November 2021 Månadsutfall för statens budget
Saldo i statens budget
Överskott i statens budget för november
Saldot i statens budget för november blev ett överskott på 37,5 miljarder kronor, vilket är 2,8 miljarder kronor lägre jämfört med samma månad 2020. De totala inkomsterna blev 121,6 miljarder kronor, vilket är 13,7 miljarder kronor högre än i november 2020. De totala utgifterna blev 16,5 miljarder kronor högre och uppgick till 84,1 miljarder kronor i november. Det beror huvudsakligen på förändringar i utlåningen till Riksbanken.
Hittills i år visar saldot i statens budget ett överskott på 154,1 miljarder kronor. Saldot för motsvarande period 2020 var ett underskott på 94,7 miljarder kronor, vilket är en skillnad på 248,9 miljarder kronor. Inkomsterna uppgår till 1 113,3 miljarder kronor, vilket är 176,5 miljarder kronor högre än motsvarande period föregående år. Utgifterna uppgår till 959,1 miljarder kronor, vilket är 72,4 miljarder kronor lägre än för samma period föregående år. Det beror framför allt på förändringar i utlåningen till Riksbanken som har minskat utgifterna med 56,9 miljarder kronor.
Fakta om budgetsaldot
Statens budget omfattar alla inkomster, utgifter och betalningar som påverkar statens lånebehov. Saldobegreppet är sedan 1997 detsamma som statens lånebehov. Ett budgetunderskott på 10 miljarder kronor innebär med andra ord att staten har ett lånebehov på 10 miljarder kronor.
För att statens budgetsaldo ska kunna motsvara lånebehovet har en kassamässig korrigeringspost och Riksgäldskontorets nettoutlåning lagts till på utgiftssidan. Den kassamässiga korrigeringsposten är skillnaden mellan det redovisade saldot av inkomsttitlar och utgiftsanslag, och nettot av in- och utbetalningar över statens centralkonto. Kassamässiga korrigeringar uppstår dels på grund av periodiseringsskillnader, dels på grund av att myndigheternas redovisning mot anslag och inkomsttitlar delvis är utgiftsmässig, och dels på grund av att vissa poster inte redovisas över anslag eller inkomsttitlar överhuvudtaget. Riksgäldskontorets nettoutlåning utgörs av in- och utlåning till myndigheter, affärsverk, statliga bolag och vissa fonder.
| Tom th | Tom th | Tom th | Utfall nov 2021 |
Förändring jämfört med nov 2020 |
Utfall jan–nov 2021 |
Förändring jämfört med jan–nov 2020 |
SB + ÄB 2021 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Totala inkomster | 121,6 | 13,7 | 1 113,3 | 176,5 | 1 106,0 | ||
| Skatter | 116,2 | 13,8 | 1 041,3 | 176,6 | 1 013,3 | ||
| Övriga inkomster | 5,4 | - 0,1 | 72,0 | - 0,2 | 92,7 | ||
| Totala utgifter | 84,1 | 16,5 | 959,1 | - 72,4 | 1 335,6 | ||
| Utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor m.m. | 97,4 | 1,2 | 1 086,8 | 49,2 | 1 320,4 | ||
| Statsskuldsräntor m.m. | 1,3 | - 15,9 | - 2,4 | - 21,6 | 0,2 | ||
| Riksgäldskontorets nettoutlåning | - 9,5 | 20,6 | - 128,9 | - 104,1 | 14,9 | ||
| Kassamässig korrigering | - 5,1 | 10,7 | 3,6 | 4,1 | 0,3 | ||
| Budgetsaldo | 37,5 | - 2,8 | 154,1 | 248,9 | - 67,2 | ||
| SB = statens budget, ÄB = ändringsbudget | |||||||
Utgiftstaket för 2021 fastställdes till 1 695 miljarder kronor. Det beslutade utgiftstaket är 48 miljarder kronor (2,8 procent) lägre än utgiftstaket 2020.
Utgiftstaket omfattar samtliga utgiftsområden, exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Utgiftstaket omfattar också Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget.
De takbegränsade utgifterna blev 125,3 miljarder kronor i november. Det är 1,7 miljarder kronor (1,3 procent) högre jämfört med november föregående år.
Hittills i år uppgår de takbegränsade utgifterna till 1 391,5 miljarder kronor, vilket är 54,1 miljarder kronor (4,0 procent) högre än motsvarande period föregående år.
Fakta om utgiftstaket
Riksdagen fattar beslut om en högsta nivå, ett utgiftstak, för statens budget och ålderspensionssystemet. Förslag och beslut om tak kan avse längre tid än ett budgetår. Tanken är att taket skall begränsa samtliga utgifter exklusive räntor. Utgiftstaket har inte överskridits sedan det infördes 1997.
Det statliga utgiftstaket omfattar:
- Alla 27 utgiftsområden utom område 26 Statsskuldsräntor
- Ålderspensionssystemet
Det fastställda utgiftstaket beräknas som summan av anvisade medel på de ingående utgiftsområdena och beräknad förändring av anslagsbehållningar. Vidare ingår ålderspensionssystemet och en så kallad budgeteringsmarginal.
För varje utgiftsområde finns en utgiftsram. Utgiftsökningar skall i första hand finansieras via en motsvarande sänkning av andra utgifter inom ramen. Syftet är att undvika en total utgiftsökning och att inte behöva ta budgeteringsmarginalen i anspråk. Högre utgifter kan också finansieras genom att man utnyttjar en anslagskredit som är kopplad till varje ramanslag, det vill säga genom att man lånar från kommande budgetår. I det fallet tas budgeteringsmarginalen i anspråk.
Riksdagen kan justera nivån på redan fastställda utgiftstak. De senaste åren har tekniska justeringar gjorts, bland annat till följd av ökad omslutning i det kommunala utjämningssystemet och en förändrad redovisning av kommunkontosystemet.
| Tom th | Tom th | Tom th | Utfall nov 2021 |
Förändring jämfört med nov 2020 |
Utfall jan–nov 2021 |
Förändring jämfört med jan–nov 2020 |
SB + ÄB 2021 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor m.m. | 97,4 | 1,2 | 1 086,8 | 49,2 | 1 320,4 | ||
| Ålderspensionssystemet vid sidan av budgeten | 27,8 | 0,5 | 304,6 | 4,9 | 336,4 | ||
| Takbegränsade utgifter | 125,3 | 1,7 | 1 391,5 | 54,1 | 1 656,7 | ||
| SB = statens budget, ÄB = ändringsbudget | |||||||
