Frågor och svar om internrevision

Tillämpningsområde 1 §

  • Kan regeringen föreskriva eller besluta särskilt att internrevisionsförordningen gäller i olika utsträckning för olika myndigheter?

    Ja, internrevisionsförordningen gäller inte för alla myndigheter och regeringen beslutar i vilken omfattning förordningen gäller enligt 1 § internrevisionsförordningen.

    I myndighetens instruktion kan regeringen ange att myndigheten ska tillämpa internrevisionsförordningen. Det kan även framgå att internrevisionsförordningen gäller men med undantag från enskilda paragrafer. Regeringen kan också besluta om undantag i myndighetens regleringsbrev.

    Regeringen kan besluta att delar av internrevisionsförordningen ska tillämpas (till exempel 8 § andra stycket förordningen (2009:1395) med instruktion för Sametinget) utan att besluta om att det ska finnas en internrevision inom myndigheten. Det kan då framgå av en annan myndighets instruktion att den myndigheten ska utföra internrevision inom andra myndigheter (till exempel 9 § 2 förordningen (2009:1464) med instruktion för Statens jordbruksverk).

    Myndigheter som inte själva ska inrätta internrevision men som ändå omfattas av internrevision...

    Läs hela

Organisering 2 §

  • Myndighetens arbetsordning innehåller en arbetsfördelning mellan styrelsen och myndighetschefen. Där framgår vilka uppgifter som beslutas av myndighetschefen. I vilka frågor som inte avser att utföra revision gäller myndighetschefens beslut även för IR?

    Internrevisionen leds av en chef enligt 2 § internrevisionsförordningen. Det innebär att internrevisionschefen leder internrevisionen när det gäller att

    • granska och ge förslag till förbättringar av myndighetens process för intern styrning och kontroll enligt 3 § internrevisionsförordningen
    • ge råd och stöd till styrelsen och chefen för myndigheten enligt 5 § internrevisionsförordningen
    • bedriva internrevisionen enligt god internrevisionssed samt god internrevisorssed enligt 7 § internrevisionsförordningen
    • redovisa resultatet av internrevisionens granskning till myndighetsledningen enligt 9 § internrevisionsförordningen.

    I övriga frågor där besluten inte fattas av myndighetsledningen är det myndighetschefen som beslutar enligt den delegation av beslutanderätt som gäller enligt 4 § 2 myndighetsförordningen (2007:515) och som sköter den löpande verksamheten enligt direktiv och riktlinjer enligt 13 § myndighetsförordningen. Myndighetschefen kan även delegera beslutanderätt till andra.

    ...

    Läs hela

  • Vad krävs för att det vid myndigheten ska finnas en internrevision i internrevisionsförordningens mening?

    Internrevision inom myndigheten finns när det finns en anställd internrevisionschef med uppgift att leda myndighetens internrevision. Det framgår av 2 § internrevisionsförordningen.

     

  • Vilken chefsnivå bör/ska internrevisionschefen vara placerad på?

    Enligt föreskrifterna till 2§ internrevisionsförordningen ska internrevisionen "inrättas direkt under myndighetens ledning och vara självständig i förhållande till den granskade verksamheten".

    Om internrevisionschefens chefsnivå innebär att det finns en mellannivå mellan internrevisionen och myndighetschefen innebär det att kravet enligt internrevisionsförordningen inte är uppfyllt.

  • Ska det finnas ett beslut av myndigheten om vem som är utsedd till internrevisionschef?

    Ja, det måste finnas ett myndighetsbeslut eftersom internrevisionen vid myndigheten inte är inrättad förrän det finns en chef utsedd. Se 2§ Internrevisionsförordningen.

  • Internrevisionens storlek bör bestämmas utifrån myndighetens behov av internrevision, det vill säga utifrån en analys av myndighetens risker. Internrevisionens förslag till revisionsplan bygger på en analys av verksamhetens risker.

    Enligt internrevisionsförordningens 2 § ska internrevisionen ledas av en chef. Internrevisionen behöver utöver detta ha tillräckliga resurser för att kunna genomföra den av myndighetsledningen beslutade revisionsplanen.

  • Vem beslutar om internrevisionens organisatoriska placering? Måste det vara styrelsen som beslutar om var internrevisionen ska vara placerad organisatoriskt och om så är fallet med stöd av vilken lagtext?

    Av föreskrifterna till 2 § internrevisionsförordningen framgår att internrevisionen ska inrättas direkt under myndighetsledningen och är självständig i förhållande till den granskade verksamheten. Därmed är detta inget principiellt ställningstagande som styrelsen eller myndighetschefen kan fatta beslut om eftersom det är givet av föreskriftstexten.

Uppgifter 3 §

  • Kan internrevisionens granskning avse styr- och kontrollmiljön samt information och kommunikation?

    Ja, myndighetens riskhantering innefattar även risker i styr- och kontrollmiljön samt information och kommunikation. Genom att granska risker i verksamheten kan alla delar i myndighetens interna styrning och kontroll bli föremål för internrevisionens granskning.

    Internrevisionen ska enligt 3 § internrevisionsförordningen granska och lämna förslag till förbättringar av processen för intern styrning och kontroll. Processen för intern styrning och kontroll syftar till att myndigheten med rimlig säkerhet fullgör de krav som framgår av 3 § myndighetsförordningen. Detta innebär att granskningen kan omfatta myndighetens interna styrning och kontroll i sin helhet och inte begränsas till förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll.

