Regeringens styrning och uppföljning av myndigheternas resultat har blivit mer långsiktig

2021-09-14 | Nyhet

Regeringens resultatstyrning har blivit mer långsiktig och strategisk under de senaste tjugo åren. Det har bland annat lett till färre mål och återrapporteringskrav i myndigheternas regleringsbrev. Men det innebär också utmaningar för den effektorienterade redovisningen i staten.

Regeringens tillämpning av resultatstyrningen har utvecklats på många sätt sedan slutet av 1990-talet. Framför allt har regeringens reform från och med budgetåret 2009, då en mer långsiktig och strategisk styrning infördes, medfört en rad väsentliga förändringar som består än i dag. Det framgår av ESV:s rapporter Ekonomisk styrning i staten och Regeringens resultatstyrning av myndigheterna.

Färre mål och återrapporteringskrav i regleringsbreven

Ett exempel på förändringarna är att antalet mål och återrapporteringskrav i myndigheternas regleringsbrev har minskat rejält sedan 2009. Regeringens minskade styrning har inte heller kompenserats genom en ökad styrning på andra ställen, exempelvis genom fler mål i instruktionerna eller fler kortfristiga uppdrag i regleringsbreven. Myndigheternas autonomi kan därför antas ha ökat något i förhållande till regeringens styrning och kontroll sedan 2009.

Skiftande huvudregler och undantagsbestämmelser

Innan 2009 var återrapporteringskrav i regleringsbrevet huvudregeln. Men i samband med reformen blev sådana återrapporteringskrav en slags undantagsbestämmelse, som några myndigheter tillfälligtvis eller alltid skulle använda. Dessutom införde regeringen det generella redovisningskravet att myndigheterna främst skulle redovisa volymen och kostnaderna för sina prestationer.

Vid den senaste regeländringen 2018 slopades det generella kravet. Numera ska endast de myndigheter som har ett stort antal ärenden i ett ärendeslag redovisa antal ärenden och styckkostnaden för handläggningen av dessa ärenden. Redovisat resultat ska också ställas i relation till uppsatta mål (om sådana finns). Dessa mål får i så fall gärna vara effektmål, det vill säga önskade förändringar i en målgrupp eller i samhället.

Utmaningar med effektorienterade mål och redovisningar

Varje ändring av formerna för resultatstyrningen och resultatredovisningen har även medfört utmaningar. En aktuell utmaning är den effektorienterade redovisningen som både regeringen och riksdagen har efterfrågat. För att en effektorienterad redovisning ska vara relevant och ha ett för regeringen önskvärt fokus behöver den relateras till ett effektmål som regeringen har angivet.

Men det finns inget stöd för att ange sådana mål i myndigheternas regleringsbrev eller instruktion i vare sig den förvaltningspolitiska propositionen (prop. 2009/10:175) eller i Regeringskansliets interna handledningar. Flera myndigheter saknar därför effektmål.

Dela

Kontakt