Donationsförordning (1998:140)
Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och
allmänna råd
Tillämpningsområde
1 § Förordningen gäller för myndigheter under regeringen och innehåller bestämmelser om
mottagande och förvaltning av donationer samt om åtagande att förvalta en stiftelse.
(F. 2011:221)
2 § Med en donation avses i denna förordning varje slag av överlåtelse av egendom till en
myndighet genom gåva eller testamentariskt förordnande som sker utan krav på motprestation
eller särskild förmånsställning och där egendomen inte bildar en stiftelse.
ESV:s föreskrifter till 2 §
Ett donationsförordnande används för att beteckna såväl donators viljeförklaring som
den handling där denna förklaring är intagen. Handlingen ska vara skriftlig och undertecknad
av donator, som kan utgöras av en fysisk eller juridisk person, eller kunna verifieras på
annat sätt. En fysisk person kan även avge en viljeförklaring genom ett testamentariskt
förordnande.
ESV:s allmänna råd till 2 §
Med en donation avses varje benefik överlåtelse oavsett värde. Ett bidrag är att
betrakta som en donation om det uppfyller förordningens krav för en sådan. Begreppet donator
används genomgående för såväl bidragsgivare som testator.
En donation som får förbrukas i myndighetens verksamhet redovisas som en
bidragsintäkt.
I de fall då donatorn föreskrivit att kapitalet inte ska förbrukas utan endast
avkastningen blir i normalfallet donationen att betrakta som en stiftelse, eftersom det så
kallade varaktighetskriteriet i stiftelselagen (1994:1220) då är uppfyllt. I speciella fall
kan det dock förekomma att myndigheten erhåller en donation som inte ska bilda en stiftelse,
trots förbehåll om att endast kapitalets avkastning får förbrukas. I dessa fall redovisas den
mottagna donationen i myndighetens balansräkning som donationskapital.
Att en donator önskar erhålla rapporter och dylikt avseende hur donationens ändamål
uppfyllts m.m. behöver i sig inte innebära att krav på en motprestation eller en särskild
förmånsställning föreligger. Däremot kan en motprestation eller särskild förmånsställning
föreligga om villkor knutits till gåvan som innebär att givaren har ensamrätt till ett
resultat, även en tidsbegränsad sådan. Det kan i sådant fall vara fråga om avgift eller annan
ersättning för en motprestation.
3 § Förordningen gäller inte egendom som tas emot från
- en annan statlig myndighet,
- en stiftelse som bildats med medel som härrör från avvecklingen av löntagarfonderna,
eller
- en mellanstatlig organisation till vilken Sverige är anslutet.
ESV:s allmänna råd till 3 §
Europeiska unionen, Förenta nationerna och Nordiska ministerrådet utgör exempel på
mellanstatliga organisationer till vilka Sverige är anslutet.
Mottagande av en donation
4 § En myndighet får ta emot en donation, om ändamålet med donationen har ett nära samband
med myndighetens verksamhet eller om en närmare bestämning av ändamålet saknas.
ESV:s föreskrifter till 4 §
En donation ska anses mottagen av myndigheten när egendomen frivilligt avskilts och
överlämnats av donatorn, dvs. gåvan ska vara fullbordad. Myndigheten ska därefter ha
förfoganderätt till donationen och därmed följande rättigheter och skyldigheter.
Om en ändamålsbestämmelse saknas eller om den är allmänt hållen ska donationen
användas inom ramen för myndighetens verksamhet.
ESV:s allmänna råd till 4 §
Den bestämning av myndighetens verksamhet och uppgifter som framgår av instruktion,
regleringsbrev eller annat regeringsbeslut är avgörande vid en bedömning av om en donation
ska accepteras eller ej.
5 § En donation får inte tas emot om den skulle medföra ett ökat behov för myndigheten av
medel från statsbudgeten eller om donationen är förenad med villkor som strider mot någon
bestämmelse i denna förordning.