    Läs mer

    Läs hela

  • Vad ingår i internrevisionens granskningsområde? Kan personal eller personalsociala frågor granskas?

    Enligt 3 § internrevisionsförordningen ska internrevisionen "granska och lämna förslag till förbättringar av myndighetens process för intern styrning och kontroll."

    Av 4 § framgår att "Internrevisionen ska utifrån en analys av verksamhetens risker självständigt granska om ledningens interna styrning och kontroll är utformad så att myndigheten med en rimlig säkerhet fullgör de krav som framgår av 3 § myndighetsförordningen". Det innebär att:

    • myndighetens verksamhet bedrivs effektivt,
    • enligt gällande rätt och de förpliktelser som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen,
    • att myndighetens verksamhet redovisas på ett tillförlitligt och rättvisande sätt, samt
    • att myndigheten hushållar väl med statens medel.

    Internrevisionen granskar myndighetens interna styrning och kontroll. En allmänt accepterad definition av intern styrning och kontroll finns i Ramverk för internrekontroll. Enligt definitionen består intern styrning och kontroll av ett antal inbördes samordnade delar:

    • Styr- ...

    Läs hela

Granskningens inriktning 4 §

  • Ska internrevisionen i sin rapportering av en granskningsinsats enligt revisionsplanen göra ett uttalande om att myndighetsledningen har säkerställt en intern styrning och kontroll som fungerar betryggande för den granskade verksamheten?

    Myndighetsledningen kan med riktlinjer för internrevisionen ange hur internrevisionen redovisar resultatet av granskningen av om myndighetsledningen har säkerställt en betryggande intern styrning och kontroll. Det kan vara att internrevisionen i sin rapportering av en granskad verksamhet, förutom att redovisa iakttagelser och rekommendationer, också ska lämna en bedömning. Bedömningen är då begränsad till det internrevisionen har granskat eller har kunskap om.

    En bedömning kan vara att myndighetsledningen inom en viss granskad verksamhet har säkerställt en betryggande intern styrning och kontroll enligt 4 § internrevisionsförordningen villkorad med (eller med undantag av) iakttagelser och rekommendationer enligt 9 § internrevisionsförordningen.

    Myndighetsledningen ansvarar för att säkerställa en intern styrning och kontroll som fungerar betryggande. Internrevision är ett sätt för myndighetsledningen att säkra att de har säkerställt en betryggande intern styrning och kontroll inom en...

    Läs hela

  • Kan internrevisionen avstå från att granska risker för otillbörlig påverkan, bedrägerier och annan oegentlighet om risken är låg i den verksamhet som ska granskas?

    Granskningen utgår från en analys av risker i verksamheten enligt 4 § internrevisionsförordningen. I en analys av risker i verksamheten ingår otillbörlig påverkan, bedrägerier och annan oegentlighet inom verksamheten enligt föreskrifterna till 4 § internrevisionsförordningen (2006:1228). Internrevisionen ska i all granskning beakta sådant som kan vara tecken på otillbörlig påverkan, bedrägerier eller annan oegentlighet. Om internrevisionen i sin granskning gör sådana iakttagelser informerar internrevisionen myndighetschefen om detta så snart det kan ske.

    Läs mer

  • Internrevisionen ska granska utifrån en analys av verksamhetens risker. Utifrån vilken analys av verksamhetens risker genomför internrevisionen granskningen?

    Internrevisionens granskning utgår från en analys av risker. Det gäller när granskningen tas upp i revisionsplanen men också när granskningen senare genomförs.

    Internrevisionens förslag till revisionsplan ska enligt internrevisionsförordningens 4 § bygga på en analys av verksamhetens risker. Riskanalysen ska enligt internrevisionsförordningens 6 § omfatta all verksamhet som myndigheten bedriver eller ansvarar för. Riskanalysen ska vara internrevisionens egen bedömning av risker och risknivåer men för att undvika dubbelarbete bör internrevisionen använda sig av den information som finns i myndighetens riskanalys i den mån det är lämpligt. Internrevisionen bör även komplettera sin riskbedömning med all egen relevant kunskap om myndighetens risker. Det innefattar bland annat information som internrevisionen har fått i samband med gransknings- och rådgivningsuppdrag.

    Internrevisionens och myndighetens riskanalyser kan skilja sig från varandra. Det finns flera skäl till det. Ett skäl kan...

    Läs hela

  • Internrevisionen ska självständigt granska myndighetens interna styrning och kontroll. Kan internrevisionen i en myndighet med styrelse självständigt granska hur myndighetschefen sköter den löpande verksamheten?

    Internrevisionens granskning omfattar även myndighetschefen i de myndigheter som har en styrelse. När myndigheten har en styrelse där myndighetschefen ingår behöver det inte innebära att internrevisionen inte är självständig i sin granskning av hur myndighetschefen sköter den löpande verksamheten. Granskningens sker enligt styrelsens riktlinjer och revisionsplan för internrevisionen och resultatet rapporteras till styrelsen.

    Läs mer

    En introduktion till den statliga internrevisionen (ESV 2015:30), avsnitt 2.2.4.

  • Internrevisionen ska självständigt granska myndighetens interna styrning och kontroll. Kan internrevisionen i en enrådighetsmyndighet självständigt granska hur myndighetschefen sköter den löpande verksamheten?

