Förordning
(2000:605) om årsredovisning och
budgetunderlag
Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och
allmänna råd
1 kap. Inledande bestämmelser
Förordningens tillämpningsområde
1 § Förordningen gäller för myndigheter som lyder omedelbart under regeringen.
För affärsverken gäller 1 kap. 2 §, 2 kap. 3 och 5–8 §§, 4 kap., 5 kap.
1–6 och 8–14 §§, 7 kap. 2 och 3 §§, 8 kap. 1 § tredje stycket första och andra
meningarna samt 10 kap. I de fall affärsverken disponerar anslag på statens budget gäller även
6 kap. 1 § och 9 kap. 3 §.
(F. 2018:1342)
2 § Förordningen skall tillämpas om något annat inte följer av lag eller förordning eller
av ett särskilt beslut av regeringen.
Gemensamma bestämmelser om årsredovisning och budgetunderlag
3 § Myndigheten ska årligen upprätta och till regeringen lämna årsredovisning och
budgetunderlag.
Handlingarna ska kortfattat ge underlag för regeringens uppföljning, prövning eller
budgetering av myndighetens verksamhet.
(F. 2017:862)
ESV:s föreskrifter till 1 kap. 3 §
Årsredovisning och budgetunderlag ska ställas till regeringen och lämnas till berört fackdepartement. Handlingarna ska därutöver lämnas till nedanstående:
- Ekonomistyrningsverket
- Finansdepartementet
- Riksdagens utredningstjänst
- Riksrevisionen
- Statskontoret
Ifall frågor om totalförsvaret behandlas ska handlingarna även lämnas till:
- Försvarsdepartementet och
- Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.
Avlämnad handling
Handlingarna ska lämnas genom elektronisk överföring.
Den elektroniska handlingen ska skickas med e-post som en pdf-fil eller annat
vedertaget filformat med motsvarande säkerhet vilket inkluderar skrivskydd. Den elektroniska
handlingen ska inte utgöras av en skannad pappersversion.
Om sekretesskäl förhindrar avlämnande i elektronisk form, får myndigheten i stället
lämna handlingar enligt första stycket i pappersform.
Offentlig spridning av
årsredovisningen
Om en myndighet sprider sin årsredovisning i dess helhet, ska årsredovisningen ha den
form och den ordalydelse som beslutats av styrelsen, eller om sådan saknas av myndighetens
chef, och som legat till grund för uttalandet i revisionsberättelsen. Förändringar av rent
layoutmässig karaktär är tillåtna. Beteckningen årsredovisning får inte användas för andra
handlingar.
4 § Årsredovisningen och budgetunderlaget ska avse all den verksamhet
som myndigheten ansvarar för, oavsett hur verksamheten finansieras eller i
vilken form verksamheten bedrivs.
(F. 2017:862)
ESV:s föreskrifter till 1 kap. 4 §
Redovisningsområdets avgränsning
I årsredovisningens resultatredovisning och i budgetunderlaget ska myndigheten även beskriva verksamhet som finansieras av myndigheten men bedrivs av annan för myndighetens räkning. I de finansiella årsredovisningshandlingarna kommer sådan verksamhet till uttryck främst i poster som "Övriga driftkostnader" och "Lämnade bidrag".
Konsekvenser på grund av inflytande i juridisk
person
I årsredovisningen ska information lämnas om ekonomiska eller andra för myndighetens
verksamhet viktiga konsekvenser som uppstått eller väntas uppstå exempelvis på grund av att
myndigheten förvaltar aktier eller andelar i hel- och delägda företag.
2 kap. Allmänna bestämmelser om årsredovisning
Årsredovisningens avlämnande
1 § Myndigheten skall senast den 22 februari varje år lämna en årsredovisning till
regeringen avseende det senast avslutade räkenskapsåret.
ESV:s föreskrifter till 2 kap. 1 §
Årsredovisningen ska lämnas till regeringen så snart som möjligt efter räkenskapsårets
slut, dock senast den 22 februari.
Det är inte tillåtet att ändra eller komplettera årsredovisningen efter detta senaste
datum.
ESV:s allmänna råd till 2 kap. 1 §
Om en myndighet efter den sista dagen för att lämna årsredovisning lämnar
upplysning till regeringen om ett väsentligt fel eller en väsentlig brist i
årsredovisningen (med samtidig kopia till Riksrevisionen,
Ekonomistyrningsverket och eventuellt annan berörd mottagare av
årsredovisningen), är det inte att anse som en ändring eller komplettering av
årsredovisningen utan som en separat handling.
2 § Myndigheten skall, samtidigt som den lämnar årsredovisningen till regeringen, lämna
kopior av årsredovisningen till Riksrevisionen och Ekonomistyrningsverket.
(F. 2003:282)
ESV:s allmänna råd till 2 kap. 2 §
Paragrafen reglerar årsredovisningens formella avlämnande till dels Riksrevisionen för granskning, dels till Ekonomistyrningsverket bl.a. för upprättande av underlag till årsredovisningen för staten. Bestämmelsen innebär således inte
att något utöver vad som sägs i föreskrifterna till 1 kap. 3 §
behöver lämnas.
3 § Myndigheten skall senast den 15 februari varje år lämna det underlag
Ekonomistyrningsverket behöver för årsredovisningen för staten.
ESV:s föreskrifter till 2 kap. 3 §
Myndighetens underlag
Myndighetens underlag för årsredovisning för staten ska utgöras av de uppgifter den
lämnar till statsredovisningen enligt Ekonomistyrningsverkets föreskrifter till 21 §
förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring samt kompletterande uppgifter.
Särskild dokumentation
Som grund för uppgifterna till statsredovisningen ska nedan förtecknade myndigheter
senast den 15 februari upprätta en särskild dokumentation. Denna ska utgöras av ett utdrag ur
det förslag till årsredovisning som upprättats inom myndigheten inför skriftligt beslut.
Dokumentationen ska bestå av balans- och resultaträkning samt anslagsredovisning, samt de
noter som i förslaget till årsredovisning upprättats till balansräkning, resultaträkning och
anslagsredovisning. Dokumentationen ska vara utformad i enlighet med de bestämmelser som
gäller för motsvarande uppgifter i årsredovisningen.
Myndighetens chef, eller den tjänsteman som chefen särskilt bestämmer, ska besluta om
dokumentationen.
Om myndigheten har fattat beslut om årsredovisning senast den 15 februari behöver
ingen särskild dokumentation upprättas. Det förutsätter att myndigheten i stället lämnar en
kopia av årsredovisningen till Ekonomistyrningsverket senast den 15 februari.
Avlämnande av den särskilda dokumentationen
De angivna myndigheterna ska senast den 15 februari lämna den särskilda dokumentationen till Ekonomistyrningsverket. Handlingen ska lämnas genom elektronisk överföring (se ESV:s föreskrifter till 1 kap. 3 §).
- Arbetsförmedlingen
- Centrala studiestödsnämnden
- Domstolsverket
- Exportkreditnämnden
- Fortifikationsverket
- Försvarets materielverk
- Försvarsmakten
- Försäkringskassan
- Göteborgs universitet
- Kammarkollegiet
- Karolinska institutet
- Kriminalvården
- Kungliga tekniska högskolan
- Kärnavfallsfonden
- Lantmäteriet
- Luftfartsverket
- Lunds universitet
- Migrationsverket
- Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
- Naturvårdsverket
- Pensionsmyndigheten
|
- Polismyndigheten
- Regeringskansliet
- Riksdagsförvaltningen
- Riksgäldskontoret
- Sjöfartsverket
- Skatteverket
- Statens fastighetsverk
- Statens jordbruksverk
- Statens tjänstepensionsverk
- Statens skolverk
- Stockholms universitet
- Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete, Sida
- Svenska kraftnät
- Sveriges lantbruksuniversitet
- Tillväxtverket
- Trafikverket
- Transportstyrelsen
- Tullverket
- Uppsala universitet
|
ESV:s allmänna råd till 2 kap. 3 §
Beslut om dokumentationen innebär att myndigheten tar ansvar för att till
statsredovisningen lämnade uppgifter överensstämmer med det upprättade förslaget till
årsredovisning.
Inrapporteringen till statsredovisningen regleras i Ekonomistyrningsverkets
föreskrifter till 21 § förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring.
Årsredovisningens innehåll
4 § Årsredovisningen ska bestå av
- resultatredovisning,
- resultaträkning,
- balansräkning,
- anslagsredovisning, och
- noter.
För en myndighet som under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren har haft både
en balansomslutning och kostnader om minst en miljard kronor ska årsredovisningen även
innehålla en finansieringsanalys.
Myndighetens årsredovisning ska även innehålla en sammanställning över väsentliga
uppgifter från resultaträkning, balansräkning och anslagsredovisning. Sammanställningen ska
även innehålla uppgifter om låneram, anslagskredit samt vissa nyckeltal.
Myndigheten ska i årsredovisningen även lämna information om andra förhållanden av
väsentlig betydelse för regeringens uppföljning och prövning av verksamheten.
(F. 2007:1440)
ESV:s föreskrifter till 2 kap. 4 §
Första stycket
Allmänna uppgifter
Årsredovisningen ska sidnumreras och innehålla en innehållsförteckning
där årsredovisningens obligatoriska delar enligt 4 § anges. Varje sida i årsredovisningen ska
innehålla uppgift om myndighetens namn, benämningen årsredovisning och uppgift om vilket år
årsredovisningen avser.
Rapportperiod och måttenhet
Myndigheten ska i respektive finansiella rapporter och noter tydligt
ange
- datumet för rapportperiodens slut respektive för den period som de
finansiella rapporterna och noterna avser, och
- den enhet med vilken beloppen är angivna.
Jämförelsetal
För varje post i balansräkningen, resultaträkningen och, i förekommande fall,
finansieringsanalysen ska beloppet anges för motsvarande post för det närmast föregående
räkenskapsåret.
Noter till balansräkningens, resultaträkningens och, i förekommande fall,
finansieringsanalysens poster ska förses med jämförelsetal avseende föregående år. För övriga
noter ska jämförelsetal lämnas där så är lämpligt. Om det finns särskilda skäl och det är
förenligt med 2 kap. 5 och 6 §§, får avvikelse från vad som föreskrivs i detta stycke göras.
I så fall ska upplysning om skälen för avvikelsen anges i en not.
Tredje stycket
Sammanställning över väsentliga uppgifter
Av sammanställningen ska framgå
- låneram i Riksgäldskontoret uppdelad på beviljad låneram och utnyttjad låneram vid
räkenskapsårets slut,
- beviljade och under året maximalt utnyttjade kontokrediter hos
Riksgäldskontoret,
- räntekostnader och ränteintäkter på räntekonto,
- totala avgiftsintäkter (samt en jämförelse med beräknat belopp i
regleringsbrevet),
- beviljad och utnyttjad anslagskredit,
- summa anslagssparande
- summa åtaganden som gjorts med stöd av tilldelade bemyndiganden enligt 17 § första
stycket anslagsförordningen (2011:223), samt summa tilldelade bemyndiganden,
- antalet årsarbetskrafter och medelantalet anställda,
- driftkostnad per årsarbetskraft, samt
- årets kapitalförändring och balanserad kapitalförändring.
Uppgifterna i sammanställningen ska avse de fem senaste räkenskapsåren.
Sammanställningen ska presenteras på en separat sida i årsredovisningen.
Avgiftsintäkter
Uppgiften ska omfatta myndighetens totala avgiftsintäkter och andra ersättningar
uppdelat på avgiftsintäkter som myndigheten disponerar respektive inte disponerar.
Fjärde stycket
Information av väsentlig betydelse för regeringens uppföljning och
prövning
Utöver vad som följer av övriga bestämmelser ska information lämnas om sådana
förhållanden och händelser av väsentlig betydelse som har inträffat under räkenskapsåret
eller efter dess slut.
Väsentlighetskriteriet
Information är väsentlig om ett utelämnande eller en felaktighet kan påverka de beslut
som användaren fattar på basis av informationen i årsredovisningen.
ESV:s allmänna råd till 2 kap. 4 §
Första stycket
Allmänna uppgifter
Krav på allmänna uppgifter för varje sida gäller inte pärmens insida och
andra sidor av tryckteknisk karaktär.
Avrundning av belopp
Beloppen i årsredovisningen bör anges i tusental kronor (tkr). I en
myndighet med en beloppsmässigt särskilt stor verksamhet kan miljoner kronor (mnkr) användas
när det inte leder till att väsentlig information utelämnas.
Rapportperioden
I resultaträkningen, balansräkningen, finansieringsanalysen och noterna
bör rapportperioden respektive datum för periodens slut (balansräkningsuppgifter) för
räkenskapsåret och jämförelseåret anges överst i varje kolumn eller motsvarande.
Val av tecken
I resultaträkningen och, i förekommande fall, finansieringsanalysen anges intäkter med
positivt tecken (dvs. inget tecken skrivs ut). Balansräkningen är uppställd i kontoform
vilket gör att tecken normalt inte sätts ut. Undantag är de gånger då en post har ett från
normal status avvikande tecken. Om exempelvis posten Avräkning med statsverket (som alltid
står på debetsidan) utgörs av en skuld föregås posten av ett minustecken.
Andra stycket
Med kostnader avses i detta sammanhang samtliga kostnader i resultaträkningen som
redovisas under rubrikerna Verksamhetens kostnader och Transfereringar (exklusive
avsättningar till fonder).
Vid bedömning av om en myndighet nått beloppsgränserna avses med vart och ett av de
senaste två räkenskapsåren de två räkenskapsår som närmast föregår det räkenskapsår som
räkenskapshandlingarna avser.
En nybildad myndighet bör upprätta finansieringsanalys det första räkenskapsåret om
sannolikheten är stor att myndigheten kommer att nå beloppsgränserna under den nya
myndighetens två första räkenskapsår.
En myndighet kan upprätta en finansieringsanalys även om den inte når beloppsgränserna
om den anser att en sådan redovisning är väsentlig.
Tredje stycket
Åtagande
Med åtagande avses i detta sammanhang ett avtal eller en utfästelse som är bindande
och som kommer att leda till utgifter under kommande räkenskapsår.
Årsarbetskrafter
Med årsarbetskrafter avses i detta sammanhang antal anställda personer omräknat till
heltidsarbetande. Omräkningen innebär att deltidsanställd personal ingår i summa antal
personer med den procentandel av en heltidstjänst som deras tjänstgöring utgör. En
halvtidstjänstgörande person ingår således i summan som 0,5 årsarbetskrafter.
Tjänstledigheter för t.ex. studier, annan tjänst och föräldraledighet bör beaktas liksom
nyanställda och avgångna. Däremot görs normalt inte korrigering för semester, kortare
sjukdomsperioder, övertid och kompensationsledigheter.
Medelantalet anställda
Medelantalet anställda kan beräknas som ett genomsnitt av antalet anställda personer
baserat på mätningar vid två eller flera tidpunkter under året. Korrigering bör göras för
tjänstledigheter m.m.
Driftkostnader
Uppgift om årets driftkostnader hämtas från resultaträkningen genom att summera
posterna kostnader för personal, kostnader för lokaler och övriga driftkostnader.
Överskådlighet och god redovisningssed
5 § Årsredovisningen skall upprättas på ett överskådligt sätt och i enlighet med god
redovisningssed.
ESV:s föreskrifter till 2 kap. 5 §
Överskådlighet
Kravet på överskådlighet innebär att informationen ska vara lättillgänglig.
Informationen ska presenteras på ett relevant och systematiskt sätt, i former som ger
möjlighet till överblick både vad avser myndigheten som helhet som dess olika delar.
Oväsentliga poster
Reglerna om redovisningsprinciper, värdering och tilläggsupplysningar behöver inte
tillämpas på oväsentliga poster.
Väsentlighet
Information är väsentlig om ett utelämnande eller en felaktighet kan ha betydelse för
de beslut som användarna fattar utifrån den information som lämnas i de finansiella
dokumenten. Att en post bedöms som oväsentlig innebär inte att den kan utelämnas från
redovisningen. Innebörden är i stället att posten inte behöver behandlas i full
överensstämmelse med de principer som angivits i reglerna.
ESV:s allmänna råd till 2 kap. 5 §
Väsentlighetsbedömningar
Vid bedömningen av om en post är väsentlig kan beloppets relativa storlek i vissa fall
ha avgörande betydelse. I andra fall kan andra bedömningsgrunder vara avgörande. Avgörandet
måste ske på basis av en professionell bedömning som i det enskilda fallet tar hänsyn till de
aktuella förhållandena.
Exempel på information som är av betydelse med utgångspunkt från en annan
bedömningsgrund än beloppets relativa storlek är uppgifter som krävs enligt förordning och
föreskrifter, där det är uppenbart att beloppens storlek inte är av avgörande
betydelse.
God redovisningssed
Begreppet god redovisningssed behandlas i ESV:s allmänna råd till 6 § förordningen
(2000:606) om myndigheters bokföring.
Rättvisande bild
6 § Årsredovisningens delar skall upprättas som en helhet och ge en rättvisande bild av
verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska
ställning.
ESV:s föreskrifter till 2 kap. 6 §
Helhetskravet
Helhetskravet innebär att årsredovisningens olika delar ska utformas och
offentliggöras som en sammanhållen enhet.
Kravet innebär även att
- information som krävs för att förstå balansräkning, resultaträkning,
anslagsredovisning och finansieringsanalys, dvs. den finansiella delen av årsredovisningen,
men inte lämnas där, måste lämnas i noter och att
- kommentarer och annan redovisning avseende verksamhetens resultat enligt 3 kap. ska
lämnas i resultatredovisningsdelen.
Rättvisande bild
I normalfallet förutsätts att information som lämnas med tillämpning av god
redovisningssed också ger en rättvisande bild. I speciella fall kan det behövas
tilläggsupplysningar för att ge en rättvisande bild. Undantagsvis kan kravet på rättvisande
bild innebära att myndigheten måste göra avsteg från ESV:s allmänna råd. I sådana fall måste
myndigheten lämna upplysning om avvikelsen och skälen till denna.
ESV:s allmänna råd till 2 kap. 6 §
Rättvisande bild
För affärsverken gäller att balansräkning och resultaträkning ska ge en rättvisande
bild av affärsverkets och i förekommande fall affärsverkskoncernens ställning och
resultat.
Andra grundläggande redovisningsprinciper
7 § När årsredovisningen upprättas skall följande iakttas:
- Myndigheten skall förutsättas fortsätta sin verksamhet.
- Samma principer för värdering, klassificering och indelning av de olika posterna i
årsredovisningen skall konsekvent tillämpas från ett räkenskapsår till ett annat.
- Värdering av de olika posterna skall göras med iakttagande av rimlig
försiktighet.
- Intäkter och kostnader som är hänförliga till räkenskapsåret skall tas med oavsett
tidpunkten för betalningen.
- De olika beståndsdelar som balansräkningens poster består av skall värderas var för
sig.
- Tillgångar och skulder får inte kvittas mot varandra. Inte heller får intäkter och
kostnader kvittas mot varandra.
- Den ingående balansen för ett räkenskapsår skall stämma överens med den utgående
balansen för det närmast föregående räkenskapsåret.
Om det finns särskilda skäl och det är förenligt med 5 och 6 §§, får avvikelser göras
från vad som föreskrivs i första stycket. I så fall skall upplysning om skälen för avvikelsen
och en bedömning av dess effekt på verksamhetens resultat samt på kostnader, intäkter och
myndighetens ekonomiska ställning lämnas i en not.
ESV:s föreskrifter till 2 kap. 7 §
Rimlig försiktighet
Detta innebär särskilt att
- endast under räkenskapsåret konstaterade intäkter får tas med i
resultaträkningen,
- hänsyn ska tas till alla förutsebara och möjliga förluster och ekonomiska
förpliktelser som är hänförliga till räkenskapsåret eller tidigare räkenskapsår, även om
dessa förluster eller förpliktelser blir kända först efter räkenskapsårets utgång men före
upprättandet av årsredovisningen, och att
- hänsyn ska tas till värdenedgångar oavsett om kapitalförändringen är positiv eller
negativ.
Byte av redovisningsprinciper
Byte av princip får som regel ske endast om bytet krävs för anpassning till av
regeringen eller ESV utgivna föreskrifter eller allmänna råd eller i övrigt kan anses leda
till en klart mer rättvisande redovisning.
Om principerna för värdering, klassificering eller indelning i poster
ändrats, ska posterna för det närmast föregående räkenskapsåret, såvida det är praktiskt
genomförbart, räknas om eller ändras på det sätt som behövs för att de ska kunna jämföras med
räkenskapsårets poster på ett meningsfullt sätt.
När myndigheten omklassificerar jämförelsetal ska myndigheten upplysa om
omklassificeringens karaktär, beloppet för varje post för vilken jämförelsetalet ändrats samt
anledningen till omklassificeringen. När omklassificering inte varit genomförbar, ska
myndigheten upplysa om anledningen till att jämförelsetalen inte omklassificerats och om
karaktären på de justeringar som skulle ha gjorts om jämförelsetalen hade
omklassificerats.
Rättelse av fel
Rättelse av väsentliga fel i tidigare års räkenskaper ska redovisas på motsvarande
sätt som byte av redovisningsprincip. Ett fel är väsentligt om de finansiella rapporterna
inte längre kan anses vara tillförlitliga.
Händelser efter balansdagen
Med händelser efter balansdagen avses händelser som inträffar under tiden mellan
balansdagen och den dag då årsredovisningen ska lämnas till regeringen. Två typer av
händelser kan förekomma:
- Händelser som bekräftar förhållanden som förelåg på balansdagen. Dessa ska beaktas
när balans- och resultaträkningen upprättas.
- Händelser som indikerar att vissa förhållanden uppstått efter balansdagen. Dessa ska
inte beaktas när balans- och resultaträkningen upprättas. I vissa fall ska upplysning dock
lämnas i årsredovisningen av denna typ av händelser. Följande fall avses:
- Information som myndigheten fått efter balansdagen om förhållanden som förelåg på
balansdagen avseende de uppgifter som lämnas som tilläggsupplysningar i
årsredovisningen.
- Händelser som är så väsentliga att ett utelämnande av informationen skulle påverka
möjligheterna att göra korrekta bedömningar och fatta välgrundade beslut.