ESV:s föreskrifter till 5 §
Med medel från statens budget ska här avses anslag som tilldelats myndigheten, lån
eller andra krediter i Riksgäldskontoret samt medel från statsbudgeten som erhålls från en
annan statlig myndighet.
Egendom som är belånad till ett belopp som överstiger beräknad försäljningsintäkt
efter täckande av samtliga kostnader fram till och med försäljningstillfället, är inte att
betrakta som en donation som får tas emot.
För att göra åtaganden som ska infrias med bidrag som ännu inte har
erhållits ska ett avtal eller motsvarande finnas som säkerställer att gjorda åtaganden inte
behöver infrias med anslagsmedel.
ESV:s allmänna råd till 5 §
Av bestämmelserna i 5 kap. budgetlagen (2011:203) följer att
statliga myndigheter inte får ta upp lån eller ta över ansvaret för lån i andra institut än Riksgäldskontoret. Efter regeringens bestämmande kan dock ett affärsverk erhålla denna möjlighet.
Medel från statens budget som myndigheten disponerar kan endast användas inom de ramar
som regeringen angivit samt i den utsträckning som det inte minskar myndighetens möjligheter
att uppnå de mål som regeringen angett för myndighetens olika verksamheter. Om myndigheten
bedömer att den t.ex. utan ytterligare anslag kan klara kostnader för drift och underhåll av
donerade kulturföremål eller utrustning kan den i princip ta emot donationen.
Donationsmedel får tas i anspråk för samfinansiering av projekt eller liknande
verksamhet inom ramen för myndighetens verksamhetsområde om ändamålet med donationen inte
hindrar detta. Myndigheten bör fatta ett särskilt beslut om samfinansiering senast i samband
med mottagandet. Av beslutet bör framgå finansieringsgrad för varje finansiär samt
rättigheter och skyldigheter avseende aktuellt projekt/motsvarande.
Genomförandet av verksamhet som bara delvis finansieras med en eller flera donationer
får inte medföra att befintliga resurser - anslag, lån, krediter, bidrag från andra
myndigheter etc. - blir otillräckliga för att genomföra ordinarie verksamhet med den volym
och kvalitet som avsetts. Som ett led i myndighetens ekonomistyrning bör regler fastställas
för när en donation ska täcka samtliga kostnader för ifrågavarande verksamhet.
6 § Mottagandet av en donation kräver medgivande av regeringen, om den överlåtna egendomen
- utgörs av fast egendom, tomträtt eller byggnad som är lös egendom om egendomen skall
behållas av staten längre än två år efter det att myndigheten får fri dispositionsrätt till
egendomen,
- utgörs av aktier som motsvarar hälften eller mer än hälften av rösterna för samtliga
aktier i ett aktiebolag, en andel i ett handelsbolag eller en insats i en ekonomisk
förening,
- utgörs av rätt till patent,
- skall användas för att förvärva sådan egendom som anges i 1-3, eller
- inte får avyttras.
ESV:s föreskrifter till 6 §
Regeringsbeslut ska föreligga innan myndigheten tar emot en donation som omfattas av
paragrafen.
Avser myndigheten att avyttra mottagen egendom ska donationen finansiera kostnaderna
för förvaltningen av egendomen fram till och med försäljningstillfället.
ESV:s allmänna råd till 6 §
En mottagen fastighet som inte är avsedd att stadigvarande brukas eller innehas utgör
en omsättningstillgång enligt ESV:s föreskrifter till 5 kap. 1 § förordningen (2000:605) om
årsredovisning och budgetunderlag.
7 § Om egendomen utgörs av ett kulturföremål, eller av ett föremål som skall ingå i en
myndighets samlingar, får myndigheten ta emot egendomen trots att den inte får
avyttras.
Förvaltning av en donation
8 § Egendom som en myndighet tagit emot som donation utgör statens egendom.