    I en enrådighetsmyndighet är möjligheten till en självständig granskning av generaldirektörens lön och förmåner begränsad eftersom generaldirektören är internrevisionens uppdragsgivare. Internrevisionen är inte oberoende gentemot sin uppdragsgivare. Om generaldirektören i en enrådighetsmyndighet vill ha sina förmåner och utgifter granskade av internrevisionen, kan internrevisionen genomföra detta som ett rådgivningsuppdrag.

    När myndigheten är en enrådighetsmyndighet så granskar internrevisionen genomförande och effekter av myndighetschefens beslut. Om myndighetschefen exempelvis har beslutat om en etikpolicy för myndigheten kan internrevisionen granska hur den efterlevs av myndigheten men inte hur myndighetschefen personligen följer etikpolicyn .

    Läs mer

    En introduktion till den statliga internrevisionen (ESV 2015:30), avsnitt 2.2.4.

Råd och stöd 5 §

  • Kan internrevisionen avstå från att ge råd och stöd?

    Internrevisionen ska enligt 5 § internrevisionsförordningen ge råd och stöd, både till styrelsen och till chefen för myndigheten. Internrevisionen kan också ge råd och stöd till andra inom myndigheten om myndighetsledningen har beslutat om det i internrevisionens riktlinjer enligt allmänna råd till 5 § internrevisionsförordningen.

    En förutsättning för att kunna lämna råd och stöd är att internrevisionen har kompetens inom området. Om inte, informerar internrevisionen uppdragsgivaren om att den kompetens som krävs för att ge råd och stöd saknas. Myndigheten har då möjligheten att ta in annan kompetens för att genomföra uppdraget.

    En annan aspekt är om internrevisionen har resurser att genomföra uppdraget utan att övriga aktiviteter som finns inplanerade i revisionsplanen påverkas. Internrevisionen bör även i dessa fall ta upp frågan med myndighetsledningen. Lösningen kan vara att göra omprioriteringar i revisionsplanen eller att tillföra internrevisionen extra resurser.

    ...

    Läs hela

  • Kan revision av myndighetens miljöledning utföras av den internrevision som ska finnas vid myndigheten?

    Att vara ansvarig för en myndighets miljörevision är en operativ arbetsuppgift. Operativa arbetsuppgifter ligger utanför internrevisionens normala verksamhet. Det förekommer dock att internrevisionen får en förfrågan från myndigheten om att åta sig den här typen av uppdrag. Miljörevision kan till exempel vara revision enligt 17 § förordningen (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter och revision som följer av en certifiering (till exempel ISO 14000 standarder om miljöledning). Miljörevision kan utföras som råd och stöd enligt 5 § internrevisionsförordningen.

    En förutsättning för att internrevisionen ska kunna åta sig ett uppdrag är att internrevisionen har eller får tillgång till den kompetens som behövs. Observera dock att många certifieringar kräver en revision som utförs av vissa utpekade eller certifierade revisorer och att i de fallen behöver en granskning utförd av en internrevisor inte vara en giltig revision enligt kraven i certifieringen.

    Internrevision kan också...

    Läs hela

  • Internrevision består av granskning samt av råd och stöd. Är råd och stöd en egen form av internrevision eller är det en fortsättning av granskningen?

    Råd och stöd enligt 5 § internrevisionsförordningen är internrevision men är inte detsamma som granskning enligt 3 § internrevisionsförordningen. En granskning utgår från en analys av risker i verksamheten enligt 4 § internrevisionsförordningen men det finns inget motsvarande krav för att lämna råd och stöd. Det finns inte heller något krav på att råd och stöd ska redovisas med iakttagelser och rekommendationer på samma sätt som granskning enligt 9 § internrevisionsförordningen.

    Både råd och stöd samt granskning styrs av riktlinjer och revisionsplan enligt 10 § 1 och 2 internrevisionsförordningen. Myndighetsledningens ansvar också för att internrevisionen får den information som behövs enligt 11 § internrevisionsförordningen för att ge råd och stöd. Gemensamt för granskning och råd och stöd är också att de ska bedrivas enligt god sed (7 §) och får samordnas (8 §).

    Läs mer

    Läs hela

Omfattning 6 §

  • Kan verksamhet som utförs av annan myndighet på uppdrag av myndigheten även granskas av myndighetens internrevision?(Exempelvis myndighet som köper tjänster av Statens servicecenter)

    Ja, den kan granskas av internrevisionen eftersom internrevisionen ska omfatta den verksamhet som myndigheten bedriver eller ansvarar för enligt 6 § internrevisionsförordningen. Det är myndighetsledningens ansvar för verksamheten som sätter gränsen för omfattningen av internrevisionens uppdrag. Ansvaret för verksamheten kvarstår hos myndighetsledningen även för den verksamhet som utförs av annan som en köpt tjänst.

    Från en annan myndighet får internrevisionen tillgång till allmänna handlingar men myndigheterna behöver också vara överens om att internrevisionen får tillgång till den personal de behöver intervjua när granskningen utförs på en annan myndighet. Varje myndighet ska också lämna andra myndigheter hjälp inom ramen för den egna verksamheten enligt 6 § förvaltningslagen (1986:223).

  • Kan internrevisionen granska bolag som utför uppgifter åt myndigheten?