ESV:s allmänna råd till 2 kap. 7 §
Byte av redovisningsprinciper
Det kan vara svårt att skilja mellan byte av redovisningsprincip och ändring som
föranleds av en ändrad framtidsbedömning. Ett exempel på det senare är en ändring av
avskrivningstiden för anläggningstillgångar. I detta fall är det inte motiverat att göra en
retroaktiv justering av redovisningen. Det måste ju förutsättas att avskrivningen för
tidigare år baserades på vad som då var bästa tillgängliga bedömning av livslängden.
Ändringen görs i stället för kommande år genom att anläggningens bokförda värde fördelas på
antalet år som bedöms återstå efter det att nya omständigheter beaktats.
Rättelse av fel
Endast rättelse av väsentliga fel redovisas genom justering av tidigare års
räkenskaper (jämförelsetal). I normalfallet redovisas därför rättelser i räkenskaperna för
det år då de upptäcks.
Rättelser av fel är inte detsamma som ändringar i uppskattningar och bedömningar.
Uppskattningar och bedömningar kan behöva revideras när ytterligare information blir känd,
men leder då inte till att jämförelsetal ändras.
Händelser efter balansdagen
Följande är exempel på händelser efter balansdagen som ska beaktas när balans- och
resultaträkningen upprättas:
- Avgörande efter balansdagen av en domstolsprocess som bekräftar att myndigheten hade
en befintlig förpliktelse på balansdagen.
- En av myndighetens kunder går i konkurs efter balansdagen vilket normalt bekräftar
att myndigheten redan på balansdagen hade gjort en förlust på en kundfordran. Kundfordran
skrivs därför ner.
- Fastställandet efter balansdagen av anskaffningskostnaden eller försäljningsintäkten
för tillgångar som köpts respektive sålts före balansdagen.
- Upptäckten av bedrägeri eller liknande som visar att balans- eller resultaträkningen
är felaktig.
Följande är exempel på händelser efter balansdagen som inte ska beaktas när balans-
och resultaträkningen upprättas, men där upplysning om dem ska lämnas i
årsredovisningen:
- Ett väsentligt förvärv eller en väsentlig avyttring efter balansdagen.
- Offentliggörandet av en plan om att avveckla en verksamhet.
- Förstörelsen av en större produktionsanläggning genom en eldsvåda efter
balansdagen.
- Meddelande om, eller påbörjande av, en större omstrukturering.
- Onormalt stora förändringar efter balansdagen i priser på tillgångar eller i
valutakurser.
- Ingående av betydande åtaganden eller förpliktelser.
- Påbörjande av större rättstvist enbart på grund av händelser som inträffat efter
balansdagen.
Årsredovisningens undertecknande
8 § Årsredovisningen ska skrivas under av myndighetens ledning.
Underskriften innebär att ledningen intygar att årsredovisningen ger en rättvisande
bild av verksamhetens resultat och av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska
ställning.
Ledningen vid de förvaltningsmyndigheter under regeringen som omfattas av förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll ska i anslutning till underskriften i årsredovisningen redovisa en bedömning av om den interna styrningen och kontrollen har varit betryggande under den period som årsredovisningen avser. Om ledningen bedömer att det har funnits brister i den interna styrningen och kontrollen, ska väsentliga brister kortfattat redovisas.
(F. 2018:1342)
ESV:s föreskrifter till 2 kap. 8 §
Årsredovisningens undertecknande
Årsredovisningen ska skrivas under av den eller de personer som utgör myndighetens
ledning vid den tidpunkt då årsredovisningen ska lämnas till regeringen.
Undertecknandet ska göras i dokumentet årsredovisning och inte i en
annan handling.
Underskriftsmening
En underskriftsmening med följande lydelse ska antecknas omedelbart före
underskrifterna;
”Jag/Vi intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens
resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning”.
Bedömningen av intern styrning och kontroll ska lämnas direkt före intygandet av rättvisande redovisning med en av följande meningar.
”Jag/Vi bedömer att den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten har varit betryggande under den period som årsredovisningen avser”.
”Jag/Vi bedömer att det har funnits brister i den interna styrningen och kontrollen under den period som årsredovisningen avser enligt följande”.
I det fall ledningen bedömer att det har funnits brister inom den interna styrningen och kontrollen ska en kortfattad redovisning av bristerna och när de har förelegat lämnas i punktform i anslutning till bedömningen.
Dag för underskrift
Årsredovisningen ska innehålla uppgift om den dag då den undertecknades.
Avvikande mening
Har en avvikande mening antecknats till ledningens beslutsprotokoll, ska densamma
återges i anslutning till underskrifterna i årsredovisningen.
ESV:s allmänna råd till 2 kap. 8 §
Myndighetens ledning
Begreppet myndighetens ledning definieras i 2 § myndighetsförordningen
(2007:515).
Bedömning av den interna styrningen och kontrollen
För händelser i myndighetens interna styrning och kontroll som inträffat efter räkenskapsårets slut gäller bestämmelserna i 4 § fjärde stycket.
Redovisning av myndighetens interna styrning och kontroll
Myndigheten bör lämna en sammanfattande redovisning av vad som har legat till grund för ledningens bedömning av den interna styrningen och kontrollen. Om myndigheten har redovisat brister i sin interna styrning och kontroll bör myndigheten lämna information om genomförda eller planerade åtgärder för varje redovisad brist.
I redovisningen kan myndigheten även lämna information om risker av väsentlig betydelse för ledningens ansvar för verksamheten och om vilka åtgärder myndigheten vidtar för att hantera dessa risker.
Suppleant ersätter ordinarie ledamot
I det fall en suppleant ersätter en ordinarie ledamot som har giltigt förfall vid ovan
nämnda tidpunkt, undertecknar suppleanten årsredovisningen i stället för den ordinarie.
Vistelse på annan ort är normalt inte att betrakta som giltigt förfall.
Tidpunkt för undertecknandet
Undertecknandet sker i samband med att beslut fattas om årsredovisningen eller snarast
efter det att beslutade justeringar genomförts. Om så inte är möjligt skrivs arkivexemplaret
under senast vid den tidpunkt då revisionsberättelse över granskningen av myndighetens
årsredovisning ska avges.
Avlämnad handling
Den handling som ska lämnas till de i 1 kap. 3 § angivna mottagarna behöver endast
innehålla namn i tryckstil på den eller de som utgör myndighetens ledning.
Signering
Myndighetens arkivexemplar bör vara signerat på varje sida av
myndighetens chef.
Omfattning
Ledningens intygande och bedömning omfattar all verksamhet som myndigheten ansvarar
för, oavsett finansieringsform, och inkluderar därför verksamhet som helt eller delvis
finansieras med EU-medel.
3 kap. Resultatredovisning
1 § Resultatredovisningen ska utformas så att den kan utgöra ett underlag för regeringens bedömning av myndighetens resultat och genomförande av verksamheten. Den ska utgå från de uppgifter som framgår av myndighetens instruktion samt de mål och krav som regeringen har angett i regleringsbrev eller något annat beslut. Redovisningen ska innehålla analyser och bedömningar av verksamhetens resultat och dess utveckling.
För ärendeslag som omfattar ett stort antal ärenden ska antalet och styckkostnaden för handläggningen av dessa ärenden redovisas.
Den individbaserade statistik som ingår i resultatredovisningen ska vara
uppdelad efter kön, om det inte finns särskilda skäl mot detta.
(F. 2018:1342)
ESV:s föreskrifter till 3 kap. 1 §
Innehåll
Resultatredovisningen ska innehålla väsentlig information om vad myndigheten har presterat i förhållande till uppgifter och mål som regeringen har beslutat för myndighetens verksamhet.
Myndigheten ska även ta fram resultatindikatorer och redovisa enligt dessa, om det inte medför kostnader som menligt påverkar verksamheten.
Redovisning av antal ärenden och styckkostnader
Myndigheten ska redovisa antal ärenden och styckkostnader för de ärendeslag som enligt myndighetens bedömning omfattar ett stort antal ärenden.
Individbaserad statistik
Med individbaserad statistik avses statistik som direkt eller indirekt rör fysiska personer.
Särskilda skäl att inte dela upp individbaserad statistik efter kön
Särskilda skäl att inte dela upp individbaserad statistik efter kön är att myndigheten saknar underlag som möjliggör uppdelning efter kön, att en uppdelning efter kön riskerar röja individers identitet eller att redovisningen skulle kräva hantering av personuppgifter som myndigheten inte har rätt att behandla. Om myndigheten inte uppdelar individbaserad statistik efter kön ska myndigheten motivera detta.
Jämförbarhet
Informationen om resultatet ska avse det senaste året och ska jämföras med motsvarande information från minst de två föregående åren. I de fall det inte är möjligt att ta fram jämförbara data för minst tre år i följd ska myndigheten kommentera detta.
Tillförlitlighet
Informationen om resultatet ska baseras på verifierbara data och rimliga resonemang. Eventuella osäkerheter ska kommenteras i årsredovisningen. Underlaget ska dokumenteras.
ESV:s allmänna råd till 3 kap. 1 §
Ärenden, ärendeslag och beräkning av styckkostnader
De ärenden som myndigheten redovisar per ärendeslag är myndighetsbeslut som rör enskilda.
Ett ärendeslag i resultatredovisningen bör bestå av ärenden som är väsentliga att redovisa och som kan betraktas som verksamhetens prestationer.
Myndigheten bör beräkna styckkostnader per ärendeslag baserat på totala verksamhetskostnader (inklusive andel av gemensamma kostnader men exklusive transfereringar) i respektive ärendeslag.
Övrig väsentlig information
Om det är möjligt och relevant bör information om handläggningstid och ärendebalanser ingå i resultatredovisningen. Även kvalitet bör redovisas, om myndigheten bedömer det som väsentlig information.
Uppgift om kön
Uppgift om kön kan samlas in på flera sätt. Vanligtvis görs det genom personnummer. I de fall uppgiften samlas in genom självskattning, det vill säga att individen får ange sin könsidentitet, och det finns fler alternativ till kön än kvinna eller man, bör myndigheten ange metoden för insamlingen.
Tidsserier
Om det är möjligt och relevant bör längre tidsserier än tre år redovisas.
Transparens
Om det inte uppenbart framgår av sammanhanget bör metoderna för datainsamling, bearbetning och analys framgå av årsredovisningen.
2 § Resultatredovisningen ska lämnas enligt en indelning som myndigheten
bestämmer, om inte regeringen har beslutat annat. Myndigheten ska
fördela verksamhetens totala intäkter och kostnader enligt indelningen.
Om regeringen har beslutat en investeringsbudget eller en avgiftsbudget för
verksamheten, ska myndigheten följa upp dessa och kommentera väsentliga
avvikelser.
(F. 2018:1342)
ESV:s föreskrifter till 3 kap. 2 §
Intäkter och kostnader per verksamhet och år
Intäkter och kostnader ska redovisas för minst de tre senaste åren. Intäkterna ska
specificeras på intäkter av anslag respektive övriga intäkter. Väsentliga förändringar ska
kommenteras. I de fall det inte är möjligt att redovisa intäkter och kostnader för tre år i
följd ska detta kommenteras.
Investeringsbudget
Uppföljning ska ske i samma struktur som den investeringsbudget som anges i regleringsbrevet. Utfallet ska ställas mot budgeterade värden.
Med väsentliga avvikelser avses både betydande förseningar och tidigareläggningar av planerade investeringar eller om det ekonomiska utfallet avviker betydligt från investeringsbudgeten.
Avgiftsbelagd verksamhet
Myndigheten ska särredovisa verksamheten enligt den indelning och struktur som
regeringen beslutat om i avgiftsbudgeten i myndighetens regleringsbrev.
Redovisningen ska omfatta årets intäkter. För verksamheter med ett bestämt
ekonomiskt mål ska redovisningen även omfatta årets kostnader, årets resultat och
balanserade resultat om detta är förenligt med avgiftsbudgeten. Utfallen ska
jämföras med budgeten. Om regeringen inte har beslutat om en budget för
avgiftsbelagd verksamhet ska myndigheten särredovisa den avgiftsbelagda
verksamheten enligt den indelning och struktur myndigheten finner lämplig.
ESV:s allmänna råd till 3 kap. 2 §
Indelning
Verksamhetens intäkter och kostnader bör fördelas enligt en övergripande indelning i verksamhetsområden eller motsvarande.
En eventuell brist på överensstämmelse mellan verksamhetens totala intäkter och kostnader och årsredovisningens finansiella delar bör kommenteras och kunna förklaras.
Indelningsstrukturen bör hållas stabil över tiden. Om myndigheten har ändrat indelningsstruktur bör skälen till detta anges.
Investeringsbudget
Utfallssiffror bör presenteras för det år årsredovisningen avser och för de två föregående åren.
Avgiftsbelagd verksamhet
Med bestämt ekonomiskt mål avses att avgiftsinkomsterna helt eller till en
bestämd del ska täcka utgifterna i en verksamhet.
Med årets resultat avses intäkter minus kostnader oavsett om avgiftsinkomsterna
disponeras av myndigheten eller inte.
Kompetensförsörjning
3 § Myndigheten ska redovisa de åtgärder som har vidtagits i syfte att säkerställa att
kompetens finns för att fullgöra de uppgifter som avses i 1 § första stycket. I redovisningen
ska det ingå en bedömning av hur de vidtagna åtgärderna sammantaget har bidragit till
fullgörandet av dessa uppgifter.
(F. 2008:747)
ESV:s föreskrifter till 3 kap. 3 §
Redovisningens innehåll ska anpassas till myndighetens specifika förutsättningar och
regeringens behov av information.
ESV:s allmänna råd till 3 kap. 3 §
Redovisningen bör avse de sammantagna åtgärder som vidtagits i förhållande till
verksamhetens kompetensbehov på kort och lång sikt. Det kan till exempel avse åtgärder som
vidtagits för att attrahera, rekrytera, utveckla, behålla, och avveckla kompetens samt
åtgärder för kompetensöverföring.
4 kap. Resultaträkning och balansräkning
Resultaträkningens innehåll
1 § Resultaträkningen skall i sammandrag redovisa myndighetens samtliga intäkter och
kostnader under räkenskapsåret.
ESV:s föreskrifter till 4 kap. 1 §
Föreskrifterna gäller inte affärsverk.
Uppställningsform
Resultaträkningen ska upprättas enligt den uppställningsform som anges i bilaga
1.
De rubriker och poster som anges i uppställningsformen ska tas upp var för sig i
angiven ordningsföljd. Benämningen på rubrikerna får inte ändras. Myndigheten ska dock ta
bort en rubrik eller en post om den saknar en sådan verksamhet. Posternas benämning får
anpassas till den egna verksamheten och nya poster får tillföras under respektive rubrik. En
förutsättning är dock att nya poster kan inrapporteras till statsredovisningen i enlighet med
ESV:s föreskrifter och allmänna råd till 21 § förordningen (2000:606) om myndigheters
bokföring.
Överskridna anslag m.m.
Anslag som tagits i anspråk under året bokförs normalt löpande som intäkt av anslag.
Det kan därvid hända att begränsade anslag eller anslagsposter överskrids utan att regeringen
har medgivit detta eller med ett större belopp än vad regeringen har medgivit. När det gäller
ett överskridande som regeringen inte har medgivit ska den intäkt av anslag som svarar
häremot överföras till påföljande års räkenskaper genom att den i balansräkningen tas upp som
en periodavgränsningspost (Förutbetald intäkt). Posten Avräkning med statsverket kommer
sålunda att inkludera det belopp med vilket anslaget/anslagsposten överskridits medan posten
Intäkter av anslag inte inkluderar detta belopp.
Intäkter av bidrag
Bidrag ska redovisas som intäkt av bidrag vid mottagandet om avsikten med bidraget är
att det ska förbrukas hos myndigheten. Oförbrukade bidrag ska senast vid räkenskapsperiodens
slut periodiseras för att täcka framtida kostnader.
Avgörande för om ett bidrag ska intäktsföras eller skuldföras vid mottagandet är
villkoren för bidraget. Är avsikten att bidraget ska förbrukas hos myndigheten intäktsförs
bidraget i sin helhet om det inte finns något krav på återbetalningsskyldighet eller om
sannolikheten för återbetalningsskyldighet är liten. Även bidrag som är förenat med
återbetalningsskyldighet ska intäktsföras om sådan skyldighet endast uppkommer i de fall
myndigheten inte iakttar villkor och föreskrifter för bidraget i fråga eller om något oväntat
inträffar som rubbar förutsättningarna för bidraget.
Finansiella intäkter och kostnader
Finansiella intäkter som disponeras i verksamheten ska redovisas som post under
rubriken Verksamhetens intäkter. Finansiella intäkter som erhållits för finansiering av
bidrag ska redovisas i transfereringsavsnittet under posten Finansiella intäkter. Finansiella
intäkter som ska redovisas mot inkomsttitel, ska redovisas i uppbördsavsnittet under posten
Intäkter av avgifter m.m. samt andra intäkter som ej disponeras av myndigheten.
Finansiella kostnader som avser verksamheten ska redovisas som Finansiella kostnader
under rubriken Verksamhetens kostnader. Finansiella kostnader som är hänförbara till
transfereringar ska redovisas som Finansiella kostnader i transfereringsavsnittet.
Icke disponibla avgifter
Intäkter av avgifter och andra ersättningar, som myndigheten inte får disponera på
grund av att de ska redovisas mot inkomsttitel, ska redovisas som en särskild post under
rubriken Uppbördsverksamhet.
Avsättning till eller upplösning av
fonder
I de fall inkomster och utgifter i de statliga transfereringssystemen redovisas över
en fond (se ESV:s föreskrifter och allmänna råd till 4 kap. 2 §) ska nettot av de till fonden
hänförliga transaktionerna redovisas som en avsättning till eller upplösning av fonden. En
avsättning ses i detta sammanhang som en minskning av tillförda medel och en upplösning som
en ökning av tillförda medel.
Operationell leasing
Ett operationellt leasingavtal är ett leasingavtal som inte är ett finansiellt
leasingavtal enligt 4 kap. 2 §.
Avgifter för objekt som innehas enligt ett operationellt leasingavtal kostnadsförs
över leasingperioden.
ESV:s allmänna råd till 4 kap. 1 §
Resultaträkningens innebörd
Resultaträkningens huvuduppgift är hos en förvaltningsmyndighet främst
- att som intäkter redovisa medel som tillförts verksamheten,
- att redovisa kostnaderna för denna verksamhet, samt
- att redovisa förändringen av myndighetskapitalet.
Årets kapitalförändring
Årets kapitalförändring är benämningen på resultaträkningens slutsaldo. För vissa
myndigheter som huvudsakligen är avgiftsfinansierade får denna benämning ersättas med Årets
överskott (underskott).
Periodiseringar
Periodiseringar påverkar normalt redovisningen mot anslag. Detta gäller dock inte
ifråga om transfereringar i kontant form och avskrivningar på tillgångar som finansierats
direkt med anslag. Bestämmelser om redovisning mot anslag och inkomsttitlar finns i
föreskrifterna till 12-16 §§ anslagsförordningen (2011:223).
Uppbördsverksamhet
Med uppbörd avses skatteuppbörd och liknande ekonomiska händelser som består av
betalningar där myndigheten endast uppbär och redovisar medlen för statens räkning. Som
uppbörd räknas sålunda inbetalningar som bokförs som skatter och böter m.m. Vidare räknas som
uppbörd sådana inkomster som inte har något direkt samband med myndighetens produktion av
varor och tjänster. Uppbörd ingår som en intäktspost i uppbördsavsnittet i
resultaträkningen.
Under rubriken Uppbördsverksamhet redovisas också sådana inkomster som visserligen har
ett direkt samband med myndighetens (någon gång flera myndigheters) produktion av varor och
tjänster men som inte får disponeras av myndigheten. Myndigheten ska redovisa sådana
inkomster mot en inkomsttitel.
Det är vanligt att en uppbördsinkomst inte motsvaras av någon motprestation som
motsvarar myndighetens resursförbrukning. Intäkten bör då redovisas när den ekonomiska
händelse inträffar som uppbörden avser. Om ingen annan entydig ekonomisk händelse än
betalningen kan fastställas, bör intäkten redovisas vid betalningstillfället. Böter och
sanktionsavgifter är exempel på intäkter när det ofta är lämpligt att redovisa den ekonomiska
händelsen när betalning sker.
En avgift som betalas i samband med en ansökan och som sannolikt inte kommer att
betalas tillbaka bör redovisas som intäkt det år ansökningsavgiften betalas till
myndigheten.
Transfereringar
Med transfereringar avses ekonomiska händelser där myndighetens uppgift i huvudsak
begränsas till att för statens räkning, i form av bidragsutbetalningar, förmedla pengar från
statens budget till olika mottagare. Bidragen kännetecknas av att den eller de myndigheter
som är engagerade i transfereringsverksamheten inte erhåller någon egentlig motprestation
från bidragsmottagaren. Med motprestation avses i detta sammanhang att ett ekonomiskt värde
överförs som motsvarar resursuppoffringen. Transfereringar kan exempelvis vara förenade med
villkor utan att för den skull någon motprestation har lämnats.
Bidragsmottagarna återfinns som regel utanför staten, men även myndigheter kan vara
mottagare. Myndigheterna kan ha olika roller i transfereringsprocessen. I det enklaste fallet
betalar myndigheten ut bidrag till en bidragsmottagare och finansierar detta från statens
budget. I andra fall finansieras den bidragsutbetalande myndighetens utbetalningar från en
annan myndighet (som svarar för redovisningen mot statens budget). I åter andra fall kan
bidraget finansieras från ett statligt organ som inte är myndighet enligt denna förordning
eller direkt med obligatoriska eller frivilliga avgifter.
Det kan ibland vara oklart om vissa kostnader ska klassificeras som verksamhetskostnad
eller transferering. I sådana gränsdragningsfall är nationalräkenskapernas informationsbehov
vägledande. Ekonomistyrningsverket besvarar frågor om klassificering i
redovisningen.
Kostnader för transfereringar redovisas när den ekonomiska händelse inträffar som
transfereringen avser. Om ingen annan entydig ekonomisk händelse än betalningen kan
fastställas redovisas kostnaden vid betalningstillfället.
Normalt redovisas inga skulder löpande under året hänförbara till transfereringar. Vid
bokslut bör dock en skuld redovisas om samtliga nedanstående rekvisit är uppfyllda.
