Utveckla metod för att klassificera och beräkna försvars utgifter

Regeringens beslut

Regeringen ger Ekonomistyrningsverket (ESV) i uppdrag att

  • utreda vilken verksamhet, som kan klassificeras som försvarsutgifter enligt den definition som används av Nordatlantiska fördragsorganisationens (Nato), och
  • utveckla en metod för att beräkna offentliga utgifter och uteblivna inkomster som kan klassificeras som försvarsutgifter enligt Nato:s definition.

ESV ska vidare utföra beräkningar av försvarsutgifterna, enligt den utvecklade metoden, omfattande de närmast tre föregående åren.

Uppdraget ska genomföras i nära samarbete med Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) för att inhämta expertstöd och synpunkter. FOI ska vidare bjudas in för samråd om redovisningen. För detta ändamål får ESV fakturera Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) högst 500 000 kronor för uppdragets genomförande. Kostnaderna ska belasta det inom utgiftsområde 1 uppförda anslaget 4:1 Regeringskansliet mm, anslagsposten 1, Till Regeringskansliets disposition, Försvarsdepartementets budgetram.

Uppdraget ska genomföras i dialog med Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Försvarets radioanstalt och Statistiska centralbyrån och vid behov med övriga relevanta myndigheter.

ESV ska löpande hålla Regeringskansliet (Finansdepartementet) uppdaterat i fråga om hur arbetet fortlöper.

ESV ska senast den 18 oktober 2022 lämna en skriftlig redovisning av uppdraget till Regeringskansliet (Finansdepartementet).

Bakgrund

Sverige har i maj 2022 ansökt om medlemskap i Nato. Regeringen har vidare gett Försvarsmakten i uppdrag att planera för att anslagen till det militära försvaret når två procent av Sveriges bruttonationalprodukt (BNP) senast år 2028. Ökningen av försvarsutgifterna mot Nato:s målsättning om att medlemsländernas försvarsutgifter ska uppgå till minst två procent av BNP aktualiserar frågan vad som kan klassificeras som försvarsutgifter.

Nato:s definition av militära utgifter, som tillämpas bl.a. i Norge och Danmark, motsvaras inte helt av anslagen 1:1-1:12 inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap. För att möjliggöra en internationell jämförelse av hur stor del av BNP som avsätts till det militära försvaret finns det behov av att se över om det i Sverige går att använda motsvarande definitioner som de som bl.a. Norge och Danmark tillämpar.