    Internrevisionen ska omfatta den verksamhet som myndigheten bedriver eller ansvarar för (6§ internrevisionsförordningen) och i de fall ett bolag utför uppgifter åt myndigheten så ingår även dessa uppgifter i myndighetens verksamhet. Men ett bolag är en egen juridisk person och det innebär att det behövs en överenskommelse om rätten att få utföra revision hos dem eller rätt att få information av bolagets egna revisorer.

    Läs mer

    En introduktion till den statliga internrevisionen (ESV 2015:30), avsnitt 2.2.4.

Bedrivande 7 §

  • Myndigheten ska tillämpa god sed i sin internrevision. Vad är god sed för internrevision?

    Den statliga internrevisionen ska följa internrevisionsförordningen (2006:1228). I ansvaret att leda internrevisionen ingår att följa svenska författningar samt att tillämpa god internrevisions- och internrevisorssed enligt 7 § internrevisionsförordningen. Enligt ESV:s allmänna råd till 7 § kan vägledning hämtas från allmänt accepterade riktlinjer för yrkesmässig internrevision.

    Den goda seden kan komma från internationella standarder, andra överenskommelser eller av sedvana. Inom den statliga internrevisionen är det vanligt att söka vägledning i The Institute of Internal Auditors (IIA:s) standarder.

    Vi har i Sverige valt att inte ta in innehållet i IIA:s standarder direkt i vår förordning med föreskrifter och allmänna råd. Det har både för- och nackdelar. Fördelen är att vårt svenska regelverk inte behöver uppdateras när IIA:s standarder förändras. Nackdelen är att det kräver mer av den som letar efter stöd inom ett visst område. Ibland finns svaret i internrevisionsförordningen med...

    Läs hela

Samordning 8 §

  • Myndigheterna får samordna sin internrevision men vad är det som i praktiken kan samordnas?

    Myndigheten får enligt 8 § internrevisionsförordningen ingå en överenskommelse med en annan myndighet om att samordna myndighetens internrevision med en annan myndighet. Samordningen kan omfatta internrevision av den verksamhet som myndigheterna bedriver eller ansvarar för enligt 6 § internrevisionsförordningen.

    När internrevisionen är samordnad kan resultatet av en granskning utförd av en internrevisor anställd vid en annan myndighet enligt allmänna råd till 8 § internrevisionsförordningen rapporteras till myndighetsledningen enligt 9 § internrevisionsförordningen.

    Respektive myndighetsledning beslutar om riktlinjer, revisionsplan och åtgärder enligt 10 § 1-3 internrevisionsförordningen och ska se till att internrevisionen har tillgång till den information som behövs enligt 11 § internrevisionsförordningen.

    Samordningen kan avse att granska utifrån en analys av verksamhetens risker enligt 4 § internrevisionsförordningen och redovisa iakttagelser och rekommendationer enligt 9 §...

    Läs hela

Rapportering 9 §

  • Måste en avslutad granskning rapporteras till myndighetsledningen om internrevisionen inte har något förslag att lämna med anledning av granskningen?

    Ja, en avslutad granskning ska rapporteras till myndighetsledningen enligt 9 § internrevisionsförordningen. Det är ett underlag för myndighetsledningens bedömning av den interna styrningen och kontrollen. Om granskningens resultat inte medför några förslag redovisar internrevisionen detta.

    Detsamma gäller för granskningar som inte påbörjas eller som avbryts. Även dessa måste rapporteras (kan vara muntligt) och då redovisas skälet till avvikelsen från revisionsplanen.

    Läs mer

    Läs hela

  • Ja, när rapporteringen sker till styrelsen enligt allmänna råd till 9 § internrevisionsförordningen kan de granskningar som är avslutade i tid för att rapporteras till nästkommande styrelsemöte lämnas i en gemensam rapport. Även när myndighetschefen är myndighetsledning kan de granskningar som är avslutade samtidigt lämnas i en gemensam rapport.

    Om internrevisionen löpande rapporterar avslutade granskningar till ett organ för beredning av myndighetsledningens ärenden där myndighetsledningen inte ingår (till exempel till ett utskott bestående av delar av styrelsen, en kommitté av sakkunniga eller myndighetschefens ledningsgrupp) är det inte en rapportering till myndighetsledningen enligt 9 § internrevisionsförordingen.

    Läs mer

    Läs hela

  • Myndigheten har delegerat beslutanderätten över verksamheten till verksamhetscheferna inom myndigheten. Kan internrevisionen istället för till myndighetsledningen rapportera granskningens resultat till chefen för den granskade verksamheten?

    Nej, rapportering sker till myndighetsledningen enligt 9 § internrevisionsförordningen. Rapporteringen till myndighetsledningen är, förutom att det är ett underlag för beslut om åtgärder, en bedömning av om den interna styrningen och kontrollen inom den granskade verksamheten fungerar betryggande.

    Innan granskningens resultat rapporteras till myndighetsledningen redovisar internrevisionen vanligen sina iakttagelser och rekommendationer för den granskade verksamheten. Förutom att det är en faktagranskning ger det möjlighet för den granskade verksamheten att inkludera sina vidtagna eller planerade åtgärder i rapporteringen. Internrevisionen redovisar då vidtagna eller planerade åtgärder tillsammans med de iakttagelserna som de avser.

    Internrevisionen informerar verksamheten i den utsträckning som behövs för att göra granskningens resultat känt inom myndigheten.

    Läs mer

    Statlig internrevision för myndighetsledningar (ESV 2014:1) kap 4.4.