- Det finns ett avtal eller motsvarande som reglerar att myndigheten är skyldig att
betala ut ett bidrag.
- Det finns en prestation eller ett uppfyllt villkor som är tydligt hänförbart till
perioden.
- Myndigheten har ingen annan möjlighet än att reglera åtagandet genom ett utflöde av
resurser.
- Åtagandet uppgår till ett väsentligt belopp.
Redovisning av lämnade bidrag som inte finansieras med statliga
medel
Bidrag som finansieras på annat sätt än vad som nämnts ovan - exempelvis av kommuner
eller andra icke-statliga organisationer - redovisas över balanskonton (avräkningskonton) om
betalningsmottagaren inte är en statlig myndighet samt om myndighetens hantering av
utbetalningen begränsas till en ren vidareförmedling. På sådana konton bokförs såväl erhållna
medel som utbetalade bidrag. Eventuella saldon tas i årsredovisningen lämpligen upp som en
särskild post bland skulderna (eller om det rör sig om ett debetsaldo: under
fordringar).
Redovisning av tillförda anslagsmedel i en garantiverksamhet
En garantiavgift som subventioneras från anslag bör redovisas som ett lämnat bidrag till garantitagaren. Motsvarande belopp redovisas samtidigt som en intäkt från garantitagaren.
Tillförda anslagsmedel för att finansiera tidigare års underskott bör redovisas som ett kapitaltillskott under Myndighetskapital.
Operationell leasing
Leasingavgiften bör kostnadsföras linjärt över leasingperioden såvida inte något annat
systematiskt sätt bättre avspeglar användarens nytta över tiden.
Balansräkningens innehåll
2 § Balansräkningen skall i sammandrag redovisa myndighetens samtliga tillgångar och
skulder samt kapital på balansdagen. Ställda panter och ansvarsförbindelser skall tas upp inom
linjen.
ESV:s föreskrifter till 4 kap. 2 §
För affärsverken gäller endast avsnittet Finansiell leasing.
Uppställningsform
Balansräkningen ska upprättas enligt den uppställningsform som anges i bilaga
2.
De rubriker och poster som anges i uppställningsformen ska tas upp var för sig i
angiven ordningsföljd. Benämningen på rubrikerna får inte ändras. Myndigheten ska dock ta
bort en rubrik eller en post om den saknar en sådan verksamhet. Posternas
benämning får anpassas till den egna verksamheten och nya poster får tillföras under
respektive rubrik. En förutsättning är dock att nya poster kan inrapporteras till
statsredovisningen i enlighet med ESV:s föreskrifter och allmänna råd till 21 § förordningen
(2000:606) om myndigheters bokföring.
Beredskapstillgångar
En myndighet som har en civil eller militär beredskapsuppgift som medför att den
anskaffar varor och inventarier m.m. för att klara landets försörjning i ett krisläge eller
för att genomföra uppgifter i krig, ska redovisa dessa tillgångar bland materiella
anläggningstillgångar, under posten Beredskapstillgångar.
Utlåning
Under rubriken Utlåning ska myndigheten redovisa lånefordringar som uppstår i
utlåningsverksamhet samt fordringar hänförbara till finansiella leasingavtal där myndigheten
är leasegivare.
Med en lånefordran avses en finansiell tillgång som uppstår när en långivare överlämnar kontanter eller andra tillgångar till en låntagare som är skyldig att återbetala dessa, antingen på en angiven dag, på angivna dagar eller vid anfordran. En lånefordran löper vanligtvis med ränta.
Avräkning med statsverket
Under rubriken Avräkning med statsverket ska myndigheten redovisa inkomster och utgifter mot inkomsttitel och anslag samt betalningar till och från statens centralkonto. Redovisningen mot anslag ska delas upp på anslag i räntebärande och anslag i icke räntebärande flöde. Om det följer av regeringsbeslut ska myndigheten därutöver redovisa övriga fordringar och skulder till staten som inte är hänförbara till redovisningen mot anslag och inkomsttitlar eller betalningar under budgetåret.
Myndighetskapital
Om regeringen har beslutat att via statens budget täcka under tidigare år uppkomna
underskott i avgifts- eller bidragsfinansierad verksamhet ska dessa medel redovisas direkt i
balansräkningen under berörd post under rubriken Myndighetskapital.
Statskapital
Under posten Statskapital ska redovisas
- anslagsmedel som myndigheten använt för att finansiera anläggningstillgångar,
- särskilt tilldelade anslagsmedel som myndigheten använt för att finansiera
rörelsekapital.
Donationskapital
Under posten Donationskapital ska redovisas mottagna donationer som inte uppfyller
stiftelselagens (1994:1220) kriterier för stiftelse och där givaren/donatorn ställt krav på
att donationen inte får förbrukas.
Kapitalförändring enligt resultaträkningen samt Balanserad
kapitalförändring
Till posten Kapitalförändring enligt resultaträkningen ska föras det saldo mellan
intäkter och kostnader som redovisats i årets resultaträkning. Detta belopp ska nästföljande
år överföras till Balanserad kapitalförändring eller i förekommande fall, annan
kapitalpost.
Fonder
Vissa myndigheter, som handhar statliga transfereringar, redovisar i sina
balansräkningar poster som i huvudsak utgör saldon mellan ackumulerade inbetalningar och
utbetalningar avseende transfereringar som inte finansieras med anslag. Denna typ av poster
utgör inte en förpliktelse så som sådana definieras nedan och ska därför inte redovisas som
en skuld eller en avsättning. I stället ska de redovisas under rubriken Fonder.
Skulder och avsättningar -
definitioner
Myndigheten ska på balansräkningens passivsida redovisa förpliktelser som är
hänförliga till händelser som inträffat under räkenskapsåret eller tidigare räkenskapsår, som
är säkra eller sannolika till sin förekomst och som kan mätas på ett tillförlitligt
sätt.
En skuld ska redovisas när det finns en förpliktelse och det är sannolikt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen. Såväl belopp som tidpunkt för när förpliktelsen ska regleras ska vara säkra.
En avsättning definieras som en skuld som är oviss till belopp och/eller till den tidpunkt då den kommer att regleras. En avsättning ska redovisas i balansräkningen när
- myndigheten har en förpliktelse (legal eller informell) som en följd av en inträffad händelse,
- det är sannolikt att ett utflöde av resurser krävs för att reglera förpliktelsen och
- en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras.
Avsättningar för pensioner
En myndighet ska i sin balansräkning som avsättning för pensioner redovisa sådana
pensionsförpliktelser som myndigheten själv svarar för. Avsättningar ska redovisas till det
försäkringstekniska värdet av alla avtalsenliga och frivilliga pensionsåtaganden beräknade
med ledning av de försäkringstekniska grunder som Statens tjänstepensionsverk använder.
Pensionsförpliktelser för vilka premier betalas till Statens tjänstepensionsverk, redovisas
av Statens tjänstepensionsverk.
Så kallade antastbara pensionsförpliktelser ska tas upp som avsättning till den del det bedöms
sannolikt att myndigheten kommer att stå för förpliktelsen.
I de fall en myndighet gör avsättning för pensionsförpliktelser ska myndigheten även
göra avsättning för särskild löneskatt baserat på pensionsförpliktelsens storlek. Avsättning
för särskild löneskatt på pensionsförpliktelser ska redovisas under posten Avsättningar för
pensioner och liknande förpliktelser och särredovisas i bokföringen.
En myndighet som redovisar avsättningar för pensionsförpliktelser som avser förmåner efter avslutad anställning för egna anställda ska redovisa effekten av försäkringstekniska omvärderingar för denna avsättning, inklusive särskild löneskatt som beräknas på omvärderingen, direkt mot Myndighetskapital, såvida omvärderingen inte avser pensionsersättning.
Övriga avsättningar
Under denna rubrik redovisas främst:
- Avsättningar avseende omstruktureringskostnader. En omstrukturering kan avse
försäljning, avveckling eller omlokalisering av en verksamhet, förändringar i
ledningsstruktur eller genomgripande omorganisation. En avsättning för omstrukturering ska
endast göras när kriterierna för att redovisa avsättningar är uppfyllda och antingen:
- ett beslut om nedläggning har fattats av regeringen eller
- myndigheten har skapat ett åtagande om att omstrukturera genom att följande
förhållanden föreligger:
- Myndigheten har en fastställd, detaljerad omstruktureringsplan av vilken minst
framgår:
- vilka verksamheter som omfattas av de beslutade åtgärderna,
- vilka anläggningar som berörs,
- vilka platser och funktioner planen avser och vilket ungefärligt antal
anställda personer som kommer att erhålla uppsägningslön,
- vilka utgifter åtgärderna kommer att medföra och
- under vilken tidsperiod åtgärderna ska genomföras.
- Myndigheten har, genom att påbörja genomförandet av planen eller tillkännage
dess huvuddrag, skapat en välgrundad förväntan hos dem som berörs att omstruktureringen
kommer att genomföras.
En avsättning för omstrukturering ska enbart omfatta de direkta utgifter
som uppstår vid omstruktureringen, dvs. sådana som är betingade av omstruktureringen och
saknar samband med myndighetens pågående verksamheter. Avsättning får därför inte göras
för t.ex. utgifter för omskolning eller omplacering av den personal som stannar kvar i
myndigheten eller för investeringar i nya system.
Om det är fråga om omstrukturering på grund av försäljning av verksamhet uppkommer ingen förpliktelse förrän det finns ett bindande försäljningsavtal.
- Avsättningar hänförbara till nedmontering och bortforsling av anläggningstillgångar
enligt ESV:s allmänna råd till 5 kap. 3 §.
- Försäkringstekniska avsättningar hänförbara till försäkringar där avgifterna är
försäkringsmatematiskt beräknade eller beräknade på annat sätt som syftar till en
riskspridning. En förutsättning för att avsättningarna ska kunna betraktas som
försäkringstekniska är att dessa vid varje tidpunkt är så stora att myndigheten kan
uppfylla alla de åtaganden som kan förutses uppkomma med anledning av de ingångna
avtalen.
- Avsättningar hänförbara till avgifter som mottas av en myndighet, som svarar för
förvaltning av avgifterna samt för att utbetalningar sker för ändamål och enligt
bestämmelser som fastställts av statsmakterna.
Avsättningar för finansiella garantiavtal
Reserveringar för garantiförluster i finansiella garantiavtal ska redovisas på en egen rad under rubriken Avsättningar i balansräkningen. Den ska benämnas Avsättningar för garantier.
Ett finansiellt garantiavtal är ett finansiellt instrument enligt vilket utställaren av garantin ska ersätta innehavaren av garantin för en förlust som denne ådrar sig på grund av att en viss gäldenär inte fullgör betalning vid förfall enligt de ursprungliga eller ändrade villkoren för en finansiell skuld.
Avsättningar för avhjälpande av miljöskador
Reserveringar för avhjälpande av miljöskador ska redovisas på en egen rad under rubriken Avsättningar i balansräkningen. Den ska benämnas Avsättningar för avhjälpande av miljöskador.
Avsättningar för avhjälpande av miljöskador avser framtida utgifter för avhjälpande av en föroreningsskada eller en allvarlig miljöskada enligt miljöbalken. Framtida utgifter för nedmontering och bortforsling av anläggningstillgångar ska inte redovisas under avsättningar för avhjälpande av miljöskador.
Finansiell leasing
Ett finansiellt leasingavtal är ett leasingavtal där de ekonomiska risker och fördelar
som förknippas med ägandet av ett objekt i allt väsentligt överförs från leasegivaren till
leasetagaren. Äganderätten kan men behöver inte slutligen övergå till leasetagaren.
Anläggningstillgångar som innehas enligt ett finansiellt leasingavtal ska redovisas
hos myndigheten som anläggningstillgång och förpliktelsen att i framtiden betala
leasingavgifter som skuld. Tillgångarna och skulderna tas upp under aktuella poster i
balansräkningen.
Periodavgränsningsposter
Som upplupna bidragsintäkter ska redovisas bidragsinkomster som ännu
inte erhållits och beloppsmässigt motsvaras av periodens kostnader. Upplupna bidragsintäkter
får endast redovisas i de fall skriftligt avtal föreligger.
Som oförbrukade bidrag ska redovisas erhållna bidragsinkomster som
periodiseras för att täcka framtida kostnader.
Ansvarsförbindelser
Som ansvarsförbindelser ska redovisas:
- Möjliga förpliktelser, som härrör från inträffade händelser och vars förekomst
bekräftas endast av att en eller flera osäkra framtida händelser, som inte helt ligger inom
myndighetens kontroll, inträffar eller uteblir.
- Förpliktelser som härrör från inträffade händelser men som inte redovisas som skuld eller avsättning på grund av att det inte är sannolikt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen.
- Förpliktelser som härrör från inträffade händelser men som inte redovisas som skuld
eller avsättning på grund av att förpliktelsens storlek inte kan beräknas med tillräcklig
tillförlitlighet.
ESV:s allmänna råd till 4 kap. 2 §
Utlåning
Bidrag ska normalt sett inte återbetalas. Återbetalning kan dock förekomma om
mottagaren inte iakttar villkor och föreskrifter för bidraget i fråga eller om någonting
oväntat inträffar som rubbar förutsättningarna för bidraget. Ett sådant återkrav av bidrag
redovisas under balansposten Övriga fordringar.
Avräkning med statsverket
Om regeringen beslutat att överskott i avgiftsfinansierad verksamhet eller andra liknande inkomster som är hänförbara till året eller tidigare år ska redovisas mot inkomsttitel under ett senare budgetår bör myndigheten redovisa en skuld till staten under Avräkning med statsverket.
Statskapital
Statskapital kan antingen vara avkastningspliktigt eller icke avkastningspliktigt.
Bestämmelser om avkastningspliktigt statskapital finns i 7 kap.
kapitalförsörjningsförordningen (2011:210).
Donationskapital
Donationer används här i samma betydelse som i 2 och 3 §§ donationsförordningen
(1998:140).
Sådan avkastning som enligt donationsurkunden inte får förbrukas redovisas under
donationskapital medan avkastning som får förbrukas redovisas under balanserad
kapitalförändring.
Avsättningar för pensioner
Med pensionsersättning avses pensionsersättning enligt Trygghetsavtalet eller enligt övergångsreglerna i Avtal om omställning. Förändringen av avsättningar för sådana pensionsersättningar redovisas i resultaträkningen.
Finansiell leasing
Följande är exempel på situationer eller villkor som är karaktäristiska för ett
finansiellt leasingavtal:
- Leasingobjektet övergår i leasetagarens ägo vid slutet av leasingperioden.
- Leasetagaren äger rätt att köpa leasingobjektet till ett pris som understiger
förväntat verkligt värde så mycket att det vid leasingavtalets början framstår som rimligt
säkert att rätten kommer utnyttjas.
- Leasingperioden täcker huvuddelen av leasingobjektets ekonomiska livslängd.
- Nuvärdet av minimileaseavgifterna vid leasingavtalets början är i det närmaste lika
stort som leasingobjektets verkliga värde.
- Leasingobjektet är av en så speciell karaktär att endast leasetagaren kan använda
objektet utan väsentliga modifieringar.
- Leasingobjektet kan inte enkelt bytas ut mot ett annat objekt.
- Om leasetagaren enligt avtalet kan säga upp avtalet i förtid får leasetagaren bära de
förluster leasegivaren åsamkas på grund av uppsägningen.
- Vinster och förluster som hänför sig till förändringar av det verkliga värdet av
objektets restvärde tillfaller leasetagaren.
- Leasetagaren har möjlighet att förlänga avtalet mot en avgift som är väsentligt lägre
än en marknadsmässig avgift.
Verkligt värde
Det belopp till vilket en tillgång skulle kunna överlåtas mellan kunniga parter som är
oberoende av varandra och som har intresse av att transaktionen genomförs.
Minimileaseavgifter
De betalningar, exklusive variabla avgifter, serviceavgifter och skatter, som ska
betalas av leasetagaren till leasegivaren under leasingperioden.
Ansvarsförbindelser
Exempel på förpliktelser som tas upp som ansvarsförbindelse är
- bundna garantiutfästelser som inte förväntas kunna finansieras med framtida garantiavgifter,
- förpliktelser där tvist föreligger, t.ex. rörande huruvida en skuld bör belasta
myndigheten eller ej.
Att ansvarsförbindelser uppkommer till följd av att förpliktelsens storlek inte kan
beräknas med tillräcklig tillförlitlighet är ytterst ovanligt.
Bundna garantiutfästelser som myndigheten förväntar sig kunna finansiera med framtida avgifter är inte en ansvarsförbindelse.
Sambandet mellan skulder, avsättningar och
ansvarsförbindelser
Graden av sannolikhet för infriande är avgörande för huruvida en förpliktelse ska redovisas som antingen skuld/avsättning i balansräkningen eller som ansvarsförbindelse inom linjen. Skulder och avsättningar har en klart högre grad av sannolikhet för infriande än ansvarsförbindelser.
Om ett utflöde av resurser blivit sannolikt för en förpliktelse som tidigare redovisats som ansvarsförbindelse, görs en omklassificering till avsättning eller skuld då bedömningen ändrats (förutom i de ytterst sällsynta fall en tillförlitlig uppskattning inte kan göras).
5 kap. Värderingsregler
Vad som är anläggningstillgångar och
omsättningstillgångar
1 § Med anläggningstillgång förstås en tillgång som är avsedd för stadigvarande bruk eller
innehav. Med omsättningstillgång förstås annan tillgång.
ESV:s föreskrifter till 5 kap. 1 §
Definition av en tillgång
En tillgång är en resurs som kontrolleras av en myndighet till följd av inträffade
händelser och som förväntas ge myndigheten ekonomiska fördelar eller servicepotential i
framtiden.
En tillgång ska redovisas i balansräkningen när det är sannolikt att de framtida
ekonomiska fördelar eller den servicepotential som är förknippade med innehavet kommer att
tillföras myndigheten och när dess värde enligt 3 § eller 8 § kan beräknas på ett
tillförlitligt sätt.
Anläggningstillgångar
Det är inte tillgångens natur i sig utan avsikten med innehavet som är avgörande för
tillgångens klassificering. Ett exempel på det är att lager som innehas i beredskapssyfte ska
klassificeras som anläggningstillgång, även om lagret omsätts löpande.
Anläggningstillgångar kan vara immateriella, materiella eller finansiella.
Förväntas skillnaden i förbrukningen av betydande komponenter hos en anläggningstillgång vara väsentlig, ska tillgången delas upp på dessa och avskrivning göras enligt 4 § för varje komponent för sig.
Som anläggningstillgångar betraktas huvudsakligen
- aktier, andelar, obligationer och andra värdepapper,
- fordringar med en återstående löptid överstigande ett år,
- beredskapstillgångar, dvs. tillgångar som har anskaffats för att klara landets försörjning i ett krisläge eller för att genomföra uppgifter i krig,
- förråds- och lagertillgångar som ingår i anläggningar under uppförande eller som är avskilda för sådant ändamål. Om sådana tillgångar ingår i anläggningsarbeten för utomstående ska de dock tas upp som omsättningstillgång.
- tekniska anläggningar, maskiner, transportmedel och inventarier,
- förbättringsutgifter på annans fastighet,
- mark, markanläggningar, byggnader och fast egendom i övrigt, samt
- IT-system, licenser och liknande rättigheter.
Som anläggningstillgångar betraktas däremot inte sådana tillgångar som realiseras, förbrukas eller säljs som en del av myndighetens normala verksamhetscykel, såsom kundfordringar, varulager, uppbördsfordringar, avgiftsfordringar eller återkravsfordringar i transfereringsverksamhet. Det gäller även när dessa inte förväntas realiseras inom tolv månader från balansdagen. Inte heller tillgångar som innehas för handelsändamål betraktas som anläggningstillgångar. Den del av en långfristig fordran som förfaller till betalning inom tolv månader klassificeras som kortfristig.
Fordringar som redovisas under posten Utlåning behöver inte delas upp på lång- och kortfristig del.
Ännu inte fakturerade garantiavgifter ska redovisas under balansposten Andra långfristiga fordringar. Det gäller oberoende av när fordringarna förväntas bli fakturerade och reglerade.
Fastigheter
Fastighet som vid anskaffningen inte är avsedd att stadigvarande brukas eller innehas
ska redovisas som en omsättningstillgång.
Köp och försäljning av fastigheter ska redovisas per tillträdesdagen.
Förbättringsutgifter på annans fastighet
Som förbättringsutgift redovisas ny-, till- och ombyggnationer på annans
fastighet. Om reparations- och underhållskostnader uppgår till betydande belopp ska de redovisas som förbättringsutgift på annans fastighet. Reparations- och underhållskostnader som inte är en följd av normal förslitning utan av skada eller brand ska dock inte redovisas som tillgång.
Mark- och byggnadsinventarier samt installationer på annans fastighet som myndigheten
inte avser att ta med vid en flyttning ska också redovisas som förbättringsutgift på annans
fastighet.
Lång- och kortfristiga skulder
En myndighet ska, på motsvarande sätt som för anläggningstillgångar, klassificera en skuld som långfristig när den förfaller till betalning efter mer än tolv månader från balansdagen. Dock ska skulder som regleras som en del av en myndighets normala verksamhetscykel, som leverantörsskulder, upplupna personalkostnader och andra upplupna förvaltningskostnader samt skulder avseende ännu ej utbetalda transfereringar, klassificeras som kortfristiga. Det gäller även om de förfaller till betalning efter mer än tolv månader. Den del av en långfristig skuld som förfaller till betalning inom tolv månader klassificeras som kortfristig.
Skulder som redovisas under posten Övriga lån behöver inte delas upp på lång- och kortfristig del.
Övergångsbestämmelser
- I fråga om mark, byggnader och fast egendom i övrigt som främst har ett kulturhistoriskt värde och museiföremål som normalt inte omsätts på en marknad, vilka inte har redovisats i balansräkningen per den 31 december 2002, gäller föreskrifterna till 1 § i sin äldre lydelse (ESV:s cirkulär 2000:2).
- Det bokförda värdet på de anläggningstillgångar som finns i myndighetens redovisning per den 31 december 2015 behöver vid övergången inte delas upp på komponenter om det medför väsentliga kostnader i förhållande till mervärdet av tillämpningen. Det bokförda värdet kan i dessa fall hänföras till huvudkomponenten.
