Underlag till statens finansiella sparande – kvartal 1 2018

Resultatet av den preliminära beräkningen för första kvartalet 2018 visar ett negativt finansiellt sparande för staten på -5 miljarder kronor. Inte sedan fjärde kvartalet 2015 har staten redovisat ett negativt finansiellt sparande. Jämfört med motsvarande period föregående år försämrades det finansiella sparandet med drygt 10 miljarder kronor.

Inkomsterna ökade med 4 miljarder kronor

Under första kvartalet ökade statens inkomster med 1 procent eller 4 miljarder kronor.

Produktskatterna ökade med 6 miljarder kronor varav mervärdesskatten ökade med drygt 3 miljarder kronor. Övriga produktionsskatter ökade med knappt 4 miljarder kronor varav löneskatterna ökade med drygt 3 miljarder kronor till följd av en högre lönesumma i ekonomin.

Statens intäkter av löpande inkomst- och förmögenhetsskatter minskade med 5 miljarder kronor. Det var främst kapitalskatter som minskade till följd av minskade kapitalvinster hos hushållen.

Utgifterna ökade med 15 miljarder

Första kvartalet ökade statens utgifter med 5 procent eller knappt 15 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal föregående år.

Den statliga konsumtionen ökade med 3 procent eller 1,4 miljarder kronor. Det var inköp av varor och tjänster samt löner som ökade.

Investeringarna ökade med 30 procent, 2 miljarder kronor. Ökningen utgjordes till största delen av järnvägsinvesteringar och militära investeringar.

Transfereringar till kommuner ökade mest

Första kvartalet ökade transfereringarna med 10 miljarder kronor netto varav löpande transfereringar till kommunala sektorn ökade med 3,2 miljarder kronor. Av dessa gick 1,5 miljarder kronor till ökat statligt stöd för vuxenutbildning och 0,6 miljarder kronor till ökade bidrag till psykiatrin. Under kvartalet ökade även den kommunalekonomiska utjämningen med 1,3 miljarder kronor och skattereduktionerna med 1,5 miljarder kronor. Samtidigt minskade ersättningarna för mottagande av asylsökande från anslaget Ersättningar och bostadskostnader med 3,6 miljarder kronor.

Under kvartalet blev EU-avgiften totalt 10,5 miljarder kronor vilket är 2,6 miljarder kronor högre än motsvarande kvartal föregående år.

Transfereringarna till egentliga hushåll ökade med 1 miljard kronor netto. De transfereringar som ökade mest var assistansersättning, barnbidrag och föräldraförsäkring. Sjukpenning, aktivitetsstöd och aktivitets- och sjukersättningar minskade mest.

Kontakt

Senast uppdaterad: