September 2021 Prognos för statens budget och de offentliga finanserna

Svensk ekonomi befinner sig i en stark återhämtningsfas. BNP ökar med 4,3 procent i år. Återhämtningen stöds av en expansiv finans- och penningpolitik och en successiv avveckling av restriktionerna. Trots omfattande utgiftsökningar och ytterligare skattesänkningar i år väntas underskottet i de offentliga finanserna bli väsentligt mindre än förra året. Förutom den starka återhämningen under året, förklaras det minskade underskottet i hög grad av höga intäkter från skatt på kapital.

Nästa år stärks sparandet ytterligare och den offentliga sektorns sparande är då nära balans. Men det strukturella sparandet är ändå lägre än målnivån 2022. Samtidigt ligger skulden under skuldankaret redan nästa år.

Jämfört med föregående prognos beräknas underskottet i den offentliga sektorns finansiella sparande i år bli nära 50 miljarder kronor mindre än vad Ekonomistyrningsverket räknade med i juni, främst beroende på att skatteintäkterna nu väntas bli högre.

Det råder fortfarande osäkerhet kring hur smittspridningen kommer att utvecklas i stora delar av världen och hur stora effekterna av pandemin blir på svensk ekonomi i år och kommande år. Brister på insatsvaror har redan lett till produktionsstopp inom vissa delar av industrin och dessutom kan tillgången på cement påverka stora delar av industrin om inte frågan kring den fortsatta kalkbrytningen på Gotland får en mer permanent lösning. Detta skulle i förlängningen kunna få konsekvenser för tillväxten i svensk ekonomi.

De åtgärder och reformer på 74 miljarder kronor som regeringen har aviserat inför budgetpropositionen för 2022 har inte beaktats i prognosen.

Kontakt