ESV:s allmänna råd till 5 kap. 1 §
Stadigvarande
Med stadigvarande bruk eller innehav avses tillgångar som innehas i mer än ett år.
Kontroll
Normalt sett kontrolleras en tillgång av en myndighet när den förvaltas av denna för
statens räkning.
Framtida ekonomiska fördelar
Framtida ekonomiska fördelar är en tillgångs kapacitet att, ensam eller i kombination
med andra tillgångar, bidra direkt eller indirekt till att skapa intäkter eller
kostnadsbesparingar för en myndighet.
Servicepotential
Servicepotential är en tillgångs kapacitet att, ensam eller i kombination med andra
tillgångar, bidra direkt eller indirekt till att de mål som fastlagts för en myndighet
uppnås.
Uppdelning på komponenter
Avgörande faktorer för att bedöma om en anläggningstillgång behöver delas upp i komponenter är dels komponenternas nyttjandeperioder, dels deras respektive anskaffningsvärde och andel av tillgångens totala anskaffningsvärde. En komponent som inte har en betydande skillnad i förbrukningen kan hänföras till en huvudkomponent.
Ett exempel på en anläggningstillgång som har betydande komponenter som förbrukas väsentligt olika är en bebyggd fastighet. I en fastighet med tillhörande byggnad, är mark en sådan komponent som bör särskiljas. Även byggnaden har flera betydande komponenter såsom stomme, stammar, fasad, tak och liknande. Dessa komponenter har vanligtvis väsentligt olika nyttjandeperioder och byts därför ut med olika tidsintervall i takt med sin förbrukning. Även tillgångsslag som fartyg, flygplan och större maskin-, forsknings-, och markanläggningar kan behöva delas upp i komponenter.
Infrastrukturella kommunikationssystem kan bestå av komponenter som är geografiskt utsträckta och där delar som tillkommer, byts ut och avvecklas inte är identiska över tid. Sådana komponenter kan behandlas samlat i kategorier som uppfyller de grundläggande kriterierna för att redovisas som komponenter.
Maskiner, inventarier m.m. av mindre
värde
Myndigheten får vid anskaffningstillfället redovisa maskiner, inventarier m.m. av mindre värde som kostnad.
Gränsen för mindre värde bör sättas med utgångspunkt i ett anskaffningsvärde exklusive mervärdesskatt som understiger ett halvt prisbasbelopp enligt socialförsäkringsbalken (2010:110).
Tillgångar som består av flera separata enheter med ett naturligt samband bör anses vara av mindre värde bara om det sammanlagda värdet understiger gränsen för mindre värde.
Större anskaffningar av likartade tillgångar bör redovisas som anläggningstillgångar även om respektive tillgång är av mindre värde.
Myndigheten bör ta fram interna riktlinjer för hur regler om mindre värde ska tillämpas.
Maskiner, inventarier m.m. med kortare ekonomisk livslängd (treårsregeln)
Myndigheten får vid anskaffningstillfället redovisa maskiner, inventarier m.m. som kan antas ha en ekonomisk livslängd understigande tre år som kostnad. En förutsättning för denna tillämpning är att kostnadsfördelningen över tid inte påverkas väsentligt. Myndigheten bör ta fram interna riktlinjer för hur regler om kortare ekonomisk livslängd (treårsregeln) ska tillämpas.
2 § Utgifter för utveckling som är av väsentligt värde för myndighetens verksamhet under
kommande år skall tas upp som immateriell anläggningstillgång. Detsamma gäller utgifter för
koncessioner, patent, licenser och liknande rättigheter. Utgifter för forskning får inte tas
upp som anläggningstillgång.
(F. 2001:722)
ESV:s föreskrifter till 5 kap. 2 §
Utveckling
Utgifter för utveckling ska tas upp som immateriell anläggningstillgång om myndigheten
kan visa att samtliga nedanstående förhållanden föreligger:
- Det är tekniskt möjligt att färdigställa den immateriella anläggningstillgången så
att den kan användas.
- Myndighetens avsikt är att färdigställa den immateriella anläggningstillgången och
använda den.
- Myndigheten har förutsättningar att använda den immateriella
anläggningstillgången.
- Den immateriella anläggningstillgången medför att framtida ekonomiska fördelar eller
servicepotential för myndigheten sannolikt ökar och detta kan påvisas med hög grad av
säkerhet.
- Det finns erforderliga och adekvata tekniska, finansiella och andra resurser för att
fullfölja utvecklingen och för att använda den immateriella anläggningstillgången.
- Myndigheten kan på ett tillförlitligt sätt beräkna de utgifter som kan hänföras till
den immateriella anläggningstillgången.
De utgifter för utveckling som myndigheten har innan samtliga ovanstående förhållanden
föreligger ingår inte i anskaffningsvärdet.
Redovisning som kostnader
Om myndigheten inte kan särskilja utgifter för utveckling från forskning, anses
utgifterna tillhöra forskningen och kostnadsförs då de uppkommer.
Om myndigheten inte kan särskilja utgifter för utveckling från den löpande
verksamheten, anses utgifterna tillhöra den löpande verksamheten och kostnadsförs då de
uppkommer.
Utgifter för utbildning av egen personal och utgifter för omlokalisering och
omorganisation av delar av eller hela myndigheten, kostnadsförs då de uppkommer.
Övergångsbestämmelser
Bestämmelserna i 5 kap. 2 § ska tillämpas på anskaffningar fr.o.m. ikraftträdandet (1
januari 2002). Immateriella anläggningstillgångar som tidigare redovisats i balansräkningen,
men inte längre uppfyller kriterierna för en sådan redovisning, ska kostnadsföras.
ESV:s allmänna råd till 5 kap. 2 §
Immateriell anläggningstillgång
En immateriell anläggningstillgång är en identifierbar, icke monetär tillgång utan
fysisk substans som används för produktion eller tillhandahållande av varor eller tjänster
eller för administrativa ändamål.
Utveckling
Med utveckling avses att tillämpa forskningsresultat eller annan kunskap för att
åstadkomma nya eller väsentligt förbättrade system, processer, material, konstruktioner,
produkter eller tjänster innan produktion eller användning påbörjas. Exempel på utveckling är
- utformning, konstruktion och provning av ett valt alternativ för nya eller
förbättrade system, processer, material, produkter eller tjänster,
- utformning, konstruktion och provning av prototyper, samt
- formgivning, konstruktion och skötsel av pilotanläggning.
Forskning
Med forskning avses planerat och systematiskt sökande som kan ge ny vetenskaplig eller
teknisk kunskap och insikt. Exempel på forskning är
- verksamhet som syftar till att få fram ny kunskap,
- sökande efter, utvärdering av och slutligt urval av tillämpningar av
forskningsresultat eller annan kunskap,
- sökande efter alternativa system, processer, material, produkter eller tjänster,
samt
- formulering, utformning, utvärdering och slutligt urval av möjliga alternativ till
nya eller förbättrade system, processer, material, produkter eller tjänster.
Anskaffningsvärde för anläggningstillgångar
3 § Anläggningstillgångar ska tas upp till belopp motsvarande utgifterna för
tillgångens förvärv eller tillverkning (anskaffningsvärdet), om inte annat följer
av andra och tredje styckena, 4, 5, 6, 7, 11 eller 13 §.
En anläggningstillgång som tas emot utan ersättning, eller till en ersättning
som väsentligt understiger tillgångens marknadsvärde, ska vid förvärvstidpunkten
tas upp till marknadsvärdet.
Vid överföring av anläggningstillgångar mellan myndigheter får Ekonomistyrningsverket
föreskriva vilka värderingsprinciper som ska gälla vid tidpunkten
för överföringen.
(F. 2014:1322)
ESV:s föreskrifter till 5 kap. 3 §
Anskaffningsvärde
I anskaffningsvärdet för en förvärvad tillgång ska räknas in kostnader som är direkt
hänförliga till förvärvet, dvs. för att bringa tillgången på plats och i skick för att
utnyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen.
I anskaffningsvärdet för en egentillverkad tillgång ska räknas in, utöver sådana
kostnader som direkt kan hänföras till produktionen av tillgången, en skälig andel av
indirekta tillverkningskostnader.
Tillkommande utgifter
Tillkommande utgifter avseende en anskaffad eller egentillverkad materiell anläggningstillgång ska läggas till anskaffningsvärdet för tillgången i fråga till den del tillgångens prestanda förbättras i förhållande till den nivå som gällde då den ursprungligen anskaffades.
Har en anläggningstillgång delats upp i komponenter enligt föreskrifterna till 1 § ska utgifter för utbyte av en sådan komponent redovisas som anskaffning av anläggningstillgång och eventuellt kvarvarande bokfört värde på den utbytta komponenten skrivas ned.
Andra utgifter för reparation och underhåll av en befintlig tillgång ska redovisas som kostnader i den period de uppkommer även om de syftar till att vidmakthålla tillgångens egenskaper. För förbättringsutgifter på annans fastighet gäller dock särskilda bestämmelser enligt ESV:s föreskrifter till 1 §.
Finansiell leasing
Vid finansiell leasing tas tillgång och skuld upp till ett värde som motsvarar
anskaffningsvärdet för leasingobjektet.
Överföring av tillgångar
Om en anläggningstillgång inte överförs genom ett köp- och försäljningsförfarande, ska
tillgången hos den mottagande myndigheten tas upp till det bokförda värde som redovisats hos
den avlämnande myndigheten.
Vid överföring av en anläggningstillgång till följd av ett regeringsbeslut ska
tillgången hos den mottagande myndigheten alltid tas upp till det bokförda värde som
redovisats hos den avlämnande myndigheten, om inte annat följer av regeringens
beslut.
Övrigt
Försäljning och utrangering
Vid försäljning och utrangering ska såväl anskaffningsvärde som ackumulerade
avskrivningar enligt plan som är hänförliga till tillgången bortföras. En tillgång får anses
utrangerad först då den inte längre innehas av myndigheten.
Beredskapstillgångar
För beredskapstillgångar som omsätts ska lagervärdet fastställas enligt först-in-först-ut-principen (FIFU) som anges i 10 §.
ESV:s allmänna råd till 5 kap. 3 §
Anskaffningsvärde
Exempel på kostnader som är direkt hänförbara till förvärvet är kostnader för:
- iordningställande av plats eller område för installation eller uppförande av
tillgången,
- tullavgifter,
- punktskatter,
- leverans och hantering,
- installation,
- konsulttjänster,
- lagfart, samt
- nedmontering och bortforsling av tillgången och återställande av plats eller område
där tillgången varit installerad respektive uppförd till den del sådana beräknade kostnader
uppfyller kriterierna för när en avsättning ska redovisas i balansräkningen.
Kostnader för provkörning eller intrimning av större anläggningar inräknas i
anskaffningsvärdet om de ingår som ett led i att skapa en produktionsfärdig tillgång.
Reparations- och underhållskostnader i samband med förvärv inräknas i anskaffningsvärdet
förutsatt att de uppgår till väsentliga belopp i förhållande till anläggningstillgångens
inköpspris och medför att tillgången är i bättre skick än vid förvärvet och därmed också ökat
i värde.
Planerings- och projekteringskostnader för egentillverkade tillgångar inräknas i
anskaffningsvärdet om de ingår som ett led i att skapa en produktionsfärdig
tillgång.
Byggnader, tekniska anläggningar och maskiner som är under uppförande på balansdagen
redovisas som pågående nyanläggning i balansräkningen. Fördelningen av anskaffningsutgiften
på byggnader, inventarier etc. görs först i samband med att anläggningen tas i bruk.
Beredskapsinvesteringar och åtgärder i hyrda lokaler, som är anläggningstillgångar och som är under uppförande på balansdagen, redovisas under posterna Beredskapstillgångar respektive Förbättringsutgifter på annans fastighet.
Avskrivning av anläggningstillgångar
4 § Anläggningstillgångar med begränsad nyttjandeperiod ska skrivas av
systematiskt över denna period.
Nyttjandeperioden för en immateriell anläggningstillgång som avses i 2 §
ska anses uppgå till högst fem år, om inte en annan längre tid med rimlig grad
av säkerhet kan fastställas. Om en sådan längre avskrivningstid tillämpas, ska
upplysning om och skälen för detta lämnas i en not.
Avskrivningar ska redovisas i resultaträkningen.
(F. 2014:1322)
ESV:s föreskrifter till 5 kap. 4 §
Avskrivningsplan
Avskrivning ska ske med belopp som svarar mot lämplig avskrivningsplan.
Planen ska vara knuten till anskaffningsvärdet, med beaktande av ett eventuellt beräknat restvärde, och ange på vilket sätt och under hur lång tid detta ska fördelas på olika redovisningsperioder. För större objekt bör individuella avskrivningsplaner upprättas.
Har en tillgång delats upp på olika komponenter enligt föreskrifterna till 1 § ska respektive komponent skrivas av separat över dess nyttjandeperiod. I annat fall ska tillgången skrivas av som en helhet över nyttjandeperioden.
Med nyttjandeperiod avses den tidsperiod som en investering är lönsam att ha i drift för det ändamål den ursprungligen anskaffats. Faktorer som bestämmer hur lång nyttjandeperioden förväntas bli är dels den tekniska utvecklingen, dels den belastning objektet utsätts för och som medför slitage och underhållskostnader.
I undantagsfall kan nyttjandeperioden vara kortare än den ekonomiska livslängden för en tillgång. Då kan ett restvärde uppstå. Med restvärde avses det belopp myndigheten förväntas få för en tillgång efter nyttjandeperiodens slut, efter avdrag för kostnader i samband med avyttringen. Om det är sannolikt att restvärdet uppgår till ett betydande belopp ska det uppskattas vid anskaffningstillfället i då rådande prisnivå. Avskrivningarna ska sedan beräknas utifrån anskaffningsvärdet med avdrag för beräknat restvärde och fördelas över tillgångens nyttjandeperiod.
Avskrivningstid för förbättringsutgifter på annans fastighet ska fastställas med utgångspunkt från beräknad nyttjandeperiod.
Avskrivning på mark är inte tillåten. Eventuell värdeminskning redovisas som nedskrivning av marken.
ESV:s allmänna råd till 5 kap. 4 §
Avskrivningsplan
Om inte särskilda skäl föreligger bör linjär avskrivningsmetod tillämpas i avskrivningsplanerna. Denna metod innebär att samma andel av anskaffningsvärdet skrivs av varje år.
Normalt bör man utgå från att avskrivningstiderna ligger i intervallet
3-7 år för datorer och 5-10 år för maskiner, transportmedel och inventarier. Byggnader och markanläggningar delas normalt upp på komponenter där avskrivningstiden anpassas till respektive komponents nyttjandeperiod.
Den fastställda nyttjandeperioden för tillgångar bör prövas löpande. Om en ny bedömning väsentligt avviker från tidigare bedömningar justeras avskrivningsbeloppen för innevarande och för framtida perioder.
Avskrivning under anskaffningsåret
Avskrivning bör i princip göras fr.o.m. den tidpunkt (månad) då tillgången kan tas i
bruk för avsedd verksamhet. Om tillgången utgörs av delar som levereras separat bör
avskrivning påbörjas i samband med delleverans förutsatt att tillgången då kan brukas i
verksamheten.
En mer approximativ redovisning kan dock tillåtas förutsatt att kravet på en
rättvisande redovisning av myndighetens kostnader därigenom inte eftersätts.
Nedskrivning av anläggningstillgångar
5 § Har en anläggningstillgång på balansdagen ett lägre värde än det värde
som följer av 3 § och 4 § första stycket eller 7 §, ska tillgången skrivas ned till
detta lägre värde, om det kan antas att värdenedgången är bestående.
En finansiell anläggningstillgång får skrivas ned till det lägre värde som
tillgången har på balansdagen även om det inte kan antas att värdenedgången
är bestående.
En nedskrivning enligt första eller andra stycket ska återföras, om det inte
längre finns skäl för den.
Nedskrivningar och återföringar som avses i första-tredje styckena ska redovisas
i resultaträkningen.
(F. 2014:1322)
ESV:s föreskrifter till 5 kap. 5 §
Nedskrivningar
En myndighet ska vid bokslut bedöma om det finns indikationer på att någon tillgång kan ha minskat väsentligt i värde. Om så är fallet ska myndigheten beräkna tillgångens återvinningsvärde.
Återvinningsvärdet är det högre av nyttjandevärdet och tillgångens
nettoförsäljningsvärde.
Med nyttjandevärde avses kostnaden för att anskaffa en tillgång med återstående servicepotential. I fall där tillgången ska ge framtida ekonomiska fördelar är nyttjandevärdet tillgångens framtida kassaflöde.
Med nettoförsäljningsvärde avses marknadsvärdet med avdrag för beräknade försäljningskostnader.
Om återvinningsvärdet är lägre än det bokförda värdet ska tillgången skrivas ned.
ESV:s allmänna råd till 5 kap. 5 §
Materiella och immateriella anläggningstillgångar
Indikationer på att en materiell eller immateriell anläggningstillgång kan ha minskat i värde är exempelvis:
- Tillgångens användning upphör eller minskar väsentligt i omfattning.
- Tillgången används till ett annat ändamål än vad som ursprungligen har planerats.
- Beslut om att en tillgång under uppförande inte ska färdigställas.
- Tillgången har fått en fysisk skada som medför att den inte har samma prestanda.
Nedskrivningar kan bli aktuella dels beträffande tillgångar som inte är föremål för planmässiga avskrivningar (s.k. värdebeständiga tillgångar - exempelvis mark), dels beträffande övriga tillgångar om de bokförda värdena överstiger tillgångarnas återvinningsvärde.
Att tillgångens användning upphör eller minskar väsentligt i omfattning kan gälla både till följd av att statsmakterna beslutar om ändrad inriktning för eller nedläggning av en verksamhet och att efterfrågan väsentligt minskar i en avgiftsfinansierad verksamhet.
Avser värdeminskningen en tillgång som är föremål för planmässiga avskrivningar bör en oförutsedd värdeminskning dock i första hand leda till en jämkning av avskrivningsplanen.
En anläggningstillgång kan innehas både för att ge framtida servicepotential och ekonomiska fördelar, t.ex. om en tillgång används både i en anslagsfinansierad och i en avgiftsfinansierad verksamhet. Återvinningsvärdet är i dessa fall kostnaden för att anskaffa en tillgång med återstående servicepotential inklusive ekonomiska fördelar i den avgiftsfinansierade verksamheten.
Finansiella anläggningstillgångar
Indikationer på att finansiella anläggningstillgångar kan ha minskat i värde är exempelvis:
- Betydande finansiella svårigheter hos motparten.
- Avtalsbrott såsom uteblivna eller försenade betalningar av räntor, amorteringar eller slutbetalningar.
- Marknadsvärdet har minskat på en tillgång som handlas på en aktiv marknad.
För finansiella anläggningstillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt 14 § bör nedskrivningen beräknas som skillnaden mellan tillgångens bokförda värde och nuvärdet av myndighetens uppskattning av de framtida kassaflödena diskonterade med tillgångens ursprungliga effektivränta.
För finansiella anläggningstillgångar som handlas på en aktiv marknad bör nedskrivningen beräknas som skillnaden mellan tillgångens bokförda värde och dess verkliga värde med avdrag för beräknade försäljningskostnader.
Med aktiv marknad avses en marknad där det regelbundet anges priser för ett finansiellt instrument och där dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor.
Uppskrivning av anläggningstillgångar
6 § Materiella eller finansiella anläggningstillgångar som har ett tillförlitligt
och bestående värde som väsentligt överstiger bokfört värde enligt 3 §, 4 §
första stycket, 5 § första–tredje styckena eller 11 § får skrivas upp till högst
detta värde.
Det belopp med vilket uppskrivning sker ska redovisas under myndighetskapital.
(F. 2014:1322)
ESV:s föreskrifter till 5 kap. 6 §
Första stycket
För att uppskrivning ska få ske krävs att värdeökningen är väsentlig. Som riktpunkt
för vad som ska anses vara väsentligt kan anges att det verkliga värdet bör överstiga det
bokförda värdet med minst 20 procent. Det uppskrivna värdet ska också vara bestående.
Uppskrivningen får därför inte baseras på tillfälligt höga priser. Vidare ska det högre
värdet dokumenteras på ett tillförlitligt sätt. Myndigheter som väljer att värdera upp
anläggningstillgångar ska göra detta på ett systematiskt sätt i enlighet med en i myndigheten
fastlagd redovisningsprincip.
Uppskrivning får heller inte ske om den återstående livslängden understiger 10 år. En
uppskrivning kan därför knappast bli aktuell för maskiner och inventarier. En uppskrivning
torde därmed komma i fråga huvudsakligen beträffande mark och vissa andra värdebeständiga
tillgångar samt byggnader.
Uppskrivna belopp ska avskrivas över tillgångens återstående livslängd. Sådana
avskrivningar ska inräknas i avskrivningar enligt plan. Nedskrivningar enligt 5 § av en
tillgång som har skrivits upp ska beräknas med utgångspunkt i det uppskrivna värdet.
Uppskrivning av immateriella tillgångar är ej tillåten.
Andra stycket
Uppskrivningar som myndigheten beslutar ska redovisas under balansposten
Uppskrivningskapital.
Aktier och andelar i hel- eller delägda
företag
7 § Vid värdering av aktier och andelar i hel- eller delägda företag ska
kapitalandelsmetoden tillämpas.
Med delägt företag avses ett företag som staten äger minst 20 procent av aktierna eller
andelarna i.
(F. 2011:229)
ESV:s föreskrifter till 5 kap. 7 §
Om en myndighet innehar aktier eller andra ägarandelar som ger ett direkt eller ett
indirekt inflytande med 20 procent eller mer av röstandelen i ett företag ska ägarandelen
värderas enligt den s.k. kapitalandelsmetoden.
Vid tillämpning av kapitalandelsmetoden ska den senaste tillgängliga redovisningen
användas. Rapportperiodernas längd och eventuella skillnader i rapporteringstidpunkter ska
hållas oförändrade från en period till en annan. Vid behov ska en justering göras för
påverkan av väsentlig betydelse på företagets resultat och kapital, vilken uppstår under
tiden mellan myndighetens och företagets rapporteringstidpunkter.