ESV:s föreskrifter till 8 §
En av myndigheten mottagen donation får inte föras till en redan befintlig stiftelse
om donatorn inte uttryckligen angett att så får ske.
9 § En myndighet som har tagit emot en donation skall se till att egendomen förvaltas på
det sätt som är lämpligt med hänsyn till donationens ändamål och används för det ändamål som
donatorn bestämt eller, om en närmare bestämning saknas, för ett ändamål inom myndighetens
verksamhetsområde.
ESV:s föreskrifter till 9 §
Om donationen utgörs av kapital som ska placeras i finansiella instrument ska
myndigheten fastställa en placeringspolicy som ett led för att uppnå en säker och
ändamålsenlig förvaltning samt upprätthålla en tillfredsställande betalningsberedskap och
riskspridning. Av policyn ska framgå placeringarnas fördelning på olika tillgångsslag (t.ex.
räntebärande placeringar och aktier). Placeringspolicyn ska hållas aktuell.
För myndigheter, som får placera medel på annat sätt än vad som följer av 11 §, gäller
dessutom att placeringspolicyn ska innehålla donationsförvaltningens organisation, riktlinjer
för värdepappersportföljens sammansättning och eventuella begränsningar. Den ska även reglera
vem som ansvarar för och har beslutanderätt vid köp, försäljning och byte samt inom vilka
beloppsgränser detta får ske.
Vid köp, försäljning eller byte av finansiella instrument ska myndigheten se till att
avräkningsnotor erhålls i original. Oavsett kapitalförvaltare ska avräkningsnotan vara
utställd i myndighetens namn. Värdepapperskonton hos Värdepapperscentralen och
värdepappersdepåer ska vara registrerade i myndighetens namn.
Finansiella tillgångar som avser donationer får inte belånas eller
pantförskrivas.
Myndigheten ska även årligen fastställa och dokumentera det belopp som beräknas svara
mot de närmaste två årens behov av likvida medel för ifrågavarande verksamhet samt löpande
följa utfallet. Motsvarande medel ska hållas på räntekonto i Riksgäldskontoret.
ESV:s allmänna råd till 9 §
Genom att myndigheten fastställer de närmaste två årens behov av likvida medel, och
placerar motsvarande belopp i Riksgäldskontoret, säkerställs myndighetens likviditet
samtidigt som risken för förluster vid en påtvingad försäljning minimeras. Att myndigheten
ska dokumentera det fastställda beloppet är ett av flera moment i syfte att uppnå en god
intern kontroll.
10 § Om särskilda villkor föreskrivits för förvaltningen eller placeringen av egendomen,
skall dessa tillämpas.
ESV:s allmänna råd till 10 §
Om de särskilda villkoren i donationsförordnandet inte föreskriver annat ska
Riksgäldskontoret och Kammarkollegiet anlitas vid kapitalförvaltning om inte myndigheten har
regeringens tillstånd enligt 12 §.
11 § Om särskilda villkor knutna till donationen inte hindrar det, skall likvida medel
sättas in på myndighetens räntekonto eller på ett annat konto i Riksgäldskontoret. Medel som
inte skall förbrukas inom de närmaste två åren får myndigheten uppdra åt Kammarkollegiet att
förvalta enligt förordningen (1987:778) om placering av fondmedel under Kammarkollegiets
förvaltning.
12 § Efter medgivande av regeringen får en myndighet, om inte särskilda
villkor knutna till en enskild donation hindrar detta, placera donationsmedel
som inte ska förbrukas inom de närmaste två åren i svenska statsobligationer
och statsskuldväxlar, värdepappersfonder enligt lagen (2004:46) om värdepappersfonder
eller i aktier inregistrerade vid en reglerad marknad i Sverige.
Regeringen kan också medge att myndigheten får uppdra åt någon annan att placera medlen
på dessa sätt.
Om regeringen har medgett att placering får göras i aktier, får högst 5 procent av det
i aktier placerade kapitalet utgöras av aktier i ett och samma bolag. Vidare får ett innehav
inte överstiga 5 procent av röstvärdet för samtliga aktier i ett och samma bolag.