    En introduktion till den statliga internrevisionen ...

    Läs hela

  • Internrevisionen ska lämna förslag till förbättringar av den interna styrningen och kontrollen. Är det, detsamma som, att i sin rapportering redovisa iakttagelser och rekommendationer?

    Ja, internrevisionens förslag till förbättringar enligt 3 § internrevisionsförordningen är granskningens resultat enligt 9 § internrevisionsförordningen och redovisas som iakttagelser och rekommendationer.

    En iakttagelse är eller kan bli en brist i den interna styrningen och kontrollen om inga åtgärder vidtas. En rekommendation är de åtgärder som är nödvändiga för att hantera risken och undvika bristen.

    Det förekommer att internrevisionen inkluderar den granskade verksamhetens åtgärdsförslag i sin rapport för att ge myndighetsledningen ett bättre beslutsunderlag. I vissa fall lämnar generaldirektören ett skriftligt yttrande, antingen samtidigt med det att internrevisionens rapport föredras eller vid ett senare möte. Generaldirektörens yttrande kan då bli ett underlag för styrelsens åtgärdsbeslut.

    Läs mer

    En introduktion till den statliga internrevisionen (ESV 2015:30), avsnitt 6.3.3.3.

  • Ska/bör/kan internrevisionschefen delta i ledningsgruppens eller styrelsens möten?

    Internrevisionens uppdragsgivare är myndighetens ledning. Om myndigheten har en styrelse är det styrelsen som är internrevisionens uppdragsgivare. Styrelsen ansvarar för verksamheten inför regeringen och myndighetschefen ansvarar för den löpande verksamheten enligt styrelsens direktiv och riktlinjer. Myndighetschefen ingår i styrelsen men ska inte vara ordförande eller vice ordförande.

    Om myndigheten saknar styrelse och är en så kallad enrådighetsmyndighet så är myndighetschefen internrevisionens uppdragsgivare. Myndighetschefen sköter den löpande verksamheten och ansvarar för verksamheten inför regeringen. Myndighetschefen kan utse en ledningsgrupp som ett stöd för att leda verksamheten.

    Internrevisionen är inte oberoende gentemot sin uppdragsgivare men ska vara oberoende i förhållande till den verksamhet som granskas.

    Internrevisionens deltagande i styrelsens möten

    Styrelsen avgör om och hur länge som internrevisionen ska vara med på styrelsemötena.

    Det är lämpligt att...

    Läs hela

  • Internrevisionsförordningen innehåller inga bestämmelser om dokumentation. Då gäller för myndigheten att tillämpa god sed enligt 7 § internrevisionsförordningen. Innehållet i internrevisions handlingar ger spårbarhet till internrevisionens iakttagelser och rekommendationer och är ett underlag för föredragning av internrevisionens rapportering till myndighetsledningen.

    Dokumentationen av internrevisorns utförda arbete/granskning visar:

    • vad som har granskats,
    • hur och när granskningen utförts,
    • vilken omfattning granskningen har haft,
    • vilka iakttagelser och analyser som gjorts,
    • vilka slutsatser som dragits, samt
    • vad som rapporterats till uppdragsgivaren.

    Rådgivning bör dokumenteras på likartat sätt.

    Minnesanteckningar från intervjuer, möten och e-post är att anse som dokumentation av internrevisorns granskningsarbete.

    Internrevisionens dokumentation är också myndighetens handlingar. De ska hanteras enligt myndighetens egna föreskrifter om hantering och utformning av handlingarna.

    ...

    Läs hela

  • Det är styrelsen som beslutar om att ett revisionsutskott ska bildas för att bereda revisionsfrågor inför styrelsemöten. Beslut av en myndighetsstyrelse fattas alltid i styrelsemöte där hela styrelsen är kallad. Ett revisionsutskott kan inte fatta beslut i styrelsens namn.

    Läs mer

  • I internrevisionsförordningen står det inte om rapporteringen ska ske muntligt eller skriftligt. För att få vägledning i den frågan måste man gå till god internrevisionssed. Av den framgår att den slutliga rapporteringen alltid ska ske i form av en skriftlig och underskriven rapport men att preliminära rapporter kan behandlas mer informellt.

    Läs mer

  • 9 § i internrevisionsförordningen samt ESV:s allmänna råd till 9 § behandlar
    internrevisionens rapportering. Av det allmänna rådet framgår att "för att
    iakttagelser och rekommendationer ska medföra förbättringar av processen för
    intern styrning och kontroll bör rapportering ske efter varje avslutad
    granskning".

  • Vad gäller med anledning av internrevisionens uppföljning av myndighetens ågärder med anledning av internrevisionens iakttagelser och rekommendationer?

    Myndigheten ska ha en process för att behandla internrevisionens rekommendationer och säkerställa att beslutade åtgärder blir genomförda. Det är myndighetsledningens ansvar att hantera åtgärderna med anledning av internrevisionens rekommendationer. Internrevisionen följer upp hur verksamheten arbetar med genomförandet av de åtgärder som beslutats med anledning av internrevisionens rekommendationer i revisionsrapporterna. Resultatet från uppföljningarna ska internrevisionen rapportera till myndighetsledningen.

    Läs mer

  • Det är styrelsen som beslutar om de närmare formerna för föredragningar på styrelsemöten. ESV anser att det är lämpligt att internrevisionschefen är föredragande av revisionsrapport med iakttagelser och rekommendationer.