ESV:s allmänna råd till 5 kap. 7 §
Enligt kapitalandelsmetoden redovisas en investering initialt till sitt
anskaffningsvärde. Det bokförda värdet ökas eller minskas därefter för att avspegla
myndighetens andel av företagets vinster eller förluster efter förvärvet. Erhållna
utdelningar från hel- och delägda företag minskar det bokförda värdet. Det bokförda värdet
justeras även för förändringar i företagens egna kapital som inte inkluderas i
resultaträkningen, exempelvis kursdifferenser och uppskrivningar.
Värdering av omsättningstillgångar
8 § Omsättningstillgångar ska, om inte annat följer av fjärde och femte
styckena, 7, 9, 11 eller 13 §, tas upp till det lägsta av anskaffningsvärdet och
nettoförsäljningsvärdet på balansdagen.
Med anskaffningsvärde förstås, om inte annat följer av 10 §, utgifterna för tillgångens
förvärv eller tillverkning.
Med nettoförsäljningsvärde avses försäljningsvärdet efter avdrag för beräknad
försäljningskostnad. Om en omsättningstillgång inte innehas för att ge
ekonomiska fördelar, får återanskaffningsvärdet eller något annat värde som
är förenligt med 2 kap. 5 och 6 §§ användas i stället för nettoförsäljningsvärdet.
En omsättningstillgång som tas emot utan ersättning, eller till en ersättning
som väsentligt understiger tillgångens nettoförsäljningsvärde, ska vid förvärvstidpunkten
tas upp till nettoförsäljningsvärdet.
Vid överföring av omsättningstillgångar mellan myndigheter får Ekonomistyrningsverket
föreskriva vilka värderingsprinciper som ska gälla vid tidpunkten
för överföringen.
(F. 2014:1322)
ESV:s föreskrifter till 5 kap. 8 §
Kollektiv värdering och inkurans
Kollektiv värdering är tillåten för homogena varugrupper och grupper av fordringar, som framstår som en enhet. Olika varugrupper eller fordringsslag får däremot inte föras ihop i värderingen. Ett sänkt värde på en varugrupp eller ett fordringsslag får inte kvittas mot ett höjt värde på en annan grupp eller fordringsslag.
Värdering av omsättningstillgångar ska ske med beaktande av inkurans.
Anskaffningsvärde
I anskaffningsvärdet för en förvärvad tillgång ska räknas in kostnader som är direkt hänförliga till dess förvärv, dvs. för att bringa omsättningstillgången till dess tillstånd och plats på balansdagen.
I anskaffningsvärdet för en egentillverkad tillgång ska räknas in, utöver sådana kostnader som direkt kan hänföras till produktionen av tillgången, en skälig andel av indirekta tillverkningskostnader.
I anskaffningsvärdet för tillgångar som är avsedda att säljas ska ränta räknas in under tillverkningstiden om det är fråga om väsentliga belopp.
Nettoförsäljningsvärde
Med nettoförsäljningsvärde avses marknadsvärdet med avdrag för beräknade försäljningskostnader. Försäljningskostnader inkluderar även uppskattade kostnader som är nödvändiga för att åstadkomma en försäljning.
Återanskaffningsvärde
En tillgång som inte ger ekonomiska fördelar ska tas upp till det lägsta av anskaffningsvärdet och återanskaffningsvärdet.
Med återanskaffningsvärde avses det belopp som motsvarar den utgift för anskaffandet som myndigheten skulle ha haft, om tillgången anskaffats på balansdagen.
Tillgångar som förvärvas utan ersättning
Vid bedömning av det bokförda värdet på balansdagen enligt första stycket ska nettoförsäljningsvärdet som åsatts tillgången vid förvärvstidpunkten användas i stället för ett anskaffningsvärde.
Överföring av tillgångar
Om en omsättningstillgång inte överförs genom ett köp- och försäljningsförfarande, ska tillgången hos den mottagande myndigheten tas upp till det bokförda värde som redovisats hos den avlämnande myndigheten.
Vid överföring av en omsättningstillgång till följd av ett regeringsbeslut ska tillgången hos den mottagande myndigheten alltid tas upp till det bokförda värde som redovisats hos den avlämnande myndigheten, om inte annat följer av regeringens beslut.
ESV:s allmänna råd till 5 kap. 8 §
Första stycket
Lägsta värdets princip
Den värderingsprincip som föreskrivs i första stycket brukar benämnas lägsta värdets
princip. Grundtanken bakom denna princip är att å ena sidan förhindra redovisning av vinster
som ännu inte realiserats (anskaffningsvärdet understiger ett beräknat försäljningsvärde),
och å andra sidan kräva att hänsyn tas på förhand till sannolika förluster även om dessa ännu
inte blivit realiserade (det verkliga värdet understiger anskaffningsvärdet).
Värdering av tillgångar som används i olika verksamheter
En omsättningstillgång kan innehas både för att ge ekonomiska fördelar och servicepotential, t.ex. om en tillgång används både i en anslagsfinansierad och i en avgiftsfinansierad verksamhet. Det värde som tillgången tas upp i redovisningen är i dessa fall det lägsta av anskaffningsvärdet och värdet av återstående servicepotential inklusive ekonomiska fördelar i den avgiftsfinansierade verksamheten.
Värdering av pågående arbeten
9 § Pågående arbeten för någon annans räkning får värderas till belopp som överstiger
anskaffningsvärdet, om det finns särskilda skäl och det står i överensstämmelse med 2 kap. 5
och 6 §§.
ESV:s föreskrifter till 5 kap. 9 §
Värdering av pågående arbeten, inklusive tjänsteuppdrag
Pågående arbeten och andra tjänsteuppdrag i avgiftsbelagd verksamhet ska
intäktsavräknas löpande om uppdragens slutliga resultat kan förutsägas med rimlig säkerhet.
Vid uppdrag till fast pris ska följande villkor vara uppfyllda:
- intäktssumman för uppdraget ska vara känd eller kunna uppskattas med rimlig
säkerhet,
- återstående kostnader liksom färdigställandegrad vid rapporteringstillfället ska
kunna uppskattas med rimlig säkerhet, och
- de med uppdraget förknippade kostnaderna ska kunna identifieras så att faktiska
kostnader kan jämföras med kalkylerade.
Vid uppdrag på löpande räkning ska följande villkor vara uppfyllda:
- de med uppdraget förknippade kostnaderna ska kunna identifieras, och
- övriga kostnader än sådana som uttryckligen kommer att gottgöras enligt avtal ska
kunna uppskattas med rimlig säkerhet.
Kända och befarade förluster ska beaktas. Detta gäller även om förlustens storlek
skulle överstiga kostnaderna för hittills nedlagt arbete.
Varulagrets anskaffningsvärde
10 § Anskaffningsvärdet för varulager av likartade tillgångar får beräknas enligt
först-in-först-ut-principen, enligt vägda genomsnittspriser eller enligt någon annan liknande
princip. Sist-in-först-ut-principen får inte tillämpas.
ESV:s föreskrifter till 5 kap. 10 §
Värdering av lager
För varor som anskaffas eller tillverkas vid olika tidpunkter ska anskaffningsvärdet
eller det verkliga värdet beräknas enligt först-in-först-ut-principen (FIFU). Värdet ska
således avse de senast inköpta eller producerade partierna. Då praktiska svårigheter
föreligger att tillämpa FIFU-metoden kan en vägd genomsnittsberäkning användas när denna ger
en god approximation till FIFU-metoden.
ESV:s allmänna råd till 5 kap. 10 §
Exempel på kostnader direkt hänförbara till förvärvade och egentillverkade varor
(råvaror, halv- och helfabrikat) är, förutom inköpspris, importavgifter, tull, transport- och
andra hanteringskostnader.
Redovisning till bestämd mängd och fast värde
11 § Materiella anläggningstillgångar, råvaror och förnödenheter som omsätts och vilkas
sammantagna värde är av underordnad betydelse för myndigheten får tas upp till en bestämd
mängd och ett fast värde, om deras kvantitet, värde och sammansättning inte varierar
väsentligt.
ESV:s allmänna råd till 5 kap. 11 §
Bestämmelsen utgör ett undantag från huvudregeln om värdering till anskaffningsvärdet
och kravet på att tillgångsposternas enskilda beståndsdelar ska värderas var för sig. Denna
alternativa värderingsmodell kan tillämpas för tillgångar som successivt förbrukas och
förnyas och därför kvantitativt håller sig på en jämn nivå.
En kostnad som direkt kan hänföras till en bestämd vara eller order är inte att anse
som en förnödenhet.
Omräkning av fordringar och skulder i utländsk
valuta
12 § Fordringar och skulder i utländsk valuta skall omräknas enligt växelkursen på
balansdagen, om detta står i överensstämmelse med 2 kap. 5 och 6 §§.
ESV:s föreskrifter till 5 kap. 12 §
Fordringar och skulder i utländsk valuta
Monetära fordringar och skulder i utländsk valuta ska räknas om till
balansdagens kurs.
Monetära fordringar och skulder som är terminssäkrade ska redovisas med
utgångspunkt från den terminssäkrade kursen.
Icke-monetära fordringar och skulder redovisas till kursen vid
anskaffningstidpunkten.
Omvärdering av icke-monetära poster i utländsk valuta redovisas till den
valutakurs som råder den dag då omvärderingen sker.
Kursdifferenser ska redovisas i resultaträkningen det räkenskapsår de
uppkommer. Valutakursvinster redovisas som finansiella intäkter och valutakursförluster som
finansiella kostnader under den rubrik där differensen uppkommit.
Behållningar på inomstatliga valutakonton ska redovisas till den kurs som Riksgäldskontoret fastställer för balansdagen.
ESV:s allmänna råd till 5 kap. 12 §
Att terminssäkrade fordringar och skulder samt icke-monetära fordringar och skulder inte ska omräknas till balansdagens kurs, följer av bestämmelserna om god redovisningssed och rättvisande bild i 2 kap. 5 och 6 §§.
En terminssäkrad fordran eller skuld värderas till terminskurs. Är
skillnaden mellan terminskurs och dagskurs (avistakurs) väsentlig när ett terminsavtal ingås
(terminspremie), bör fordran eller skulden istället värderas till dagskursen som rådde vid
terminsavtalets ingång och terminspremien periodiseras över terminsavtalets löptid.
Periodiserad terminspremie redovisas som ränteintäkt respektive räntekostnad.
Monetära poster är till exempel kassa- och banktillgodohavanden,
obligationer, certifikat och liknande placeringar, kundfordringar, depositioner som ska
återbetalas, upplupna intäkter, fordran och skuld avseende finansiella leasingkontrakt,
banklån, leverantörsskulder samt upplupna kostnader. Även pensionsavsättningar är normalt
monetära poster.
Icke-monetära tillgångs- och skuldposter är till exempel aktier och
andelar, materiella anläggningstillgångar, immateriella anläggningstillgångar, varulager,
förskott från kunder, förutbetalda kostnader samt förutbetalda intäkter.
De valutakurser som bör användas är de som publiceras på Riksbankens
webbplats och som är ett beräknat medelvärde av olika bankers köp- och säljkurser.
Värdering av vissa finansiella instrument
13 § Finansiella instrument som primärt innehas för att generera avkastning
eller värdestegringar ska värderas till verkligt värde, om inte annat följer av
14 §.
Värdeförändringen sedan föregående balansdag ska redovisas i resultaträkningen.
(F. 2014:1322)
ESV:s föreskrifter till 5 kap. 13 §
Ett finansiellt instrument är varje form av avtal som ger upphov till en finansiell tillgång hos en part och en finansiell skuld eller ett egetkapitalinstrument hos en annan part.
En finansiell tillgång är en tillgång i form av
- kontanter,
- en avtalsenlig rätt att erhålla kontanter eller en annan finansiell tillgång från en annan part,
- en avtalsenlig rätt att byta finansiella instrument med en annan part enligt villkor som kan komma att visa sig förmånliga, eller
- egetkapitalinstrument utgivet av ett företag.
En finansiell skuld är en skuld som innebär en avtalsenlig skyldighet att
- överföra kontanter eller en annan finansiell tillgång till en annan part, eller
- byta finansiella instrument med en annan part enligt villkor som kan komma att visa sig oförmånliga.
Redovisning av finansiella instrument
En finansiell tillgång eller en finansiell skuld ska redovisas i balansräkningen när myndigheten blir part i det finansiella instrumentets avtalsenliga villkor, oberoende av hur instrumentet värderas. Köp eller försäljning ska redovisas per affärsdag.
Affärsdag är den dag då myndigheten ingår ett bindande avtal om att köpa eller sälja ett finansiellt instrument. Har endast ett avtal tecknats om köp eller försäljning för framtida leverans där de finansiella villkoren fastställs på likviddagen behöver dock inte någon tillgång eller skuld redovisas på affärsdagen.
Avtal om framtida inköp av rå- och stapelvaror ska inte värderas enligt 13 §, om avtalet ingicks för att tillgodose myndighetens behov av inköp, försäljning eller egen förbrukning av rå- och stapelvaror och om det förväntas regleras genom leverans av varan.
Fastställande av verkligt värde
Det verkliga värdet ska bestämmas på grundval av instrumentets marknadsvärde.
Om något marknadsvärde inte kan bestämmas för ett instrument, men däremot för dess beståndsdelar eller för ett likartat instrument, ska det verkliga värdet bestämmas på grundval av beståndsdelarnas eller det likartade instrumentets marknadsvärde. Om inte heller en sådan värdering är möjlig, ska det verkliga värdet bestämmas med hjälp av allmänt accepterade värderingsmodeller och värderingsmetoder som ger en rimlig uppskattning av marknadsvärdet.
Klassificering av finansiella instrument
Klassificeringen av finansiella instrument är beroende av syftet med innehavet. Av 1 § framgår att om syftet med innehavet av en finansiell tillgång är att den ska innehas eller brukas stadigvarande ska den klassificeras som en anläggningstillgång, i annat fall som en omsättningstillgång. Finansiella skulder delas in i långfristiga respektive kortfristiga skulder.
ESV:s allmänna råd till 5 kap. 13 §
Finansiella instrument som värderas till verkligt värde är huvudsakligen medel i fonder, placeringstillgångar i försäkrings- och garantiverksamhet, donationsmedel samt vissa avgiftsmedel i övrigt som myndigheten disponerar och som får placeras i aktier, obligationer samt aktie- och räntekonsortier. Obligationer eller andra värdepapper som förväntas innehas till förfall ska dock enligt 14 § inte värderas till verkligt värde.
14 § Följande finansiella instrument får inte värderas enligt 13 §:
- finansiella instrument som hålls till förfall,
- lånefordringar och andra fordringar som härrör från verksamheten och
som inte innehas för handelsändamål,
- aktier och andelar i hel- eller delägda företag enligt 7 §, samt
- skulder, med undantag för skulder som ingår som en del i en handelsportfölj.
Värdering enligt 13 § får inte heller göras om en sådan värdering inte
skulle ge ett tillförlitligt värde på det finansiella instrumentet.
(F. 2014:1322)
ESV:s föreskrifter till 5 kap. 14 §
Finansiella instrument som hålls till förfall är finansiella tillgångar och finansiella skulder som har fastställda eller fastställbara betalningar och fastställd löptid och som myndigheten har för avsikt att behålla fram till förfallodagen.
Lånefordringar och andra fordringar är finansiella tillgångar som har fastställda eller fastställbara betalningar men som inte är derivatinstrument.
Finansiella instrument som inte värderas till verkligt värde
Finansiella instrument som inte omfattas av 13 § ska redovisas till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden, med undantag för andelar i hel- och delägda företag enligt 7 §, finansiella garantiavtal samt leasingavtal. Upplupet anskaffningsvärde är det belopp till vilket en finansiell tillgång eller finansiell skuld redovisas efter anskaffningstillfället med beaktande av:
- periodisering av upplupen ränta enligt effektivräntemetoden,
- återbetalning av kapitalbelopp, och
- eventuella nedskrivningar.
Effektivräntemetoden är en metod för att beräkna det upplupna anskaffningsvärdet för en finansiell tillgång eller finansiell skuld och för fördelning av ränteintäkter och räntekostnader över den relevanta tidsperioden.
Effektivränta är den ränta som diskonterar de uppskattade framtida in- och utbetalningarna under löptiden för en finansiell tillgång eller en finansiell skuld till tillgångens eller skuldens redovisade värde vid anskaffningstillfället.
Periodisering av kapitalrabatter, kapitalpremier och direkta transaktionsutgifter ska ske över fordringens/skuldens löptid. Periodisering behöver endast göras om beloppen är väsentliga.
Räntebärande finansiella instrument som redovisas som omsättningstillgångar respektive kortfristiga skulder behöver inte redovisas till upplupet anskaffningsvärde. En schablonmässig metod får användas vid värdering av dessa finansiella instrument om det är svårt att få fram korrekta uppgifter eller om en mer exakt värdering inte kan motiveras av kostnadsskäl. En förutsättning är dock att metoden ger en rättvisande redovisning och används konsekvent.
Initial redovisning av finansiella garantiavtal
När ett garantiåtagande uppstår ska de framtida garantiavgifter och reserveringar för förväntade garantiförluster som åtagandet väntas leda till redovisas som en fordran och en avsättning för den utfärdade garantin.
Ett garantiåtagande är ett finansiellt garantiavtal där de finansiella villkoren för garantin regleras i avtalet.
En bunden garantiutfästelse är ett avtal där ansvarighet för garantin inträder efterföljande år eller där de finansiella villkoren fastställs vid ett senare tillfälle.
Redovisning av finansiella garantiavtal vid bokslut
Avsättningen för garantier ska motsvara det belopp som krävs för att myndigheten ska kunna uppfylla alla åtaganden som skäligen kan förväntas uppkomma med anledning av det ingångna garantiavtalet.
När avsättningen beräknas ska myndigheten uppskatta de förväntade förlusterna för skador under garantiernas återstående löptid. Vid beräkning av förväntade förluster ska eventuella säkerheter beaktas.
Utöver förväntade förluster för skador i ingångna garantiåtaganden ska en avsättning tas upp för förväntade förluster för sådana bundna garantiutfästelser som inte förväntas kunna finansieras av framtida garantiavgifter.
För ett flerårigt garantiåtagande där garantiavgifterna betalas årsvis ska vid beräkningen av avsättningen också ansvarighet för åtagandet under den återstående löptiden som ligger efter balansdagen räknas med.
För garantiåtaganden med flerårsbetald garantiavgift ska det vid beräkningen av avsättningen göras en uppskattning baserat dels på myndighetens ansvarighet för löpande avtal, dels för det förväntade betalningsmönstret.
Avsättning för finansiella garantiavtal ska i redovisningen delas upp på:
- Risker som kan finansieras av garantiavgifter
- Kvardröjande risker
- Oreglerade skador
Förändring av risker i ett garantiåtagande som förväntas finansieras av garantiavgifter ska redovisas under Risker som kan finansieras av garantiavgifter.
Om myndigheten bedömer att avgiftsnivån är otillräcklig för att finansiera risker i ett garantiåtagande ska avsättningen redovisas under Kvardröjande risker.
Avsättningar för oreglerade skador ska uppgå till myndighetens uppskattade kostnad för att tillgodose alla krav som beror på händelser som inträffat före räkenskapsårets utgång, oavsett om dessa krav har anmälts eller inte.
Beräkningen av avsättningar för risker som kan finansieras av garantiavgifter respektive kvardröjande risker får göras gemensamt för homogena grupper av garantier.
Redovisning av lånefordringar
Utlånat belopp som låntagaren är skyldig att återbetala ska vid utlåningstillfället redovisas under Utlåning i balansräkningen. Senast vid bokslut ska myndigheten bedöma om det finns ett nedskrivningsbehov.
Ett nedskrivningsbehov ska bedömas enskilt för respektive lånefordran. Om en myndighet inledningsvis bedömer att det finns förväntade förluster i en grupp av lånefordringar, men där det inte är möjligt att värdera fordringarna enskilt, ska myndigheten göra en gruppvis reservering. Med en grupp av lånefordringar menas fordringar som har samma identifierbara kännetecken. Så snart det finns tillräcklig information för att identifiera låneförluster på enskilda lånefordringar, ska den gruppvisa reserveringen ersättas av en specifik reservering eller avskrivning av lån.
Avskrivning av lån (konstaterade förluster) ska göras när det inte finns några realistiska möjligheter till återvinning. En avskrivning reducerar utlånat belopp och den eventuella specifika reservering som tidigare gjorts för låneförluster.
Redovisning av säkringsinstrument
Derivatinstrument som används i myndighetens verksamhet för pris-, ränte- eller valutasäkring (säkringsinstrument) ska inte värderas till verkligt värde. Någon omvärdering ska inte ske av en säkrad tillgång eller skuld om värdeförändringen motsvarar en motsatt förändring på säkringsinstrumentet.
En premie som betalas eller erhålls när ett säkringsinstrument anskaffas ska periodiseras över säkringsinstrumentets löptid.
Myndigheten ska vid varje bokslut bedöma om säkringsförhållandet kvarstår och om säkringen fortfarande är effektiv utifrån myndighetens riskhanteringsstrategi.
Om en säkring upphör ska derivatinstrumentet och den säkrade posten värderas enligt 3, 5 och 8 §§. Instrumentens anskaffningsvärde är i dessa fall det aktuella marknadsvärdet då säkringen upphörde.
Om ett derivatinstrument har ett negativt marknadsvärde efter att en säkring upphört ska en reservering göras för förväntade förluster. Utgifter för att lösa ett derivatinstrument som inte längre behövs för säkring ska redovisas som kostnad under den period då säkringen avbryts.
ESV:s allmänna råd till 5 kap. 14 §
Derivatinstrument
Derivatinstrument är ett finansiellt instrument som uppfyller följande kriterier:
- Värdet på instrumentet ändras till följd av ändringar i en särskild angiven räntesats, valutakurs, råvarupris, pris på ett finansiellt instrument eller annan variabel som inte är specifikt för någon av avtalsparterna.
- Det krävs normalt ingen initial nettoinvestering.
- Instrumentet regleras vid en framtida tidpunkt.
Terminer, optioner och swappar är exempel på finansiella instrument som utgör derivat enligt ovanstående definition.