(F. 2013:591)
ESV:s föreskrifter till 12 §
Vid upphandling av en tjänst hos värdepappersinstitut eller annan kapitalförvaltare
ska myndigheten säkerställa en effektiv och sund hantering av myndighetens donationsmedel.
Myndigheten ska tillse att upphandlad leverantör, såväl vid upphandlingstillfället som
därefter, uppfyller de krav som ställs på ett värdepappersbolag, bankinstitut eller annat
bolag som bedriver handel och tillhandahåller tjänster på värdepappersmarknaden och som står
under Finansinspektionens tillsyn i Sverige eller motsvarande tillsyn i ett annat
land.
ESV:s allmänna råd till 12 §
I fråga om upphandling av leverantör tillämpas lagen (2007:1091) om
offentlig upphandling.
13 § En myndighet som förvaltar en donation som kan ge ekonomisk avkastning skall varje år
ta ut ersättning för de kostnader som myndigheten har för att tillgodose ändamålet med
donationen och för förvaltningen av egendomen.
ESV:s föreskrifter till 13 §
Med ekonomisk avkastning avses i detta sammanhang ränta, utdelning, realisationsvinst
och andra inkomster som donationen genererar.
Med myndighetens kostnader avses samtliga direkta och indirekta kostnader hänförliga
till förvaltningen m.m. av donationen.
ESV:s allmänna råd till 13 §
Om donationen avser t.ex. utrustning som används i myndighetens verksamhet behöver
normalt sett inte någon särskild ersättning tas ut.
14 § Om myndigheten i fråga om en donation bedömer att förhållandena har ändrats på sådant
sätt att förutsättning för permutation föreligger, skall den förvaltande myndigheten ansöka om
sådan.
ESV:s allmänna råd till 14 §
Vid ändring av ett villkor som enskild meddelat i donationsförordnande eller liknande
handling bör myndigheten först kontakta donatorn om så är möjligt. Därefter prövas ändringen
enligt permutationslagen (1972:205). Det räcker således inte att endast kontakta den enskilde
donatorn för att en permutation ska kunna genomföras.
Åtagande att förvalta en stiftelse
15 § En myndighet får åta sig att förvalta en stiftelse, om ändamålet med stiftelsen har ett
nära samband med myndighetens verksamhet.
ESV:s föreskrifter till 15 §
I det fall det inte längre föreligger ett nära samband mellan myndighetens verksamhet
och den av myndigheten förvaltade stiftelsen ska myndigheten i egenskap av förvaltare avsäga
sig förvaltningsuppdraget eller verka för att stiftelsens ändamål ändras genom permutation,
om stiftelseförordnandet så medger.
ESV:s allmänna råd till 15 §
Bestämmelser avseende förvaltning av en stiftelse finns i stiftelselagen. Av den
framgår att när en myndighet har åtagit sig att förvalta en stiftelse i enlighet med
stiftelseförordnandet sker detta genom s.k. anknuten förvaltning. Det är myndighetschefen, i
vissa fall styrelsen, eller den tjänsteman som myndighetschefen eller styrelsen utser, som
utövar befogenheter i egenskap av förvaltare av stiftelsen.
16 § Ett åtagande att förvalta en stiftelse kräver medgivande av regeringen, om det
föreskrivs i stiftelseförordnandet att stiftelsen inte får ersätta myndigheten för
förvaltningskostnaderna.
ESV:s föreskrifter till 16 §
Myndigheten måste ha erhållit beslut om regeringens medgivande innan stiftelsens
egendom avskiljs från stiftaren och omhändertas av myndigheten i egenskap av
förvaltare.
17 § En myndighet som förvaltar en stiftelse skall varje år begära ersättning av stiftelsen
för de kostnader myndigheten har för sin förvaltning av stiftelsen. Om regeringen lämnat ett
medgivande enligt 16 §, skall myndigheten inte begära ersättning.
