Mars 2021 Prognos för statens budget och de offentliga finanserna

Återhämtningen i ekonomin tar fart igen de kommande månaderna, efter att ha bromsat in i slutet av förra året till följd av ökad smittspridning och hårdare restriktioner. BNP ökar med 4,0 procent i år. Nästa år fortsätter återhämtningen och BNP ökar då med drygt 3 procent.

Sysselsättningen ökar också framöver. För helåret 2021 sjunker dock sysselsättningen vilket beror på en metodförändring i arbetsmarknadsstatistiken (AKU) från och med januari 2021 som orsakar ett tidsseriebrott.

Arbetslösheten sjunker under 2021 men mätt som årsgenomsnitt är den i stort sett oförändrad jämfört med 2020. Antalet arbetslösa antas inte påverkas i så stor utsträckning av metodförändringen i AKU men det relativa arbetslöshetstalet höjs till följd av att antalet personer i arbetskraften blir lägre.

Skatteintäkterna minskade kraftigt förra året till följd av pandemin och skattesänkningar. I år ökar de i stället starkt då ekonomin återhämtar sig. Intäkterna från samtliga skatteslag blir högre än förra året. Skattekvoten sjunker dock med 0,9 procentenheter. Det beror främst på att skattekvoten hölls uppe förra året då skatt på arbete inte sjönk lika mycket som BNP, främst till följd av att företagen hade möjlighet att korttidspermittera anställda. Ytterligare skattesänkningar i år bidrar också till att sänka skattekvoten. Även nästa år ökar intäkterna i relativt snabb takt då återhämtningen fortsätter.

De takbegränsade utgifterna ökar ytterligare i år, från den höga nivån förra året. Det beror både på omfattande utgiftsökningar i budgetpropositionen för 2021 och extra ändringsbudgetar där flera av de tillfälliga stöden under 2020 har förlängts. Nästa år minskar dock de takbegränsade utgifterna kraftigt då de flesta av de tillfälliga stöden upphör.

Statens totala utgifter sänks under perioden 2021–2023 med totalt 180 miljarder kronor av att de lån som tagits upp för Riksbankens räkning kommer att amorteras. ESV:s bedömning av effekterna av åtgärderna i de fem extra ändringsbudgetar som hittills (till och med 25 mars) lämnats till Riksdagen i år är lägre än regeringens. Det är framför allt utgifterna för omställningsstöden som skiljer sig från regeringens bedömning.

Fortsatt höga utgifter och ytterligare skattesänkningar leder till att underskottet i de offentliga finanserna blir lika stort i år som förra året. Det strukturella sparandet ligger tydligt under målnivån både 2020 och 2021. Även Maastrichtskulden avviker från målnivån, men ligger strax under det övre gränsvärdet för skuldankaret. För att mildra effekterna av den djupa ekonomiska kris som pandemin medfört är det dock motiverat med underskott i de offentliga finanserna och en högre skuldkvot.

Osäkerheten är fortsatt stor kring utvecklingen av smittspridningen eftersom den har ökat igen, efter en nedgång sedan årsskiftet. Flera mutationer av viruset har också upptäckts. Det finns också en risk att vaccinationerna tar längre tid än planerat och att restriktionerna ligger kvar under en längre tid. Det finns därmed en risk att tillväxten i ekonomin blir lägre i år än väntat. Men styrkan i återhämtningen kan också bli starkare än väntat när restriktionerna väl lättas.

Kontakt