Med derivatinstrument som används i myndighetens verksamhet för
pris-, ränte- eller valutasäkring (säkringsinstrument) avses såväl säkring av befintliga tillgångar och skulder som säkring av framtida behov av ta upp lån eller att anskaffa varor till verksamheten.
En myndighet behöver normalt inte redovisa ett derivatinstrument mellan den tidpunkt avtal tecknas (affärsdagen) och likviddagen.
Räntebärande fordringar och skulder avsedda att innehas till förfall
Vissa räntebärande fordringar och skulder kan förvärvas eller emitteras till över-/underkurs (exempelvis nollkupongobligationer). Vidare kan förvärv eller emission av skuldebrev ge upphov till kostnader. För sådana fordringar och skulder gäller att både över-/underkursen och kostnaderna fördelas över löptiden så att den effektiva räntan blir konstant.
En myndighet som tidigare har valt att redovisa finansiella instrument till upplupet anskaffningsvärde bör fortsätta att göra detta, även om instrumentet klassificeras som omsättningstillgångar eller kortfristiga skulder.
Redovisning av finansiella garantiavtal när ett garantiåtagande föreligger
Om garantiavgifter tas ut för förväntade garantiförluster uppstår ingen resultateffekt vid den tidpunkt då ett garantiåtagande uppkommer.
Redovisning av finansiella garantiavtal vid bokslut
För en garantiavgift som aviseras och/eller förfaller till betalning först efter räkenskapsårets utgång avgörs frågan om ansvarighet för garantiåtagande av om avgiften avser ett nytt garantiåtagande eller en delbetalning för ett befintligt åtagande. Om myndigheten enligt avtalet har en möjlighet att ändra villkoren för garantin bör avtalet för avgiften normalt betraktas som ett nytt garantiåtagande.
Garantiavgifter som betalas in under räkenskapsåret men vars förfallodag inträffar och vars garantiperiod inleds efter räkenskapsårets utgång bör betraktas som förskott och redovisas som skuld till garantitagaren.
Om det finns återförsäkringsavtal avseende garantier som myndigheten utfärdat bör återförsäkrares andel av avsättningar redovisas på egen post upp till belopp som motsvarar återförsäkrares ansvar enligt avtalet.
Redovisning av förändringar av risker i garantiverksamhet
Förändringar i avsättningar för risker för garantiåtaganden bör redovisas under en post för intäkter i resultaträkningen.
Skadeersättningar bör redovisas under en post för kostnader i resultaträkningen.
Förändring av kvardröjande risker som är väsentliga bör redovisas under en post för kostnader. Förändringar är väsentliga om riskerna har förändrats på ett sådant sätt att det inte är sannolikt att garantin skulle utfärdats om informationen funnits tillgänglig när garantin utfärdades.
Nuvärdesberäkning av fordringar
Lånefordringar och andra fordringar som har en kredittid överstigande ett år och där myndigheten inte tar ut en ränta som motsvarar statens kostnader bör värderas till nuvärdet av förväntade framtida kassaflöden.
Med en ränta som motsvarar statens kostnader avses den ränta som motsvarar statens finansieringskostnad för upplåning med motsvarande löptid, med ett räntepåslag som motsvarar kostnaden för förväntade förluster.
Nuvärdet av förväntade framtida kassaflöden beräknas med en diskonteringsränta.
Om en ränta inte tas ut som motsvarar statens kostnader bör utgångspunkten för att fastställa diskonteringsräntan vara de räntesatser som finns på Riksgäldskontorets finansiella instrument med olika löptider.
Förväntade framtida kassaflöden bör uppskattas baserat på rimliga antaganden och prognoser.
Om bedömningen av vilka belopp som myndigheten kommer att få in förändras mellan två bedömningstillfällen, bör denna förändring redovisas som en låneförlust eller återvinning.
Övrigt
Hur leasingavtal redovisas framgår av föreskrifter och allmänna råd till 4 kap. 1 och 2 §§.
Ett lånelöfte är normalt ingen ekonomisk händelse som påverkar den löpande bokföringen. En lånefordran/-skuld redovisas normalt när lånet betalas ut till låntagaren. Hur lånefordringar klassificeras framgår av föreskrifter och allmänna råd till 4 kap. 2 §.
Finansiella instrument i utländsk valuta där det inte finns något säkringsinstrument ska enligt 12 § omräknas till valutakursen på balansdagen.
6 kap. Anslagsredovisning och finansieringsanalys
Anslagsredovisning
1 § I anslagsredovisningen ska myndigheten redovisa utfallet på de anslag myndigheten
disponerar och de inkomsttitlar som myndigheten redovisar mot i enlighet med den indelning som
framgår av regleringsbrev eller något annat beslut av regeringen. Utfallet ska ställas mot
tilldelade belopp per anslag eller anslagspost respektive beräknade belopp per inkomsttitel.
Avvikelser ska analyseras.
Av anslagsredovisningen ska det även framgå i vilken utsträckning
myndigheten med stöd av ett sådant bemyndigande som avses i 17 § första
stycket anslagsförordningen (2011:223) beställt varor eller tjänster eller beslutat
om bidrag, ersättning, lån eller liknande som medför utgifter under
följande budgetår. Anslagsredovisningen ska också omfatta utestående åtaganden
av detta slag som ingåtts med stöd av bemyndiganden som beslutats
tidigare år.
Av anslagsredovisningen ska det också framgå hur myndigheten har uppfyllt andra
finansiella villkor som regeringen har angett.
(F. 2018:1342)
ESV:s föreskrifter till 6 kap. 1 §
Första stycket
Redovisning mot anslag
Har anslaget underindelats i regleringsbrev eller annat regeringsbeslut ska
anslagsredovisningen specificeras i enlighet med regeringens beslut.
För varje anslag, anslagspost etc. eller myndighets del därav ska anslagsredovisningen
innehålla uppgift om
- ingående överföringsbelopp (anslagssparande eller anslagskredit),
- tilldelade anslag, i förekommande fall uppdelade på beslut i regleringsbrev och annat
regeringsbeslut,
- dispositionsrätt till anslagsbelopp som tidigare stått till regeringens
disposition,
- disponerat anslag som genom beslut ställts till regeringens disposition,
- medgivet överskridande,
- indragning av anslagssparande eller tilldelat anslag,
- utgifter och (i förekommande fall) inkomster som enligt regleringsbrev ska redovisas
mot anslaget, samt
- utgående överföringsbelopp (anslagssparande eller anslagskredit).
Bruttoredovisning av inkomster och utgifter
Inkomster och utgifter ska redovisas brutto mot anslaget endast i de fall regeringen
har föreskrivit att så ska ske. I annat fall utgör inkomster redovisade mot utgiftsanslag
endast en återföring av anslagsmedel, varför beloppen tas upp netto i anslagsredovisningen.
Är inkomster, som enligt regeringens beslut ska redovisas mot anslaget, av betydande
omfattning ska de specificeras i en not.
Överskridande
Av regeringen medgivet överskridande och beslutad indragning av anslagsbelopp ska
särredovisas var för sig i en not.
Om regeringen medgivit ett överskridande ska hänvisning göras till
regeringsbeslutet.
Kommentarer till anslagsutfall
Myndigheten ska i not till anslagsredovisningen kommentera väsentliga avvikelser från
tilldelade belopp. Överskridande av det belopp som disponeras enligt 6 § anslagsförordningen
(2011:223) ska alltid förklaras i not.
Redovisning mot inkomsttitlar
Myndigheten ska i anslagsredovisningen per inkomsttitel uppge de inkomster som
myndigheten redovisat mot inkomsttitlar på statens budget. I de fall en inkomsttitel har
underindelats ska redovisningen ske enligt denna underindelning. Om det i regleringsbrev
eller motsvarande har angivits ett beräknat belopp för inkomsterna ska detta belopp anges. Om
redovisade inkomster avviker väsentligt från beräknade inkomster ska då så är möjligt skälen
härför redovisas i en not.
Andra stycket
Beställningsbemyndiganden
Redovisning ska ske enligt den indelning som ett beställningsbemyndigande har
tilldelats av regeringen.
Har en myndighet tilldelats ett beställningsbemyndigande enligt 17 § första stycket
anslagsförordningen (2011:223) ska myndigheten redovisa samtliga åtaganden vid budgetårets
slut som medför utgifter under följande budgetår mot bemyndigandet.
En myndighet som har gjort åtaganden med stöd av 17 § andra stycket
anslagsförordningen (2011:223) ska lämna information om detta i not till
anslagsredovisningen.
Kommentarer till redovisning av beställningsbemyndiganden
Myndigheten ska i not till anslagsredovisningen kommentera väsentliga skillnader
mellan tilldelat bemyndigande och utestående åtagande. Överskridande av ett tilldelat
bemyndigande ska alltid förklaras.
Äldre beställningsbemyndiganden
Utestående åtaganden, som ingåtts med stöd av tidigare års beställningsbemyndiganden och där bemyndigandet inte längre finns kvar, ska redovisas i en särskild tabell för äldre beställningsbemyndiganden.
Kommentarer till redovisning av äldre beställningsbemyndiganden
Myndigheten ska i not till anslagsredovisningen kommentera väsentliga förändringar från tidigare år av utestående åtaganden mot äldre beställningsbemyndiganden.
ESV:s allmänna råd till 6 kap. 1 §
Föreskrifter om redovisning mot anslag och inkomsttitlar finns i anslagsförordningen
(2011:223).
Uppställningsform
Anslagsredovisningens olika avsnitt bör upprättas enligt den uppställningsform som
anges i bilaga 3.
Beställningsbemyndiganden
När myndigheten lämnar uppgift om det anslag som ska belastas med utgifter senare än
innevarande räkenskapsår får samma anslagsbeteckning användas som gäller det år redovisningen
avser. Om regeringen har ställt villkor för ett bemyndigande bör myndigheten redovisa hur
dessa villkor har uppfyllts på ett sätt som ger överskådlighet, t.ex. i form av not.
Kommentarer till anslagsutfall
Orsaken till avvikelser från tilldelade belopp kan många gånger direkt eller indirekt
framgå av myndighetens resultatredovisning. Det innebär inte undantag från kravet på
kommentar i not som bör vara kortfattad, i någon eller några få meningar, och sammanfatta de
viktigaste orsakerna till varför utfallet avviker mot tilldelat belopp. I de fall myndigheten
under året fått ökat utrymme genom tilläggsbeslut från regeringen, bör bakgrunden anges. En
myndighet som har flera anslag bör göra en not för varje anslag där det behövs en kommentar.
Om flera anslagsposter med väsentliga avvikelser och med olika förklaringar till utfallet
finns, bör kommentaren delas upp.
Vad som är väsentliga avvikelser avgörs av omständigheterna i det enskilda fallet, men
en avvikelse på 10 procent från årets tilldelning enligt regleringsbrev bör ses som
väsentlig, liksom en avvikelse på minst 100 miljoner kronor även om den understiger 10
procent. En myndighet som har många anslag där regeringen eller en annan myndighet beslutar
om utbetalningarna kan ange detta och därmed inte behöva kommentera utfallet
ytterligare.
Kommentarer till redovisning av beställningsbemyndiganden
Kommentarer bör lämnas för väsentliga skillnader för varje anslag eller anslagspost
där ett bemyndigande har tilldelats. Om utestående åtaganden uppgår till mindre än 75 procent
av bemyndigandet bör skillnaden anses vara väsentlig. Ett överskridande kan avse både att
bemyndigandet överskridits till sitt belopp och i fråga om sluttidpunkt.
Finansieringsanalys
2 § Finansieringsanalysen skall visa myndighetens betalningar fördelade på drift,
investeringar, uppbörd och transfereringar. Av analysen skall framgå hur dessa verksamheter
har finansierats och hur myndighetens likvida ställning har förändrats. I anslutning till
finansieringsanalysen skall myndigheten lämna de kommentarer och förklaringar som är
nödvändiga för att bedöma finansieringsanalysen.
ESV:s föreskrifter till 6 kap. 2 §
Finansieringsanalysen ska upprättas enligt den uppställningsform som anges i bilaga
4.
De avsnitt och poster som anges i uppställningsformen ska tas upp var för sig i
angiven ordningsföljd. Benämningen på avsnitten får inte ändras. Myndigheten ska dock ta bort
ett avsnitt eller en post om den saknar sådan verksamhet. Poster får benämnas och tillföras
på ett sådant sätt att deras innebörd blir tydligare.
För varje avsnitt redovisas dels utgifterna och hur dessa har finansierats, dels hur
verksamheten i fråga påverkat myndighetens likvida ställning. Nettokassaflödet från
respektive till varje avsnitt summeras till slutraden Förändring av likvida medel.
De likvida medel som ingår i analysens slutrad omfattar följande balansposter: Kassa,
bank, tillgång eller skuld på räntekontot hos Riksgäldskontoret samt de fordringar eller
skulder avseende statens budget och övriga fordringar eller skulder på statens centralkonto
som i balansräkningen redovisas under posten Avräkning med statsverket.
ESV:s allmänna råd till 6 kap. 2 §
Ett antal poster har benämnts "Ökning(+)/minskning(-)" eller omvänt. Endast det i
sammanhanget aktuella uttrycket för postens förändring under det aktuella räkenskapsåret bör
anges (med tecken).
En myndighet får redovisa hela eller delar av finansieringsanalysen enligt en direkt
metod, dvs. i betalningsströmmar, förutsatt att myndigheten upplyser om detta och att det
inte strider mot de grundläggande reglerna för upprättande av finansieringsanalysen.
Undantagsvis kan poster behöva införas i finansieringsanalysen som inte kan hänföras
till något av de avsnitt som omnämnts i föreskrifterna. Det kan då vara lämpligt att föra in
sådana poster under ett avsnitt med rubriken "Övrigt" omedelbart före summaraden.
7 kap. Tilläggsupplysningar
1 § Utöver vad som följer av övriga bestämmelser i denna förordning skall årsredovisningen
innehålla de tilläggsupplysningar som Ekonomistyrningsverket föreskriver.
ESV:s föreskrifter till 7 kap. 1 §
Beskrivning av redovisningsprinciper
I årsredovisningen ska ingå en beskrivning av tillämpade redovisnings- och
värderingsprinciper.
Upplysning om avvikelser från generella ekonomiadministrativa
regler
Myndigheten ska i årsredovisningen lämna uppgift om alla, av regeringen eller
föreskrivande myndighet fattade beslut, som innebär avsteg från generella
ekonomiadministrativa regler. Uppgiften lämnas lämpligen i anslutning till myndighetens
beskrivning av tillämpade redovisningsprinciper.
Sammanställning av garantiverksamhet
En myndighet som har ett bemyndigande att utfärda garantier ska redovisa en sammanställning av garantiverksamheten uppdelad på garantier där en avgift tas ut för förväntade förluster och övriga garantier. Information ska specificeras på
- garantiram, utfärdade garantier och bundna garantiutfästelser
- tillgångar, skulder och avsättningar, och hur dessa har förändrats under året
- hur verksamheten har påverkat anslag och inkomsttitlar på statens budget.
Med bundna utfästelser avses finansiella garantiavtal där
- ansvarighet för garantin inträder efter bokslut,
- de finansiella villkoren regleras vid ett senare tillfälle, eller
- det finns bundna offerter.
Sammanställning av utlåningsverksamhet
En myndighet som har ett bemyndigande att betala ut lån ska redovisa en sammanställning av låneverksamheten uppdelad på anslagsfinansierad respektive lånefinansierad utlåning.
Information ska specificeras på
- låneram, utlånat belopp och lånelöften
- lånefordringar och hur dessa har förändrats under året
- hur verksamheten har påverkat anslag och inkomsttitlar på statens budget.
Resultaträkningen
Reavinster/-förluster
Upplysning om över- eller underskott som uppstår vid försäljning av egendom ska lämnas
i en not. Om överskott eller underskott (inte nettot mellan dessa) är obetydliga behöver
upplysning inte lämnas.
Vid köp och försäljning av fastighet efter räkenskapsårets utgång ska myndigheten
lämna upplysning om aktuellt objekt, motpart, överenskommen köpeskilling samt beräknad
reavinst/-förlust. I förekommande fall ska hänvisning även göras till regeringsbeslut om köp
eller försäljning.
Intäkter enligt 4 § avgiftsförordningen, 6 kap. 1 §
kapitalförsörjningsförordningen och från tjänsteexport
Myndigheten ska i not till posten Intäkter av avgifter och andra ersättningar
särredovisa:
- avgiftsintäkter enligt 4 § avgiftsförordningen (1992:191)
- avgiftsintäkter från tjänsteexport
- icke statliga medel enligt definitionen i 6 kap. 1 § kapitalförsörjningsförordningen
(2011:210)
Kravet på särredovisning av tjänsteexport gäller oavsett om den bedrivs med stöd av 4
§ punkt 10 avgiftsförordningen eller ett särskilt bemyndigande och oavsett vilket ekonomiskt
mål som gäller för tjänsteexporten.
Garantiavgifter hänförbara till finansiella garantiavtal
Under posten Intäkter av avgifter och andra ersättningar ska garantiavgifter för finansiella garantiavtal särredovisas i not och delas upp på:
- avgiftsinkomster för nya garantiåtaganden och
- förändring av risker som kan finansieras av garantiavgifter och kvardröjande risker.
Om det finns återförsäkringsavtal ska avgift för avgiven återförsäkring och återförsäkrares andel av risker som kan finansieras av garantiavgifter och kvardröjande risker specificeras i not.
Kostnader för personal
Upplysning ska lämnas i en not om lönekostnader, exklusive arbetsgivaravgifter, pensionspremier och andra avgifter enligt lag och avtal (summan av utfallet på S-koderna 4111-4119). I noten anges hur stor andel av lönesumman som avser arvoden till styrelse, kommittéer eller ej anställd personal (uppdragstagare), vilket utgör summan av utfallet på S-koderna 4112 och 4118.
Skadeersättningar hänförbara till finansiella garantiavtal
Skadeersättningar hänförbara till finansiella garantiavtal ska specificeras i not.
Intäkter av avgifter m.m. som inte disponeras
Väsentliga delbelopp ska specificeras i not. Intäkter av bidrag från EU ska särredovisas i not, med uppgift om vilka av EU:s fonder medlen avser. Även offentligrättsliga avgifter ska särredovisas i noten med uppdelning på avgifter med bestämt ekonomiskt mål och andra offentligrättsliga avgifter enligt den indelning som regeringen har beslutat om i budget för avgiftsbelagd verksamhet i myndighetens regleringsbrev.
För offentligrättsliga avgifter med bestämt ekonomiskt mål ska myndigheten i noten dessutom särredovisa de kostnader som myndigheten har för de verksamheter som intäkterna avser.
Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag
Postens sammansättning ska specificeras i not.
Lämnade bidrag
En myndighet som har flera olika typer av lämnade bidrag ska i not göra
en uppdelning på postens väsentligaste beståndsdelar. En myndighet som redovisar lämnade
bidrag finansierade med anslag som finansieras från EU-budgeten, ska särskilt ange den del av
kostnaden som avser sådana bidrag med uppgift om vilka av EU:s fonder medlen avser.
Årets kapitalförändring
Årets kapitalförändring ska specificeras i not. I noten ska de sammanlagda beloppen för respektive anslagsfinansierad verksamhet, över- eller underskott i avgifts- eller bidragsfinansierade verksamheter samt övriga orsaker anges såvida beloppen inte är obetydliga. En övrig orsak kan till exempel gälla kostnader som uppstått på grund av att en avsättning för avhjälpande av miljöskador inte har redovisats mot anslag. Om kapitalförändringen är noll för både räkenskapsåret och jämförelseåret kan noten utelämnas.
Avsättningar till/upplösning av fonder m.m. för
transfereringsändamål
Upplysning om hur årets avsättningar och upplösningar fördelar sig mellan fonder och
eventuella avsättningar för transfereringsändamål ska lämnas i en not. Om inte närmare
upplysningar om fonderna och avsättningarna lämnas till regeringen i särskild ordning, ska
dessutom fondernas och avsättningarnas kostnader och intäkter redovisas på ett överskådligt
sätt i en not.
Upplysningar för jämförelseändamål
Myndigheten ska i not(er) lämna tilläggsupplysningar om sådana händelser och
transaktioner - samt effekten av dessa - som kan försvåra en bedömning av myndighetens
finansiella resultat eller försvåra rättvisande jämförelser (exempelvis med tidigare år).
Exempel på sådana händelser och transaktioner är nedskrivningar, försäljning av betydande
anläggningstillgångar, överlåtelse eller nedläggning av verksamhet eller liknande
omstruktureringar, arbetskonflikter, ändringar i uppskattningar och bedömningar och rättelse
av fel i tidigare års räkenskaper.
Balansräkningen
För följande balansposter ska tilläggsupplysningar lämnas:
Immateriella anläggningstillgångar
I de fall en längre avskrivningstid än fem år tillämpas ska det i en not lämnas
upplysning om detta. I noten ska i så fall också anges skälen för den längre
avskrivningstiden.
Materiella anläggningstillgångar
För varje post ska uppgift lämnas om
- tillgångarnas anskaffningsvärde,
- tillkommande och avgående tillgångar,
- överföringar,
- årets avskrivningar,
- årets nedskrivningar,
- årets uppskrivningar,
- ackumulerade avskrivningar,
- ackumulerade nedskrivningar,
- ackumulerade uppskrivningar, samt
- korrigeringar av tidigare års avskrivningar, nedskrivningar och
uppskrivningar.
I de fall taxeringsvärde finns ska detta anges. I noten anges också avskrivningstider
för skilda tillgångsslag om detta inte framgår av avsnittet om värderingsprinciper.
Nedskrivning
I samband med en väsentlig nedskrivning ska de överväganden som ledde fram till
beslutet presenteras i årsredovisningen.
Uppskrivning
I samband med en uppskrivning ska de överväganden som ledde fram till beslutet
presenteras i årsredovisningen. Därvid ska information lämnas om uppskrivningsbelopp och
under vilken post på balansräkningens passivsida som uppskrivningsbeloppet
redovisats.
Finansiell leasing
Anläggningstillgångar som innehas enligt ett finansiellt leasingavtal ska särredovisas
i not till aktuell tillgångspost.