ESV:s föreskrifter till 17 §
Med myndighetens kostnader avses samtliga direkta och indirekta kostnader för
förvaltning av stiftelsen, om regeringen inte föreskrivit något annat.
ESV:s allmänna råd till 17 §
Av bestämmelserna i 2 kap. 22 § stiftelselagen framgår att förvaltaren har rätt till
skäligt arvode i efterskott för kalenderår, om inte annat föreskrivits i
stiftelseförordnandet. Har myndigheten däremot löpande utlägg för en stiftelses räkning,
såsom porto, courtageavgifter, hyror och dylikt bör dessa faktureras löpande.
Uppgifter i årsredovisningen
18 § Om en myndighet i mer betydande omfattning förvaltar donerad egendom eller egendom som
tillhör en stiftelse, skall myndigheten i årsredovisningen särredovisa kostnader och
ersättningar för förvaltningen av den egendom som kan ge ekonomisk avkastning.
Sådan särredovisning skall alltid lämnas för fast egendom, tomträtt eller byggnad som
är lös egendom.
ESV:s allmänna råd till 18 §
Särredovisningen av kostnader och ersättningar enligt första stycket upprättas om
kostnaderna för myndighetens totala egendomsförvaltning avseende donationer överstiger sju
basbelopp.
Redovisningen omfattar inte kostnader och ersättningar för myndighetens
ändamålsförvaltning och inte heller kostnader som direkt bärs av stiftelserna.
Särredovisning enligt första och andra stycket lämnas lämpligen i
resultatredovisningen.
19 § Om de förvaltade donationerna har en mer betydande omfattning skall myndigheten i
årsredovisningen lämna en samlad redovisning för donationernas storlek, valda placeringsformer
och avkastningen. Sådan särskild redovisning behöver dock inte lämnas för kapital som satts in
på myndighetens räntekonto i Riksgäldskontoret.
ESV:s föreskrifter till 19 §
Av myndighetens ekonomiska redovisning ska framgå hur myndighetens donationsmedel
fördelar sig på olika tillgångsslag.
ESV:s allmänna råd till 19 §
De förvaltade donationerna kan anses ha en betydande omfattning om deras sammanlagda
bokförda värde, inklusive tillgodohavanden hos Riksgäldskontoret, överstiger tre hundra
basbelopp.
Redovisning avseende donationernas storlek, valda placeringsformer och avkastning
lämnas lämpligen i resultatredovisningen. Det är lämpligt att för finansmarknaden vedertagna
mått och jämförelsenormer tillämpas vid analys av årets avkastning.
Av ESV:s föreskrifter till 7 kap. 1 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och
budgetunderlag framgår att erhållna bidrag som periodiseras för att täcka framtida kostnader
ska redovisas under balansposten Oförbrukade bidrag och specificeras i not till
årsredovisningen. Om myndigheten periodiserar donationer, som enligt förordnandet får
förbrukas, särredovisas de i not i förhållande till övriga oförbrukade bidrag.
20 § En myndighet, som under året tagit emot en donation av större värde eller som åtagit
sig att förvalta en stiftelse, skall ange detta i årsredovisningen.
ESV:s allmänna råd till 20 §
En donation kan anses ha ett större värde om donationens bokförda värde vid
mottagandet överstiger trettio basbelopp. För dessa donationer bör lämnas uppgift avseende
donator, belopp och ändamål.
För samtliga förvaltningsåtaganden som gjorts under räkenskapsåret lämnas uppgift
avseende stiftelsekapital, stiftare och ändamål.
Tillämpningsföreskrifter
21 § Ekonomistyrningsverket får meddela de föreskrifter som behövs för tillämpningen av
denna förordning.
(F. 1998:446)
ESV:s föreskrifter till 21 §
Ekonomistyrningsverket kan i enskilda fall pröva och meddela undantag från
föreskrifterna till denna förordning.