    Myndighetsledningen beslutar inte om internrevisionens rapport, det kan endast internrevisionschefen göra, utan fattar beslut om åtgärder med anledning av internrevisionens iakttagelser och rekommendationer.

    Läs mer

    En introduktion till den statliga internrevisionen (ESV 2015:30), avsnitt 6.4.

  • Hur ”långt in” i ärendet kan ett beslut om att avbryta revisionen komma? När internrevisionen har färdigställt sitt arbete och lämnat över skriftlig rapportering till uppdragsgivaren – kan uppdragsgivaren avbryta ärendet eller har den ”gränsen” passerats i och med att internrevisionschefen lämnat ifrån sig rapporten?

    När det gäller frågan om när myndighetsledningens kan avsluta en granskning så finns det inget i internrevisionsförordningen som säger hur långt in i pågående granskning det får ske. När granskningen är upptagen i revisionsplanen innebär ett beslut om att avsluta en granskningen ändring av planen. När revisionsplanen ändras ska myndighetsledningen fatta ett nytt beslut om den reviderade planen.

    En i förtid avslutad granskning ska rapporteras till myndighetsledningen om internrevisionen hunnit göra väsentliga iakttagelser inom granskningsområdet. Att inte rapportera iakttagelserna och rekommendationerna till myndighetensledningen kan inte anses vara i överensstämmelse med 9 § internrevisionsförordningen.

    Myndighetsledningen ska enligt internrevisionsförordningens 10 § 3:e punkten besluta om åtgärder med anledning av internrevisionens iakttagelser och rekommendationer. Det betyder inte att myndighetsledningen behöver acceptera internrevisionens rekommendationer. Myndighetsledningen kan...

    Läs hela

Internrevisionens uppdragsgivare 10 §

  • I en enrådighetsmyndighet ersätter myndighetens ställföreträdande chef myndighetschefen i ärenden om internrevision. Kan myndighetschefens ställföreträdare besluta om riktlinjer och revisionsplan för IR och om åtgärder med anledning av IR:s iakttagelser och rekommendationer?

    Ställföreträdande myndighetschef kan besluta om riktlinjer, revisionsplan och åtgärder enligt 10 § 1-3 internrevisionsförordningen när denne är agerande myndighetsledning.

    Läs mer

  • Myndighetsledningen ska besluta om revisionsplanen. Måste också en ändring av revisionsplanen beslutas av myndighetsledningen?

    Ja, myndighetsledningen beslutar om revisionsplan för sin internrevision enligt 10 § 2 internrevisionsförordningen. En ändring av revisionsplanen är ett nytt beslut om revisionsplanen som också ska fattas av myndighetsledningen.

    Internrevisionschefen kan göra mindre ändringar av revisionsplanen. Det kan till exempel avse när en granskning ska rapporteras till styrelsen om styrelsen ändrar sin planering av sammanträdestillfällen eller av vilka ärenden som ska tas upp till behandling. Det kan också vara att ianspråkta en budgetmarginal om en granskning behöver utökas.

    Internrevisionschefen kan, med stöd av att leda internrevisionen, avbryta eller avstå från att påbörja en granskning om förutsättningarna har ändrats så att det inte går eller är meningsfullt att granska eller lämna förslag till förbättringar. De ändrade förutsättningarna kan till exempel vara att:

    • den analys av riskerna enligt 4 § internrevisionsförordningen som granskningen utgår ifrån inte längre är aktuell,
    • det råd...

    Läs hela

  • Myndighetsledningen ska besluta om riktlinjer för internrevisionen. Vad ska riktlinjerna reglera?

    Riktlinjerna enligt 10 § och allmänna råd till 10 § punkt 1 internrevisionsförordningen är myndighetsledningens föreskrifter för internrevisionen i förhållande till myndighetsledningen och till myndigheten i övrigt. Av Handledning Statlig internrevision för myndighetsledningar framgår i avsnitt 4.2 exempel på vad riktlinjerna kan innehålla. Riktlinjerna kan bland annat omfatta följande områden:

    • hur internrevision är organiserad inom myndigheten
    • hur internrevisionen får del av myndighetens analys av risker i verksamheten
    • hur myndighetsledningen vill att internrevisionen ska bidra till att myndighetens process för att underbygga uttalande om intern styrning och kontroll i årsredovisningen fungerar väl.
    • till vilka, utöver myndighetschefen och styrelsen, internrevisionen kan lämna råd och stöd
    • vilka verksamheter som myndigheten bedriver eller ansvarar för och som därmed utgör ramarna för internrevisionens totala granskningsområde
    • hur internrevisionen är samordnad med annan myndighet...

    Läs hela

  • Behöver styrelsen besluta om åtgärder med anledning av internrevisionens iakttagelser och rekommendationer även om beslutanderätten i verksamheten är delegerad till cheferna inom myndigheten?

    Myndighetsledningen är ansvarig för att fatta beslut om åtgärder med anledning av internrevisionens iakttagelser och rekommendationer enligt 10 § 3 internrevisionsförordningen. Myndighetsledningen kan välja att inte agera utifrån internrevisionens rekommendationer, följa rekommendationerna eller agera på rekommendationerna men på ett sätt som myndigheten tror ger ett bättre resultat än internrevisionens förslag.