Andelar i hel- och delägda företag
I not ska anges vilka företag som bildats genom avknoppning från myndigheten och i
vilka företag myndigheten medverkat vid bildandet. För vart och ett av företagen ska
upplysning lämnas om dels hur många andelar som myndigheten innehar, dels andelarnas
anskaffningsvärde, nominella värde, bokförda värde och eventuella börsvärde på bokslutsdagen.
I noten ska även annan information av väsentlig betydelse lämnas.
Andra långfristiga värdepappersinnehav
Posten ska specificeras i not, varvid uppgift om det bokförda värdet och
marknadsvärdet eller motsvarande ska anges per tillgångsslag.
Långfristiga fordringar
Långfristiga fordringar ska specificeras i not.
Ännu inte fakturerade garantiavgifter i garantiverksamhet som avser nästföljande år ska specificeras i not.
Finansiella instrument
Information ska lämnas i anslutning till beskrivningen av tillämpade redovisningsprinciper om och på vilket sätt derivatinstrument används för
pris-, ränte- eller valutasäkring av finansiella instrument.
De instrument som värderas till verkligt värde enligt 5 kap. 13 § ska specificeras i not för respektive post. Detta gäller både för finansiella tillgångar och eventuella finansiella skulder. Av noten ska även framgå orealiserade värdeförändringar under året uppdelade per typ av instrument. För statsobligationer och statsskuldväxlar utgivna av Riksgäldskontoret ska även det nominella värdet framgå av noten.
Utlåning
Balansposten ska i not delas upp i
- Lånefordringar
- Lånefordringar med villkorad återbetalningsskyldighet
- Utvecklingskapital/royalty
För respektive grupp av lån ska upplysning lämnas om
- lånefordringar uppdelat på ingående balans, nyutlåning, amorteringar och avskrivna lån
- reserveringar för låneförluster uppdelat på förluster där låntagaren inte förväntas att uppfylla lånevillkoren och förluster hänförbara till statliga subventioner.
Information ska även lämnas om återstående löptider för respektive grupp av lån som myndigheten redovisar.
För respektive grupp av lån ska upplysning lämnas om ingående balans,
nyutlåning, amorteringar samt avskrivna lån. Om olika huvudtyper av lån förekommer är det
lämpligt att uppgifterna specificeras på huvudtyp av lån. Information ska även lämnas om
återstående löptider för de respektive huvudtyper av lån som myndigheten redovisar.
I de fall myndigheten är leasegivare ska fordringar hänförbara till finansiella
leasingavtal särredovisas.
Övriga kortfristiga fordringar
Postens sammansättning ska redovisas i en not.
Periodavgränsningsposter
Större delbelopp som ingår i periodavgränsningsposterna på balansräkningens
tillgångssida ska specificeras i not.
Avräkning med statsverket
Postens sammansättning ska redovisas i en not.
Värdepapper och andelar
Posten ska specificeras i not, varvid uppgift om det bokförda värdet och
marknadsvärdet eller motsvarande ska anges per tillgångsslag.
Förändring av myndighetskapitalet
Förändringar av myndighetskapitalet under räkenskapsåret ska specificeras i en not. Specifikationen ska visa varje slag av förändring för varje post och delpost i myndighetskapitalet.
Det innebär att förändringen delas upp på förändringar av
- Balanserad kapitalförändring, med de sammanslagna beloppen för respektive anslagsfinansierad verksamhet, över- eller underskott i avgifts- och bidragsfinansierad verksamheter samt övriga orsaker angivna var för sig, såvida beloppen inte är obetydliga. Det kan till exempel gälla kostnader som uppstått på grund av att avsättning för avhjälpande av miljöskador inte har redovisats mot anslag
- Kapitalförändring enligt resultaträkningen, som i sin tur är specificerad särskilt (se föreskrifter angående posten Årets kapitalförändring)
- Statskapital
- Resultatandelar i hel- och delägda företag
- Donationskapital
Om föregående års kapitalförändring enligt resultaträkningen inte i sin helhet har förts till posten Balanserad kapitalförändring, ska det framgå av noten hur kapitalförändringen har disponerats. Om en viss del av kapitalet har förändrats direkt i balansräkningen ska detta anges och det ska framgå varför det har skett.
Statskapital
För posten Statskapital ska i förekommande fall en uppdelning göras på statskapital med respektive utan avkastningskrav.
Avkastning
En myndighet som har statskapital med avkastningskrav ska dessutom ange den beräknade avkastningen. Om avkastningskravet inte kunnat tillgodoses under föregående räkenskapsår ska skillnaden mellan begärd avkastning och den avkastning som myndigheten inbetalat redovisas inom linjen i balansräkningen, varvid även ackumulerade belopp redovisas (jfr 7 kap. 1 § kapitalförsörjningsförordningen (2011:210)).
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser
Av myndigheten redovisad pensionsavsättning ska specificeras på följande sätt i en
not:
- Ingående avsättning
- + Årets pensionskostnad
- - Årets pensionsutbetalningar
- = Utgående avsättning
Övriga avsättningar
Dessa avsättningar ska specificeras i not, varvid för varje enskild avsättning uppgift lämnas om syftet med avsättningen, årets förändring och utgående balans. Specifikation eller andra upplysningar ska även lämnas för den del av en avsättning som myndigheten bedömer kommer att regleras under det närmast följande räkenskapsåret (kortfristig del). Denna del förs inte om i redovisningen.
Avsättningar för garantier (finansiella garantiavtal)
Avsättningar för garantier ska specificeras på
- Risker som kan finansieras av garantiavgifter
- Kvardröjande risker
- Oreglerade skador
Avsättningar för avhjälpande av miljöskador
Avsättningar för avhjälpande av miljöskador ska specificeras på
- Vilka miljöskadeobjekt som avses, vid behov grupperade eller sammanfattade på lämpligt sätt. Uppgift ska också lämnas om hur dessa är tänkta att finansieras
- Totalt belopp som ännu inte har redovisats mot anslag och när i tiden anslagsbelastningen beräknas ske
- Hur stor del av avsättningar för avhjälpande av miljöskador som har redovisats mot anslag enligt anslagsförordningens övergångsbestämmelse
Lån i Riksgäldskontoret
I not ska anges beviljad låneram samt ingående balans, under året nyupptagna lån och
årets amorteringar.
Andra långfristiga skulder
Postens sammansättning ska redovisas i not.
Räntekontokredit i Riksgäldskontoret
I not ska anges beviljad kreditram.
Övriga kortfristiga skulder
Postens sammansättning ska redovisas i not.
Depositioner
Den del av posten som myndigheten bedömer ska regleras efter mer än tolv
månader, ska i förekommande fall anges i not.
Periodavgränsningsposter
Posten oförbrukade bidrag ska specificeras i not uppdelade på bidrag från annan
statlig myndighet och bidrag från icke statliga organisationer eller privatpersoner. Om det i
posten ingår oförbrukade donationer ska även dessa anges.
För bidrag från annan statlig myndighet ska upplysning även lämnas om hur stor del av
posten oförbrukade bidrag som förväntas tas i anspråk inom följande tidsintervall:
- inom tre månader,
- mer än tre månader till ett år,
- mer än ett år till tre, samt
- mer än tre år.
Övriga periodavgränsningsposter
För övriga poster ska större belopp specificeras i not.
Redovisning inom linjen
Till varje sammanslagen post inom linjen ska det finnas en not som visar vilka olika
typer av ansvarsförbindelser som finns.
Finansieringsanalysen
Justerade poster
Skillnaden mellan poster i resultaträkningen och motsvarande poster i
finansieringsanalysen ska redovisas i not.
ESV:s allmänna råd till 7 kap. 1 §
Tilläggsupplysningar bör presenteras som noter till årsredovisningshandlingarna. En
tilläggsupplysning avser inte alltid en speciell post i någon av dessa handlingar. Vissa
upplysningar är av mer allmän karaktär. Dessa lämnas lämpligen som noter i notavsnittets
inledning. De noter av allmän karaktär som enligt föreskrifterna kan krävas är
- beskrivning av redovisningsprinciper (7 kap.1 §),
- upplysning om avvikelser från generella ekonomiadministrativa regler, vilka beslutats
av regeringen eller föreskrivande myndighet (7 kap. 1 §),
- redogörelse för och motivering av avvikelse från allmänna råd m.m. (2 kap. 6
§),
- förklaringar till bristande överensstämmelse mellan uppgifter i resultatredovisningen
och årsredovisningen i övrigt (3 kap. 2 §), samt
- ersättning m.m. till styrelseledamöter och ledande befattningshavare (7 kap. 2
§).
Upplysningar om garanti och utlåningsverksamhet
En myndighet som bedriver garanti- och/eller utlåningsverksamhet bör i not redovisa sammanställningen av verksamheten i en matris som ställs upp på det sätt som anges i bilaga 9.
Sammanställningens uppgifter om övriga garantier bör i förekommande fall anpassas till regeringens beslut om undantag från den garantimodell som regleras i förordningen om utlåning och garantier (2011:211).
Resultaträkningen
Finansiella intäkter och kostnader
Ränteintäkter och kostnader som härrör från räntekonto hos Riksgäldskontoret bör
särredovisas i en not. I förekommande fall särredovisas även räntor avseende lån i
Riksgäldskontoret. Kravet på särredovisning gäller även andra ränteintäkter och kostnader
samt övriga finansiella intäkter och kostnader som uppgår till väsentliga belopp.
Intäkter av avgifter m.m. som inte disponeras
Utöver vad som framgår av föreskrifterna kan lämplig uppdelning vara t.ex. försäljningsintäkter, andra ersättningar (typ av ersättning) och finansiella intäkter (typ av intäkt) om det inte i allt väsentligt är tydligt utifrån informationen i övrigt. Med intäkter av bidrag från EU avses sådana inkomster som myndigheten ska redovisa under inkomsttyp 6000 på statens budget.
Av noten bör även framgå hur eventuella nedskrivningar och avskrivningar
av fordringar samt kursvinster och kursförluster påverkat intäkterna.
Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag
Lämplig uppdelning kan vara typ av finansiär (t.ex. kommuner, företag,
hushåll, AP-fonder) och vad medlen i huvudsak finansierat.
Avsättningar till/upplösning av fonder m.m. för
transfereringsändamål
Nettoförändringen genom avsättning till/upplösning av fonder under året,
liksom kostnader och intäkter, redovisas normalt per fond. En myndighet som har ett stort
antal fonder kan slå samman uppgifter för flera fonder, förutsatt att information som är
väsentlig för bedömningen av uppgifterna inte utelämnas.
Upplysningar om fondernas intäkter och kostnader under året redovisas i
not om inte uppgifterna lämnas till regeringen i särskild årsredovisning för
fondförvaltningsverksamheten eller på annat liknande sätt.
Det belopp som redovisas under denna post bör stämmas av mot
förändringen av posten Fonder i balansräkningen.
Lämnade bidrag
Lämplig uppdelning kan vara verksamhetsgrenar, utgiftsområden,
mottagarkategori eller annan liknande uppdelning. Om postens sammansättning är tydlig genom
underindelning i resultaträkningen eller utifrån anslagsredovisningen behövs ingen uppdelning
i not.
Balansräkningen
Beredskapstillgångar
Posten bör i not delas upp i:
- beredskapslager (där ingen avskrivning görs enligt plan),
- beredskapsinventarier m.m. (där en planenlig avskrivning görs).
Andra långfristiga värdepappersinnehav
Med tillgångsslag avses t ex aktier, statsskuldväxlar, statsobligationer och andelar i
värdepappersfonder.
Utlåning
När det gäller Lånefordringar med villkorad återbetalningsskyldighet och
Utvecklingskapital/royalty framgår det av lånevillkoren att låntagaren – under vissa
förutsättningar – är skyldig att återbetala medlen. Återbetalningsskyldigheten kan
exempelvis baseras på intäkter, vinster och kostnadsbesparingar hos mottagaren. För
Lånefordringar med villkorad återbetalningsskyldighet är återbetalningen begränsad till
utbetalt belopp (plus eventuell ränta) medan för Utvecklingskapital/royalty kan betalningen
uppgå till ett belopp som överstiger det utbetalda beloppet.
Reserveringar för statliga subventioner är förluster som är hänförbara till att låntagaren inte behöver återbetala lån eller betala en ränta motsvarande statens kostnader.
Informationen om löptider bör lämnas i form av att lånestocken per
huvudtyp grupperas på intervall för återstående löptider. Detta kan kompletteras med
uppgifter om särskilda omständigheter som belyser de faktiskt förväntade
amorteringstidpunkterna. För lån till andra statliga myndigheter behöver lånestocken inte
fördelas på löptider.
Varulager
Om posten är väsentlig bör dess sammansättning i form av typer av varor
specificeras i not.
Övriga kortfristiga fordringar
Lämplig uppdelning kan vara fordringar avseende verksamhetens kostnader
och intäkter med angivande av respektive typ av verksamhet, fordringar i uppbördsverksamhet
samt fordringar i transfereringsverksamhet, med särredovisning av eventuella
återkravsfordringar.
Avräkning med statsverket
Posten sammansättning bör i noten delas upp i
- uppbörd,
- anslag i icke räntebärande flöde,
- anslag i räntebärande flöde,
- fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag och
- övriga fordringar/skulder på statens centralkonto
- och specificeras på följande sätt.
Uppbörd
Ingående balans
- Redovisat mot inkomsttitel (-)
- Uppbördsmedel som betalats till icke räntebärande flöde (+)
- Medel från räntekonto som tillförts inkomsttitel (+)
Fordringar/Skulder avseende Uppbörd
Anslag i icke räntebärande flöde
Ingående balans
- Redovisat mot anslag (+)
- Medel hänförbara till transfereringar m.m. som betalats till icke räntebärande flöde
(-)
Fordringar/Skulder avseende anslag i icke räntebärande flöde
Anslag i räntebärande flöde
Ingående balans
- Redovisat mot anslag (+)
- Anslagsmedel som tillförts räntekonto (-)
- Återbetalning av anslagsmedel (+)
Fordringar/Skulder avseende anslag i räntebärande flöde
Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot
anslag
Ingående balans
- Redovisat mot anslag under året enligt undantagsregeln
Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag
Övriga fordringar/skulder på statens centralkonto
Ingående balans
- Inbetalningar i icke räntebärande flöde (+)
- Utbetalningar i icke räntebärande flöde (-)
- Betalningar hänförbara till anslag och inkomsttitlar (+/-)
Övriga fordringar/skulder på statens centralkonto
Beräkning av postens fem delar kan vanligen göras genom att i första
hand balansräkningens poster på bokslutsdagen analyseras utifrån påverkan på Avräkning med
statsverket. Det innebär att främst fordringar och skulder hänförbara till icke räntebärande
flöde delas upp på uppbörd, anslag i icke räntebärande flöde samt övriga fordringar och
skulder på statens centralkonto. Betalningsflödena för respektive delavsnitt kan därefter
beräknas som skillnaden mellan saldo och vad som faktiskt har redovisats mot anslag och
inkomsttitlar. I en komplicerad verksamhet kan det vara naturligt att använda schabloner vid
fördelningar mellan avsnitt. Samtidigt gäller föreskrifter och allmänna råd till 2 kap. 5 §
om väsentlighet för specifikationerna. Om det visar sig att saldo för respektive delområde
inte är korrekt analyseras betalningar under året eller tidigare år.
På raden Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag bör
myndigheten redovisa ackumulerad semesterlöneskuld per den 31 december 2008 hänförlig till
anslagsfinansierad verksamhet som ännu inte har redovisats mot anslag, enligt 16 § i den
upphävda förordningen i sin lydelse enligt 1996:1189.
Myndighetskapital
Förändringen av myndighetskapitalet bör specificeras i en matris som ställs upp på det sätt som anges i bilaga 8. För räkenskapsåren 2014 och 2015 får specifikationen innehålla en kolumn för belopp under utredning.
Om regeringen för en viss myndighet har föreskrivit en annan typ av specifikation av myndighetskapitalet och detta gör att kraven på specifikation enligt föreskrifterna svårligen kan uppfyllas, får myndigheten begränsa redovisningen till den specifikation som regeringen har föreskrivit. Detta bör i så fall kommenteras i noten och dessutom bör en bedömning av kapitalets fördelning på anslags-, avgifts- och bidragsfinansierad samt eventuellt annan verksamhet anges.
Periodavgränsningsposter
Donationer används här i samma betydelse som i 2 och 3 §§ donationsförordningen
(1998:140). Krav på notupplysningar i årsredovisningen finns också i 18-20 §§
donationsförordningen.
Bland förutbetalda kostnader bör den andel som avser förutbetalda hyror
för lokaler framgå i not.
Upplupna intäkter bör för delar som är väsentliga delas upp på upplupna
räntor, upplupna avgifter, vid behov uppdelade på olika typer, samt andra ersättningar med
angivande av typ av intäkt.
Övriga kortfristiga skulder
Posten bör delas upp på innehållen skatt för egen personal och för
transfereringar, skulder i (viss typ av) uppbördsverksamhet, skulder i (viss typ av)
transfereringsverksamhet, väsentliga andra verksamhetsspecifika skulder samt övriga
kortfristiga skulder i verksamheten, andra än skatt.
Upplupna kostnader
Av noten bör framgå hur stor del som avser semesterlöneskuld och annan
löneskuld, upplupna kostnader i transfereringsverksamhet samt andra större poster.
Särredovisning av EU-medel
En myndighet som redovisar fordrings- eller skuldposter (även
periodavgränsningsposter) avseende kostnader som finansieras med anslag som finansieras från
EU-budgeten eller intäkter av bidrag m.m. från EU som redovisas mot inkomsttitel under
inkomsttyp 6000, bör specificera dessa medel i not för respektive balanspost med angivande av
vilka av EU:s fonder medlen avser.
Övriga poster i resultaträkningen och balansräkningen
m.m.
Av föreskrifterna till 2 kap. 6 § följer att även andra poster än de som
angivits ovan måste specificeras i not om det krävs för att förstå bl.a. resultaträkningen
och balansräkningen.
Allmänt om specifikation av poster i noter
En specifikation kan innehålla en del som benämns Övrigt eller liknande,
men denna del bör inte överstiga 25 procent av postens totala belopp.
Av föreskrifterna till 2 kap. 5 § framgår att reglerna om bl.a.
tilläggsupplysningar inte behöver tillämpas på oväsentliga poster.
2 § Myndigheten skall i årsredovisningen redovisa de skattepliktiga ersättningar och andra
förmåner som betalats ut under räkenskapsåret samt de framtida åtaganden som avtalats för var
och en av
- ledamöterna i myndighetens styrelse,
- de ledamöter i myndighetens råd som utsetts av regeringen, och
- de ledande befattningshavare vid myndigheten som utsetts av regeringen.
För dessa personer skall myndigheten också uppge uppdrag som styrelse- eller
rådsledamot i andra statliga myndigheter samt uppdrag som styrelseledamot i
aktiebolag.
ESV:s föreskrifter till 7 kap. 2 §
Ledamöterna i myndighetens styrelse
Med ledamöterna i myndighetens styrelse ska, i det här sammanhanget, avses ordinarie
ledamöter och suppleanter.
Myndighetens råd
Med myndighetens råd ska avses råd som finns istället för styrelse och som har samma
organisatoriska inplacering som en styrelse i annat fall skulle ha haft.
Ledande befattningshavare
Med ledande befattningshavare ska avses myndighetens chef och ledande
befattningshavare direkt under denne som utsetts av regeringen.
Aktiebolag
Med aktiebolag ska avses såväl svenska som utländska (motsvarande).
ESV:s allmänna råd till 7 kap. 2 §
Till grund för redovisningen av ersättningar och andra förmåner kan läggas summan av
de värden som återfinns på kontrolluppgift för befattningshavaren ifråga.
Upplysning om erhållna förmåner avser även andra förmåner som lämnats under året även
om de inte medfört någon faktisk utbetalning.
Med framtida åtaganden avses här uppgifter om förmåner som framgår av ingångna avtal
om pension och avgångsvederlag i den utsträckning dessa avviker från allmänna avtal. Endast
de väsentligaste villkoren behöver redovisas.
Enligt personalföreträdarförordningen (1987:1101) är personalföreträdare vid
affärsverken ledamöter i styrelsen. Personalföreträdare, vid andra myndigheter, som enligt
förordningen endast har närvaro- och yttranderätt vid styrelsens sammanträden, är inte
styrelseledamöter.
Uppgiftsskyldigheten enligt sista stycket omfattar inte ersättningens storlek eller
förmånens värde.
Ovanstående uppgifter redovisas i en not.
3 § Uppgift skall lämnas om de anställdas frånvaro på grund av sjukdom under
räkenskapsåret. Den totala sjukfrånvaron skall anges i procent av de anställdas sammanlagda
ordinarie arbetstid.
Uppgift skall också lämnas om
- den andel av sjukfrånvaron som avser frånvaro under en sammanhängande tid av 60 dagar
eller mer,
- sjukfrånvaron för kvinnor respektive män samt
- sjukfrånvaron för anställda i åldrarna 29 år eller yngre, 30-49 år och 50 år eller
äldre.
Sjukfrånvaron för varje grupp som avses i andra stycket 2 och 3 skall anges i procent
av gruppens sammanlagda ordinarie arbetstid. Sådan uppgift skall inte lämnas om antalet
anställda i gruppen är högst tio eller om uppgiften kan hänföras till en enskild
individ.
Bestämmelserna i första–tredje styckena gäller inte myndigheter och affärsverk i
vilka antalet anställda under de senaste två räkenskapsåren i medeltal uppgått till högst
tio.
(F. 2002:1061)
ESV:s allmänna råd till 7 kap. 3 §
Sjukfrånvaro
Med frånvaro på grund av sjukdom avses frånvaro under tid den anställde har rätt
till:
- sjuklön från arbetsgivaren,
- sjukpenning från försäkringskassan,
- tidsbegränsad sjukersättning från försäkringskassan,
- aktivitetsersättning från försäkringskassan, eller
- rehabiliteringsersättning från försäkringskassan.
Karensdagen inräknas i sjukfrånvaron. Sjukdom som infaller under tid då den anställde
normalt skulle varit ledig räknas inte som sjukfrånvaro. Sjukfrånvaro räknas oavsett
sjukfrånvarons omfattning, dvs. även sjukfrånvaro under del av arbetsdag ska inräknas
motsvarande sjukfrånvarons omfattning. T.ex. räknas en halv dags sjukfrånvaro om
arbetstagaren är frånvarande från sin tjänst under en halv dag.
