Myndigheterna använder nästan alla anslagna medel

2021-05-24 | Nyhet

Ekonomistyrningsverket (ESV) har analyserat hur de statliga anslagen användes under 2006–2019. Analysen visar att myndigheterna överlag använder den allra största delen av de tilldelade medlen. Många anslag över- eller underutnyttjas dock under enstaka år, och för vissa anslag sker det återkommande.

Myndigheterna har rätt att använda en anslagskredit eller spara delar av anslagen till kommande budgetår. Men stora anslagssparanden kan vara problematiska, då det kan innebära att riksdagens och regeringens politik inte har utförts. Det kan dessutom leda till att andra önskade reformer inte kan finansieras. Mot den bakgrunden har ESV analyserat hur myndigheterna använde tilldelade medel.

Majoriteten av anslagen var i balans

Totalt sett använde myndigheterna 97 procent av de medel som hade anslagits för 2019. Analysen visar vidare att majoriteten (65 procent) av de enskilda anslagen var i balans detta år. Sett över tid har den totala andelen anslag som är i balans ökat.

Ungefär en tredjedel av anslagen hade dock ett anslagssparande som låg utanför anslagsförordningens (2011:223) generella ram under 2019. Ungefär 30 procent av dessa anslag hade ett anslagssparande över 3 procent, medan cirka 5 procent hade ett negativt sparande (anslagskredit) på minst 3 procent. Analysen visar vidare att förvaltningsanslagen oftare var i balans än övriga anslagstyper, och att nya anslag överlag hade ett större sparande än andra anslag.

Vanligt med större avvikelser på vissa anslag

De flesta anslag har ett anslagsutnyttjande som ligger utanför anslagsförordningens generella ram under enskilda år. Men ett antal anslag avviker återkommande. Under perioden 2015–2019 avvek 15 procent av anslagen varje år från de tilldelade medlen. I analysen redogör ESV för några av dessa anslag med störst avvikelser.

ESV:s slutsats är att avvikelserna har flera olika orsaker. Flera av anslagen har en komplicerad struktur, disponeras av flera myndigheter och har mottagare i flera led. Detta gör att vissa delar av anslagen kan utnyttjas maximalt, samtidigt som stora sparanden uppstår i andra delar av samma anslag. I andra fall beror avvikelserna på att målgrupperna inte har sökt budgeterade medel fullt ut.

Vissa stora anslagssparanden beror på en slags politisk buffert där regeringen anser sig behöva ha handlingsutrymme, exempelvis för militära insatser. Stora avvikelser kan också vara tecken på problem vid myndigheterna eller i styrningen av dem.

Dela

Kontakt