Ledningssystem inom statlig ekonomisk styrningHur använder myndigheterna systematiserat arbete för att styra verksamheten?

Rapport

Publikationsnummer
ESV 2019:46
Publiceringsdatum
2019-12-06

Ekonomistyrningsverket (ESV) har kartlagt i vilken utsträckning myndigheter använder ledningssystem för ekonomisk styrning. Syftet med kartläggningen är att öka kunskapen om hur myndigheter organiserar sin styrning med ledningssystem. Utgångspunkten är myndighetsförordningens skrivningar om att ”myndighetsledningen ska fastställa de närmare föreskrifter som behövs om formerna för den egna verksamheten samt säkerställa att det vid myndigheten finns en intern styrning och kontroll som fungerar betryggande”.

Kartläggningen visar bland annat att nästan alla myndigheter som undersöktes har ett ledningssystem enligt en allmän definition av ledningssystem som systematiserat arbete. Men myndigheterna benämner det sällan just ”ledningssystem”. Här är ”styrmodell” ett vanligare begrepp. Undantagen är områden med förordningskrav på att upprätta ett ledningssystem för ett visst syfte, exempelvis informationssäkerhet och miljö.

Det är vanligast att myndigheterna har ett ledningssystem för planering och uppföljning. Flera myndigheter beskriver det som ett övergripande ledningssystem som ofta har kopplingar med informationsutbyte till myndighetens övriga ledningssystem. Myndigheterna ser på planering och uppföljning som ett mer idéburet och mindre formstyrt sätt att styra. Tyngdpunkten utgår ofta från exempelvis myndighetens vision, värderingar, samband och beroenden. Ledningssystemen för planering och uppföljning saknar också den tyngd på dokumentation, sök- och spårbarhet som kan finnas inom andra ledningssystem, till exempel för redovisning och rapportering.

Kontakt

Senast uppdaterad: