September 2021 Månadsutfall för statens budget
Saldo i statens budget
Saldot i statens budget för september blev ett överskott på 11,5 miljarder kronor, vilket är 24,5 miljarder kronor högre jämfört med samma månad 2020. De totala inkomsterna blev 85,2 miljarder kronor, vilket är 6,8 miljarder kronor högre än i september 2020. De totala utgifterna blev 17,7 miljarder kronor lägre och uppgick till 73,8 miljarder kronor i september. Riksbanken återbetalade 17,1 miljarder kronor i september, vilket minskade utgifterna med samma belopp.
Hittills i år visar saldot i statens budget ett överskott på 113,3 miljarder kronor. Saldot för motsvarande period 2020 var ett underskott på 99,1 miljarder kronor, vilket är en skillnad på 212,5 miljarder kronor. Inkomsterna uppgår till 915,7 miljarder kronor, vilket är 164,5 miljarder kronor högre än motsvarande period föregående år. Utgifterna uppgår till 802,4 miljarder kronor, vilket är 47,9 miljarder kronor lägre än för samma period föregående år. Riksbanken har återbetalat totalt 41,2 miljarder kronor fram till september 2021, vilket förbättrar saldot med samma belopp.
Fakta om budgetsaldot
Statens budget omfattar alla inkomster, utgifter och betalningar som påverkar statens lånebehov. Saldobegreppet är sedan 1997 detsamma som statens lånebehov. Ett budgetunderskott på 10 miljarder kronor innebär med andra ord att staten har ett lånebehov på 10 miljarder kronor.
För att statens budgetsaldo ska kunna motsvara lånebehovet har en kassamässig korrigeringspost och Riksgäldskontorets nettoutlåning lagts till på utgiftssidan. Den kassamässiga korrigeringsposten är skillnaden mellan det redovisade saldot av inkomsttitlar och utgiftsanslag, och nettot av in- och utbetalningar över statens centralkonto. Kassamässiga korrigeringar uppstår dels på grund av periodiseringsskillnader, dels på grund av att myndigheternas redovisning mot anslag och inkomsttitlar delvis är utgiftsmässig, och dels på grund av att vissa poster inte redovisas över anslag eller inkomsttitlar överhuvudtaget. Riksgäldskontorets nettoutlåning utgörs av in- och utlåning till myndigheter, affärsverk, statliga bolag och vissa fonder.
| Tom th | Tom th | Tom th | Utfall sep 2021 |
Förändring jämfört med sep 2020 |
Utfall jan–sep 2021 |
Förändring jämfört med jan–sep 2020 |
SB + ÄB 2021 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Totala inkomster | 85,2 | 6,8 | 915,7 | 164,5 | 1 106,0 | ||
| Skatter | 82,1 | 8,1 | 852,0 | 163,2 | 1 013,3 | ||
| Övriga inkomster | 3,1 | - 1,3 | 63,7 | 1,3 | 92,7 | ||
| Totala utgifter | 73,8 | - 17,7 | 802,4 | - 47,9 | 1 313,1 | ||
| Utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor m.m. | 95,6 | 3,0 | 886,5 | 43,9 | 1 297,8 | ||
| Statsskuldsräntor m.m. | - 1,7 | - 0,3 | - 2,3 | - 5,4 | 0,2 | ||
| Riksgäldskontorets nettoutlåning | - 22,4 | - 22,0 | - 96,5 | - 84,8 | 14,9 | ||
| Kassamässig korrigering | 2,2 | 1,5 | 14,6 | - 1,7 | 0,3 | ||
| Budgetsaldo | 11,5 | 24,5 | 113,3 | 212,5 | - 67,2 | ||
| SB = statens budget, ÄB = ändringsbudget | |||||||
Utgiftstaket för 2021 fastställdes till 1 695 miljarder kronor. Det beslutade utgiftstaket är 48 miljarder kronor (2,8 procent) lägre än utgiftstaket 2020.
Utgiftstaket omfattar samtliga utgiftsområden, exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Utgiftstaket omfattar också Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget.
De takbegränsade utgifterna blev 123,4 miljarder kronor i september. Det är 3,5 miljarder kronor (2,9 procent) högre jämfört med september föregående år.
Hittills i år uppgår de takbegränsade utgifterna till 1 135,5 miljarder kronor, vilket är 47,8 miljarder kronor (4,4 procent) högre än motsvarande period föregående år.
Fakta om utgiftstaket
Riksdagen fattar beslut om en högsta nivå, ett utgiftstak, för statens budget och ålderspensionssystemet. Förslag och beslut om tak kan avse längre tid än ett budgetår. Tanken är att taket skall begränsa samtliga utgifter exklusive räntor. Utgiftstaket har inte överskridits sedan det infördes 1997.
Det statliga utgiftstaket omfattar:
- Alla 27 utgiftsområden utom område 26 Statsskuldsräntor
- Ålderspensionssystemet
Det fastställda utgiftstaket beräknas som summan av anvisade medel på de ingående utgiftsområdena och beräknad förändring av anslagsbehållningar. Vidare ingår ålderspensionssystemet och en så kallad budgeteringsmarginal.
För varje utgiftsområde finns en utgiftsram. Utgiftsökningar skall i första hand finansieras via en motsvarande sänkning av andra utgifter inom ramen. Syftet är att undvika en total utgiftsökning och att inte behöva ta budgeteringsmarginalen i anspråk. Högre utgifter kan också finansieras genom att man utnyttjar en anslagskredit som är kopplad till varje ramanslag, det vill säga genom att man lånar från kommande budgetår. I det fallet tas budgeteringsmarginalen i anspråk.
Riksdagen kan justera nivån på redan fastställda utgiftstak. De senaste åren har tekniska justeringar gjorts, bland annat till följd av ökad omslutning i det kommunala utjämningssystemet och en förändrad redovisning av kommunkontosystemet.
| Tom th | Tom th | Tom th | Utfall sep 2021 |
Förändring jämfört med sep 2020 |
Utfall jan–sep 2021 |
Förändring jämfört med jan–sep 2020 |
SB + ÄB 2021 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor m.m. | 95,6 | 3,0 | 886,5 | 43,9 | 1 297,8 | ||
| Ålderspensionssystemet vid sidan av budgeten | 27,8 | 0,5 | 249,0 | 3,9 | 336,4 | ||
| Takbegränsade utgifter | 123,4 | 3,5 | 1 135,5 | 47,8 | 1 634,2 | ||
| SB = statens budget, ÄB = ändringsbudget | |||||||