    I praktiken kan det innebära att styrelsen fattar beslut om att åtgärder ska vidtas men delegerar den faktiska utformningen av åtgärderna. Det är därför ingen begränsning av myndighetschefens ansvar att sköta den löpande verksamheten enligt första stycket 13 § myndighetsförordningen (2007:515) eller av den arbetsfördelning som gäller mellan styrelsen och chefen eller av den delegation av beslutanderätt som gäller inom myndigheten enligt 4 § 2 myndighetsförordningen.

    I rapporteringen till myndighetsledningen kan internrevisionen inkludera åtgärder som är vidtagna eller...

    Läs hela

  • Är det lämpligt att i en myndighetslednings riktlinjer för internrevision upprepa sådant som redan är reglerat i annat regelverk?

    Normalt behöver inte bestämmelser som redan finns i ett regelverk upprepas i ett annat. Myndighetsledningen beslutar om riktlinjerna och kan ta med sådant som redan är reglerat. Vid "sammanfattningar" av annat regelverk bör regelverket tas in i citatform. Vidare bör hänvisningar till det använda regelverket göras.

    Läs mer

  • Stämmer det att verkställande ledningen (i styrelsemyndigheter) är förbjuden att intervenera i internrevisionens pågående granskning och inte får avbryta eller ta över bevisvärdering eller liknande?

    Att avbryta en granskning kan bara internrevisionens uppdragsgivare, i det här fallet styrelsen, göra. Att ta över bevisvärdering eller liknande är inte förenligt med vare sig generaldirektörens eller styrelsens roll eftersom internrevisionen enligt god internrevisorssed ska vara självständig i sin granskning och rapportering.

    Läs mer

  • Styrelsen är uppdragsgivare till internrevisionen i styrelsemyndigheter och myndighetschefen är uppdragsgivare i enrådighetsmyndigheter. Detta innebär att det enbart är styrelsen i en styrelsemyndighet som kan fatta ett beslut om att avsluta en granskning. I en enrådighetsmyndighet är det myndighetschefen som kan fatta beslut om att avsluta en granskning. Beslutet ska vara protokollfört.

    Läs mer

  • Om myndighetschefen i en styrelsemyndighet intervenerar i granskningsverksamheten har då internrevisorn rätt att på egen hand kalla till styrelsemöte? Kan ledamöterna avstå från att infinna sig?

    Nej, internrevisorn har ingen rätt att kalla till styrelsemöte och det finns ingen skyldighet för styrelseledamöter att infinna sig när det inte är ett i behörig ordning utlyst styrelsemöte.

  • Om myndighetschefen sammankallar styrelsen för att besluta om att avbryta en granskning har då internrevisorn rätt (eller till och med skyldighet) att närvara för att lägga fram sina synpunkter?

    Nej, internrevisionen har ingen rättighet att närvara på styrelsemöten. Det finns dock alltid möjlighet att skicka skriftliga synpunkter till styrelsen. Revisorns möjlighet att delta i styrelsemötet kan också vara fastlagt i internrevisionens riktlinjer.

  • Nej, styrelsen kan inte delegera ansvaret för internrevisionen till myndighetens chef eller till någon annan befattningshavare. Däremot kan styrelsen delegera arbetsuppgifter och beslutanderätt till myndighetschefen. Det som kan delegeras är till exempel tillkommande beslut för att i detalj utforma åtgärder till följd av styrelsebeslut med anledning av internrevisionens iakttagelser och rekommendationer.

    Myndighetsledningen kan delegera beslutanderätt av smärre förändringar i revisionsplanen. Myndighetschefen ska hålla styrelsen informerad om vilka åtgärder eller ändringar som denne vidtagit.

    Av myndighetsförordningen 4§ p 5 framgår att styrelsen ska avgöra ärenden som har principiell karaktär eller är av större betydelse.

    Läs mer

    Statlig internrevision för myndighetsledningar (ESV 2014:1) avsnitt 2.3.

  • Enligt 10 § internrevisionsförordningen är myndighetsledningen internrevisionens uppdragsgivare. Av 10§ framgår det att myndighetsledningen ska besluta om:

    • riktlinjer för internrevisionen,
    • revisionsplan för internrevisionen
    • åtgärder med anledning av internrevisionens iakttagelser och rekommendationer.

    Av 12 § internrevisionsförordningen framgår det att "om myndigheten saknar styrelse, ska det som anges i 9-11 §§ om styrelsen i stället gälla chefen för myndigheten."

    Läs mer

Tillgång till uppgifter 11 §

  • Kan myndighetsledningen med hänvisning till sekretess låta bli att ge internrevisionen tillgång till den information som behövs?

    Myndighetsledningen bestämmer över myndighetens allmänna handlingar men 11 § internrevisionsförordningen (2006:1228) ger ledningen ansvar för att den information som behövs blir tillgänglig för internrevision, såvida inte information skyddas av sekretess.

    Det är internrevisorn som bedömer vilken information som behövs för att fullgöra sitt uppdrag. Om internrevisorn inte får tillgång till den information som behövs upplyser internrevisorn i sin rapportering att tillräcklig information inte varit tillgänglig och hur det har påverkat granskningen.

    Tillgång till information är även att få tillträde till chefer och handläggare inom den granskade verksamheten.

    Läs mer

    En introduktion till den statliga internrevisionen (ESV 2015:30), kap 4.

  • Innebär 11§ i internrevisionsförordningen att styrelsen är tvingad att tillförsäkra internrevisorn den information revisorn begär? Finns det någon begränsning i internrevisionens tillgång till uppgifter och upplysningar?

