om tak kan avse längre tid än ett budgetår. Tanken är att taket skall begränsa samtliga utgifter exklusive räntor. Utgiftstaket har inte överskridits sedan det infördes 1997.
Det statliga utgiftstaket omfattar:
- Alla 27 utgiftsområden utom område 26 Statsskuldsräntor
- Ålderspensionssystemet
Det fastställda utgiftstaket beräknas som summan av anvisade medel på de ingående utgiftsområdena och beräknad förändring av anslagsbehållningar. Vidare ingår ålderspensionssystemet och en så kallad budgeteringsmarginal.
För varje utgiftsområde finns en utgiftsram. Utgiftsökningar skall i första hand finansieras via en motsvarande sänkning av andra utgifter inom ramen. Syftet är att undvika en total utgiftsökning och att inte behöva ta budgeteringsmarginalen i anspråk. Högre utgifter kan också finansieras genom att man utnyttjar en anslagskredit som är kopplad till varje ramanslag, det vill säga genom att man lånar från kommande budgetår. I det fallet tas budgeteringsmarginalen i anspråk.
Riksdagen kan justera nivån på redan fastställda utgiftstak. De senaste åren har tekniska justeringar gjorts, bland annat till följd av ökad omslutning i det kommunala utjämningssystemet och en förändrad redovisning av kommunkontosystemet.
| Tom th | Tom th | Tom th | Utfall april 2017 |
Förändring jämfört med april 2016 |
Utfall jan–april 2017 |
Förändring jämfört med jan–april 2016 |
SB + ÄB 2017 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor m.m. | 76,1 | 1,6 | 299,9 | 13,9 | 947,7 | ||
| Ålderspensionssystemet vid sidan av budgeten | 24,6 | 1,2 | 98,4 | 4,7 | 300,4 | ||
| Takbegränsade utgifter | 100,7 | 2,8 | 398,3 | 18,6 | 1 248,1 | ||
| SB = statens budget, ÄB = ändringsbudget | |||||||
