September 2022 Prognos för statens budget och de offentliga finanserna

Under andra halvåret i år väntas BNP sjunka då hög inflation och stigande räntor kyler av efterfrågan. Svensk ekonomi går därmed in i en lågkonjunktur och tillväxten blir svag nästa år, 0,4 procent.

Den offentliga sektorns finansiella sparande visar ett litet överskott i år trots omfattande utgiftsökningar och betydande skattesänkningar i budgeten för 2022. Staten har fortfarande ett stort underskott i år, överskottet förklaras istället av ett förhållandevis starkt sparande i kommunsektorn och ålderspensionssystemet. Nästa år väntas konjunkturförsvagningen och en minskning av hushållens kapitalvinster bidra till att den offentliga sektorns finansiella sparande tillfälligt försvagas. Sparandet bedöms då vara i balans.

Det strukturella sparandet beräknas visa ett litet överskott i år, men ligger fortfarande under nivån för överskottsmålet. Nästa år väntas överskottet i det strukturella sparandet vara större och även något högre än överskottsmålet. Överskottet och amortering av Riksbankens lån i Riksgälden bidrar till att Maastrichtskulden sjunker kraftigt. Nästa år beräknas skulden bli lägre än den nedre gränsen för toleransintervallet för skuldankaret. De takbegränsade utgifterna är fortsatt höga nästa år och överskrider utgiftstaket.

Jämfört med föregående prognos har högre inflation och snabbare räntehöjningar sänkt prognosen för BNP-tillväxten i fasta priser i år och nästa år. Skatteintäkterna har ändå reviderats upp i år men ner nästa år. Framför allt är det hushållens kapitalvinster som har sänkts nästa år. Samtidigt har de takbegränsade utgifterna på statens budget sänkts i år men höjts nästa år. Sammantaget har det föranlett en upprevidering av offentliga sektorns finansiella sparande i år men en nedrevidering nästa år.

Kontakt