    Enligt 11 § ska styrelsen, i den utsträckning det inte möter hinder på grund av bestämmelse om sekretess, se till att internrevisionen får tillgång till de uppgifter och upplysningar som den behöver för att fullgöra sitt uppdrag. För att material ska kunna sekretessbeläggas måste det finnas stöd för detta i Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Som grund för sekretessbeläggning kan inte myndigheten ange interna regler och policys.

    Enligt god internrevisions- och internrevisorssed ska internrevisorn begära ut tillräcklig, tillförlitlig, relevant och användbar information för att nå målet med uppdraget. Om styrelsen inte ger internrevisionen tillgång till informationen så avviker styrelsen från god sed. Om internrevisionen begär att få tillgång till irrelevant och oanvändbar information avviker internrevisionen från god sed. I detta fall bör styrelsen ha rätt att neka revisorn att få tillgång till informationen utan att därmed avvika från god sed. Om internrevisionen är...

    Läs hela

  • Vad gäller avseende utlämnande av konfidentiell information? Vilka handlingar måste lämnas ut av internrevisionen?

    Den dokumentation som uppstår under internrevisionens granskning blir allmän handling när dokumentationen är inkommen, upprättad, expedierad eller på annat sätt färdigställd. Det kan till exempel vara granskningsprogram som visar granskningens inriktning och omfattning, arbetspapper som innehåller iakttagelser från granskningen samt minnesanteckningar från intervjuer och möten. Det är inte möjligt att utlova uppgiftslämnare anonymitet. Detsamma gäller för handlingar som uppkommer vid råd och stöd enligt 5 § internrevisionsförordningen.

    Utlämnande av handlingar kan uppkomma i två situationer, dels utanför myndigheten dels inom myndigheten.

    Utanför myndigheten

    När det gäller utlämnande av handlingar utanför myndigheten är det offentlighetsprincipen som gäller. Huvudprincipen är att allmän handling är offentlig. Allmänna handlingar kan dock vara belagda med sekretess vilket innebär att den sekretessbelagda informationen inte kan lämnas ut. Enligt huvudregeln är en handling allmän, om den ...

    Läs hela

  • Av § 7 internrevisionsförordningen framgår att "Internrevisionen skall bedrivas enligt såväl god internrevisionssed som god internrevisorssed". I ESV:s allmänna råd till internrevisionsförordningen hänvisas bland annat till allmänt accepterade riktlinjer för yrkesmässig internrevision.

    Av god internrevisionssed framgår det etiska förhållningssätt som gäller för internrevisorer. Där framgår ett antal principer som internrevisorer förväntas tillämpa. Bland annat ska internrevisorer respektera värdet av och äganderätten till informationen de får tillgång till och får inte röja denna utan särskilt tillstånd, förutsatt att det inte finns juridiska eller yrkesmässiga skyldigheter att göra så.

    Enligt regeringsformen har alla svenska medborgare och utlänningar här i landet vissa grundläggande fri- och rättigheter. En av dessa fri- och rättigheter är yttrandefriheten. Inom ramen för rätten till yttrandefrihet har statliga internrevisorer som statliga tjänstemän en meddelarfrihet. Varje statlig ...

    Läs hela

  • Gallring av handlingar regleras i arkivlagen (1990:782) och arkivförordningen (1991:446). Där bemyndigas Riksarkivet att besluta och föreskriva om myndigheternas gallring. Arkivlagen är subsidiär, d.v.s. finns det en avvikande bestämmelse i annan lag eller förordning ska bestämmelserna i Arkivlagen inte tillämpas.

    Allt ska som grundprincip arkiveras. Eftersom det inte finns några gallringsföreskrifter gäller grundprincipen enligt arkivlagen, att alla allmänna handlingar ska bevaras, dvs. arkiveras i evig tid.

    Det är lämpligt att rensning sker innan handlingarna arkiveras.

    Läs mer

    En introduktion till den statliga internrevisionen (ESV 2015:30), kap 4.

Tillämpningsföreskrifter 13 §

  • Myndigheten behöver undantag från föreskrifterna för att anpassa internrevisionen till verksamhetens förutsättningar. Hur gör myndigheten för att få ett undantag från internrevisionsförordningen?

    Myndigheten kan få undantag från föreskrifterna till internrevisionsförordningen enligt föreskrifter till 13 § internrevisionsförordningen.

    Om myndigheten behöver göra avsteg från ESV:s föreskrifter kan myndigheten lämna en begäran om undantag till Ekonomistyrningsverket (registrator@esv.se med ärendemeningen ”Undantag från föreskrifter till internrevisionsförordningen”).

    När vi prövar om en begäran om undantag ryms inom det som föreskriften reglerar bedömer vi

    • vad som är undantaget från föreskriften
    • varför myndigheten behöver ett undantag
    • hur undantaget påverkar bilden av myndighetens internrevision.

    Om myndigheten behöver göra avsteg från de allmänna råden för att få en ändamålsenligare internrevision kan myndigheten göra det. Motivet till ett avsteg kan framgå av rapporteringen till myndighetsledningen.

    Om myndigheten behöver undantag från internrevisionsförordningen är det ett beslut som fattas av regeringen och som normalt meddelas via regleringsbrevet eller instruktionen som...

    Läs hela

Senast uppdaterad: