Den kommunala fastighetsavgiften – en fördelningsanalys

Analys

Publikationsnummer
ESV 2014:4
Publiceringsdatum
2014-03-25

I den här rapporten redovisas hur kommunernas intäkter från fastighetsavgiften har utvecklats från 2008 då avgiften infördes. Intäktsutvecklingen skiljer sig mycket åt mellan kommunerna. Till exempel har Borgholms intäkter från fastighetsavgiften ökat med 136 procent samtidigt som intäkterna i Överkalix kommun bara har ökat med 3 procent. Analysen visar att en enskild kommuns intäkter från fastighetsavgiften i hög grad beror på hur stort kommunens avgiftsunderlag var när fastighetsavgiften infördes 2008.

Via inkomstutjämningen påverkas de flesta kommuners intäkter av förändringar i medelskattekraften. Intäktsförändringar från fastighetsavgiften påverkar däremot bara den kommun där fastigheterna är belägna. Det innebär att kommunerna påverkas väldigt olika av fastighetsavgiften eftersom intäktsutvecklingen skiljer sig mycket åt mellan kommunerna.

Fastighetsavgiften har ökat med 3,4 miljarder kronor mellan 2008 och 2012. Det motsvarar i genomsnitt en höjning av kommunalskatten med 0,18 kronor. För ett par kommuner, Borgholm och Härjedalen, motsvarar dock intäktsökningen en höjning av kommunalskatten med mer än 1 krona. För Överkalix och Solna motsvarar intäktshöjningen endast 2 öre i höjd kommunalskatt.

I bilagan visas fastighetsavgiften uppdelad per kommun.

Kontakt