Ordinarie arbetstid
Med ordinarie arbetstid avses i detta sammanhang tillgänglig arbetstid. Den
tillgängliga arbetstiden omfattar möjliga arbetsdagar och beräknas dels utifrån den del av
året som arbetstagaren varit anställd, dels utifrån anställningens aktuella
omfattning.
I den tillgängliga arbetstiden ingår inte tjänstledighet på hel- eller deltid utan lön
från arbetsgivaren, med anledning av t.ex. studier, små barn, delpension eller sjukersättning
som inte är tidsbegränsad. I den tillgängliga arbetstiden ingår t.ex. semester,
föräldraledighet och sjukfrånvaro enligt definitionen ovan.
Den tillgängliga arbetstiden utgörs av den anställdes aktuella normaltjänstgöringstid
och därför ska ingen korrigering göras för vare sig intjänad eller uttagen
kompensationsledighet, mertid, övertid etc. Ej heller tid när den anställde normalt skulle
vara ledig t.ex. lördagar eller helgdagar inräknas i den tillgängliga arbetstiden.
Det är samtliga anställdas tillgängliga arbetstid som ska summeras. Det innebär att i
normalfallet summeras arbetstiden för både tillsvidareanställda och visstidsanställda. En
förutsättning är att arbetstagaren har en på förhand fastställd arbetstid.
Långtidssjukfrånvaro
60-dagarsperioden börjar räknas från första anmälda sjukdag.
Med frånvaro under en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer avses 60 sammanhängande
kalenderdagar oavsett sjukfrånvarons omfattning under varje kalenderdag. Perioden räknas inte
som sammanhängande om den avbryts av att den anställde återinträder i tjänst. Med återinträde
i tjänst avses att den anställde arbetar under en hel dag/helt arbetspass och att inget
löneavdrag på grund av sjukfrånvaro, helt eller delvis, görs den dagen/det
arbetspasset.
Vid fastställande av om sjukfrånvaron i det enskilda fallet pågått i 60 kalenderdagar
eller mer ska sjukdagar som infaller före redovisningsperioden medräknas. I sådant fall
redovisas dock endast den del av sjukfrånvaron som faller inom räkenskapsåret. Däremot räknas
inte sjukdagar efter redovisningsperiodens utgång.
Grupprelaterad sjukfrånvaro
Med antal menas medelantalet anställda i gruppen under året.
Om någon av följande förutsättningar är uppfyllda måste en myndighet göra ytterligare
beräkningar för sjukfrånvaron i respektive grupp:
- När antalet män och/eller antalet kvinnor är fler än 10
- När antalet i någon eller några av följande åldersgrupper är fler än 10;
- 29 år eller yngre
- 30 - 49 år
- 50 år eller äldre.
Sjukfrånvaro ska anges för respektive grupp, t.ex. sätts kvinnors sjukfrånvaro i
relation till den tillgängliga arbetstiden för kvinnor.
Uppgifter som kan hänföras till enskild individ får dock inte lämnas. Det måste
avgöras från fall till fall om omständigheterna är sådana att en uppgift kan hänföras till
någon enskild individ. En tumregel är att det bör finnas minst tre individer med sjukfrånvaro
i en grupp för att uppgift om sjukfrånvaro för gruppen ska kunna lämnas. Vid tveksamhet bör
myndigheten avstå. Risken för motsatstolkningar bör vägas in vid bedömningen av om uppgiften
får lämnas eller inte.
Myndigheten får själv, på ett konsekvent sätt, bestämma när brytpunkten för respektive
ålder infaller.
Tillgänglig arbetstid för en grupp utgörs av den vid årets slut ackumulerade
tillgängliga arbetstiden för gruppen.
Jämförelsetal
Jämförelsetal ska lämnas för det närmast föregående räkenskapsåret.
Övergångsbestämmelser till 7 kap. 3 §
Vid fastställande av om sjukfrånvaron i det enskilda fallet pågått i 60 kalenderdagar
eller mer ska sjukdagar som infaller före 1 juli 2003 medräknas.
Jämförelsetal i årsredovisningen avseende 2004
Om sjukfrånvaron för 2003 endast avser ett halvår ska upplysning lämnas om detta i
årsredovisningen avseende 2004.
8 kap. Delårsrapport
1 § Regeringen kan besluta att en myndighet ska lämna en delårsrapport.
En sådan rapport ska lämnas till regeringen senast sex veckor efter utgången
av den period som rapporten ska avse.
Delårsrapporten ska bestå av
- resultaträkning,
- balansräkning, och
- anslagsredovisning enligt 6 kap. 1 § första och tredje styckena.
Delårsrapporten ska skrivas under av myndighetens ledning. Underskriften innebär att
ledningen intygar att delårsrapporten ger en rättvisande bild av verksamhetens kostnader och
intäkter och myndighetens ekonomiska ställning.
Bestämmelserna om årsredovisningen i 1
kap. 4 §, 2 kap. 2 §, 4 § fjärde stycket och 5–7 §§ ska tillämpas när delårsrapporten
upprättas.
(F. 2017:862)
ESV:s föreskrifter till 8 kap. 1 §
Dessa föreskrifter gäller även affärsverk med undantag för punkterna Kommentarer till utfall och Finansiella villkor.
Allmänt
Då delårsrapporten upprättas ska tillämpliga delar av ESV:s föreskrifter till 4 - 6
kap. följas.
Jämförelsetal
Jämförelsetal ska i enlighet med ESV:s föreskrifter till 2 kap. 4 § första stycket
anges för samma rapportperiod under närmast föregående räkenskapsår.
Utfall och prognoser
Prognos över verksamhetens kostnader och intäkter ska omfatta resultaträkningens
samtliga poster och följa uppställningsformen för resultaträkningen.
Utfall och prognoser ska kommenteras främst med avseende på väsentliga
avvikelser.
Kommentarer till utfall
Utfallet ska kommenteras främst med avseende på väsentliga förändringar jämfört med föregående år. För anslagsutfall ska myndigheten främst kommentera väsentliga avvikelser från den andel av årets tilldelade medel som motsvarar delårsrapportens andel av räkenskapsåret.
Finansiella villkor
Uppgift i anslagsredovisningen avseende andra finansiella villkor ska lämnas endast i
de fall regeringen särskilt beslutat om detta.
Delårsrapportens undertecknande
Delårsrapporten ska skrivas under av den eller de personer som utgör myndighetens
ledning vid den tidpunkt då delårsrapporten ska lämnas till regeringen.
Avvikande mening
Har en avvikande mening antecknats till ledningens beslutsprotokoll, ska densamma
återges i anslutning till underskrifterna i delårsrapporten.
Underskriftsmening
En underskriftsmening med följande lydelse ska antecknas omedelbart före
underskrifterna;
”Jag/Vi intygar att delårsrapporten ger en rättvisande bild av verksamhetens
kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning”.
Dag för underskrift
Delårsrapporten ska innehålla uppgift om den dag då den undertecknades.
Avlämnad handling
I fråga om avlämnande av en delårsrapport ska motsvarande det som gäller för årsredovisning och budgetunderlag enligt bestämmelserna i ESV:s föreskrifter till 1 kap. 3 § tillämpas.
ESV:s allmänna råd till 8 kap. 1 §
Dessa allmänna råd gäller även för affärsverk, med undantag för punkterna Allmänt och Information av väsentlig betydelse för regeringens uppföljning och prövning.
Allmänt
Det ställs inte samma krav på precision när delårsrapporten upprättas som när
årsredovisningen upprättas. Detta innebär att myndigheten exempelvis inte behöver företa
inventeringar i samma omfattning som vid upprättandet av årsredovisningen eller vara lika
noggrann med periodiseringarna. Uppgifterna kan i större utsträckning bygga på
uppskattningar. Detta avkall på noggrannhet innebär dock inte ett minskat krav på underlag
och dokumentation av beräkningar och uppskattningar.
Information av väsentlig betydelse för regeringens uppföljning och
prövning
Information av väsentlig betydelse som avses i 2 kap. 4 § fjärde stycket lämnas
lämpligen i inledningen till delårsrapporten.
Tidpunkt för undertecknandet
Undertecknandet sker i samband med att beslut fattas om delårsrapporten eller snarast
efter det att beslutade justeringar genomförts. Om detta inte är möjligt skrivs
arkivexemplaret under senast vid den tidpunkt då revisorsintyg över granskningen av
myndighetens delårsrapport ska avges.
Avlämnad handling
Den handling som ska lämnas till de i 1 kap. 3 § angivna mottagarna behöver endast
innehålla namn i tryckstil på den eller de som utgör myndighetens ledning.
9 kap. Budgetunderlag och underlag för fördjupad
prövning
Gemensamma bestämmelser om budgetunderlag och underlag för fördjupad
prövning
1 § Myndigheten skall, om förslag lämnas som beräknas leda till ökade kostnader eller
minskade intäkter, redovisa förslag till åtgärder inom den egna verksamheten som leder till
motsvarande minskning av kostnaderna. Om det finns särskilda skäl får förslagen även avse
andra verksamheter.
ESV:s föreskrifter till 9 kap. 1 §
I normalfallet ska förslag som beräknas leda till ökade kostnader eller minskade
intäkter kompletteras med förslag till åtgärder inom myndighetens verksamhet som leder till
motsvarande minskningar i kostnaderna eller ökningar i intäkterna.
Förslag till åtgärder som rör andra verksamheter än myndighetens egen verksamhet får
lämnas endast i de fall de dels är direkt kopplade till myndighetens egen verksamhet, dels
leder till omedelbara och lättprognosticerbara kostnadsminskningar eller
intäktsökningar.
2 § Myndigheten skall pröva ändamålsenligheten i de regler som styr verksamheten. Om
myndighetens förslag förutsätter ändringar i en författning skall förslag till ändring
redovisas. Författningsförslag skall utformas enligt principerna för
författningsskrivning.
Budgetunderlag
3 § Myndigheten ska senast den 1 mars varje år lämna ett budgetunderlag
till regeringen. Budgetunderlaget ska innehålla myndighetens förslag till
finansiering av verksamheten de tre närmast följande budgetåren. Underlaget
ska även innehålla uppgifter om myndighetens investeringar och dess avgiftsbelagda
verksamhet samt de förslag till bemyndiganden enligt 17 § första
stycket anslagsförordningen (2011:223) som myndigheten behöver för att få
göra åtaganden som medför utgifter under följande budgetår.
Myndigheten ska när den begär ett bemyndigande enligt första stycket ange under vilka
år det ekonomiska åtagandet beräknas medföra utgifter.
Myndighetens budgetunderlag ska utgå från regeringens beslut om verksamheten.
(F. 2015:383)
ESV:s föreskrifter till 9 kap. 3 §
Första stycket
Med År 0 avses året före det räkenskapsår/budgetår som budgetunderlaget
avser.
Budgetunderlaget ska lämnas till regeringen senast den 1 mars År 0. Budgetunderlaget
ska anges i prisnivå År 0. Beräkningsförutsättningar ska redovisas och kommenteras.
Myndigheten ska lämna en översikt över verksamhetens finansiering (tkr). Redogörelsen
ska lämnas enligt följande struktur.
|
År -1 |
År 0 |
År 1 |
År 2 |
År 3 |
Anslag |
|
|
|
|
|
Utgiftsområde xx, anslag x1* |
|
|
|
|
|
Utgiftsområde xx, anslag y1 |
|
|
|
|
|
Avgiftsintäkter som disponeras, enligt den indelning regeringen beslutat |
|
|
|
|
|
Övriga intäkter som disponeras** |
|
|
|
|
|
Summa |
|
|
|
|
|
Avgiftsintäkter som redovisas mot inkomsttitel, enligt den indelning regeringen beslutat |
|
|
|
|
|
* Är anslaget underindelat i poster ska uppgifterna lämnas per anslagspost som
myndigheten disponerar.
** Intäkterna ska specificeras på bidrag, donationer, finansiella intäkter etc. om
beloppen är betydande.
Räntekonto med kredit och annan kredit i
Riksgäldskontoret
Myndigheten ska lämna förslag till och motivera behov av kreditutrymme på räntekonto
respektive eventuellt annat kreditutrymme under de år budgetunderlaget avser.
Anslagskredit på ramanslag
Myndigheten ska lämna förslag till och motivera anslagskreditens storlek under de år
budgetunderlaget avser.
Avgiftsbelagd verksamhet
En särskild redogörelse för avgiftsbelagd verksamhet ska lämnas. Redogörelsen ska utgå
från den indelning och struktur som anges i budgeten för avgiftsbelagd verksamhet i
myndighetens regleringsbrev avseende År 0. För att redogörelsen ska bli fullständig ska även
hänsyn tas till eventuella verksamheter som förutses tillkomma respektive avvecklas.
Bemyndiganden
Om myndigheten behöver ett bemyndigande för att kunna göra åtaganden enligt 17 §
första stycket anslagsförordningen (2011:223) som medför utgifter efter det budgetår som
budgetunderlaget avser ska myndigheten i budgetunderlaget för varje slag av åtagande och
ändamål ange det begärda bemyndigandebeloppet. Myndigheten ska ange berört anslag och till
vilket årligt belopp de framtida utgifterna beräknas uppgå. Därutöver ska myndigheten även
ange ett slutår för åtagandenas infriande. Om myndigheten tidigare tilldelats ett
bemyndigande för samma ändamål ska utfallet redovisas respektive prognostiseras för År -1 och
År 0.
För respektive ändamål och anslag ska uppgifter lämnas enligt följande struktur.
Uppgifterna ska anges i tusental kronor.
|
År -1 Utfall |
År 0 Prognos |
År 1 Beräkn. |
År 2 Beräkn. |
År 3 Beräkn. |
År 4-XX5 Beräkn. |
Ingående åtaganden1 |
|
|
|
- |
- |
- |
+ Nya åtaganden2 |
|
|
|
- |
- |
- |
- Infriade åtaganden3 |
|
|
|
|
|
|
Utestående åtaganden vid årets slut4 |
|
|
|
- |
- |
- |
Tilldelad/föreslagen bemyndiganderam |
|
|
|
- |
- |
- |
1Ingående åtaganden: Åtaganden som gjorts tidigare år med
stöd i bemyndigande.
2Nya åtaganden: Åtaganden som beräknas göras under året
och som medför utgifter under följande budgetår.
3Infriade åtaganden: Infriande av åtaganden gjorda under
tidigare år med stöd i bemyndiganden.
4Utestående åtaganden: Summan av alla åtaganden vid årets
slut som gjorts eller beräknas göras med stöd av ett tilldelat bemyndigande under innevarande
eller tidigare år och som kommer att leda till utgifter under följande budgetår.
5Slutår: Myndigheten ska här ange ett slutår för
åtagandenas infrianden, exempelvis 2015-2018.
ESV:s allmänna råd till 9 kap. 3 §
Avgiftsbelagd verksamhet
Om behov finns för annan indelning av verksamheten än den som anges i budgeten för
avgiftsbelagd verksamhet i myndighetens regleringsbrev bör myndigheten lämna förslag till
sådan.
Bemyndiganden
Med stöd av 17 § tredje stycket anslagsförordningen (2011:223) får myndigheten göra
vissa åtaganden som är nödvändiga för att den löpande verksamheten ska fungera
tillfredsställande. Andra slag av åtaganden som leder till utgifter under följande budgetår
får endast göras med stöd av ett särskilt bemyndigande enligt 17 § första stycket
anslagsförordningen eller, om myndigheten saknar ett särskilt bemyndigande, med stöd av 17 §
andra stycket anslagsförordningen.
Ändamålet för ett bemyndigande kan vara identiskt med ändamålet för ett visst anslag
eller en del av ett anslag, men det kan även behöva anges särskilt.
För år 1 i tabellen ovan bör föreslagen bemyndiganderam överensstämma med de beräknade
utestående åtagandena vid utgången av år 1.
Om en myndighet planerar att göra ett åtagande ett visst budgetår och infriandet av
detta åtagande i sin helhet görs under samma budgetår redovisas inte åtagandet och infriandet
mot bemyndiganderamen.
4 § Uppgifter om investeringar enligt 3 § ska innefatta förslag till en investeringsplan
för investeringar som avser samhällsändamål samt information
om planerade investeringar i anläggningstillgångar i en myndighets verksamhet
(verksamhetsinvesteringar).
Investeringsplanen ska vara uppdelad på objekt eller objektgrupper och
omfatta såväl nya investeringar som åtgärder för vidmakthållande av befintliga
investeringar. I planen ska det anges hur stor del av investeringarna som
beräknas komma att redovisas som anläggningstillgångar. Av planen ska det
även framgå hur investeringarna avses finansieras.
Informationen om verksamhetsinvesteringar ska vara uppdelad på tillgångsslag.
Om investeringsutgifterna för ett objekt överstiger 20 miljoner
kronor, ska dessa specificeras. Det ska även framgå hur verksamhetsinvesteringarna
avses finansieras.
(F. 2018:1342)
ESV:s föreskrifter till 9 kap. 4 §
Definitioner
Med investeringar för samhällsändamål (samhällsinvesteringar) avses i detta sammanhang investeringar som huvudsakligen finansieras med anslag enligt 2 kap. 4 eller 6 §§ kapitalförsörjningsförordningen (2011:210) eller med en särskild kredit i Riksgäldskontoret (övrig kreditram enligt 7 kap. 6 § budgetlagen (2011:203)).
Med verksamhetsinvesteringar avses investeringar i anläggningstillgångar som används i myndighetens verksamhet och som finansieras med lån i Riksgäldskontoret, bidrag eller finansiellt leasingavtal enligt 2 kap. 1, 3 eller 5 §§ kapitalförsörjningsförordningen (2011:210).
Med verksamhetsinvesteringar avses även investeringar i anläggningstillgångar som används i verksamheten och för vilka regeringen i särskild ordning har beslutat att de ska finansieras med anslag.
Information om investeringar
Uppgifter om investeringar ska delas upp i tre tabeller:
- Förslag till investeringsplan för samhällsinvesteringar
- Planerade verksamhetsinvesteringar
- Särskild information om planerade verksamhetsinvesteringar överstigande 20 miljoner kronor per objekt
Därutöver ska uppgifter lämnas om beräknad låneram för verksamhetsinvesteringar och eventuella övriga kreditramar för samhällsinvesteringar.
Information om investeringar ska anges i tusentals kronor (exklusive moms).
En kort redogörelse ska lämnas i anslutning till respektive tabell över vilken verksamhet som ska tillgodoses genom investeringarna. Om väsentliga ändringar har gjorts från tidigare års beräkningar ska detta kommenteras.
Förslag till investeringsplan
Förslag till investeringsplan ska lämnas i en tabell med följande struktur.
Förslag till investeringsplan
(tkr) |
År -1 Utfall |
År 0 Prognos |
År 1 Beräkn. |
År 2 Beräkn. |
År 3 Beräkn. |
Anskaffning och utveckling av nya investeringar
|
|
|
|
|
|
Objekt/objektgrupp A
|
|
|
|
|
|
Objekt/objektgrupp B
|
|
|
|
|
|
Summa utgifter för anskaffning och utveckling
|
|
|
|
|
|
Varav investeringar i anläggningstillgångar
|
|
|
|
|
|
Väganläggningar
|
|
|
|
|
|
Järnvägsanläggningar
|
|
|
|
|
|
Byggnader, mark och annan fast egendom
|
|
|
|
|
|
Maskiner, inventarier och installationer
|
|
|
|
|
|
Beredskapstillgångar
|
|
|
|
|
|
Summa varav investeringar i anläggningstillgångar
|
|
|
|
|
|
Finansiering
|
|
|
|
|
|
Anslag (indelat per post)
|
|
|
|
|
|
Övrig kreditram (lån i Riksgäldskontoret)
|
|
|
|
|
|
Bidrag/medfinansiering
|
|
|
|
|
|
Övrig finansiering
|
|
|
|
|
|
Summa finansiering av anskaffning och utveckling
|
|
|
|
|
|
Vidmakthållande av befintliga investeringar
|
|
|
|
|
|
Objekt/objektgrupp A
|
|
|
|
|
|
Objekt/objektgrupp B
|
|
|
|
|
|
Summa utgifter för vidmakthållande
|
|
|
|
|
|
Varav investeringar i anläggningstillgångar
|
|
|
|
|
|
Väganläggningar
|
|
|
|
|
|
Järnvägsanläggningar
|
|
|
|
|
|
Byggnader, mark och annan fast egendom
|
|
|
|
|
|
Maskiner, inventarier och installationer
|
|
|
|
|
|
Beredskapstillgångar
|
|
|
|
|
|
Summa varav investeringar i anläggningstillgångar
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Finansiering
|
|
|
|
|
|
Anslag (indelat per post)
|
|
|
|
|
|
Övrig kreditram (lån i Riksgäldskontoret)
|
|
|
|
|
|
Bidrag/medfinansiering
|
|
|
|
|
|
Övrig finansiering
|
|
|
|
|
|
Summa finansiering av vidmakthållande
|
|
|
|
|
|
Totala utgifter för nyanskaffning, utveckling och vidmakthållande av investeringar
|
|
|
|
|
|
Totalt varav investeringar i anläggningstillgångar
|
|
|
|
|
|
Samtliga utgifter för samhällsinvesteringar som beräknas kunna redovisas som anläggningstillgång ska ingå i anskaffning och utveckling av nya investeringar eller vidmakthållande av befintliga investeringar. Även investeringsrelaterade utgifter som inte beräknas redovisas som anläggningstillgång ska ingå i tabellen.
I avsnittet Vidmakthållande av befintliga investeringar redovisas åtgärder för vidmakthållande som bibehåller investeringarnas långsiktiga kapacitet, t.ex. reinvesteringar och andra underhållsåtgärder som är väsentliga. Löpande drift och mindre underhållsåtgärder ska inte redovisas i förslaget till investeringsplanen.
I avsnittet Varav investeringar i anläggningstillgångar redovisas utgifter för anskaffning och utveckling av nya investeringar samt vidmakthållande av befintliga investeringar, som beräknas bli redovisade som anläggningstillgångar, uppdelat per tillgångsslag. Raden Totalt varav investeringar i anläggningstillgångar ska för År -1 stämma överens med redovisningen av årets anskaffning av samhällsinvesteringar i myndighetens årsredovisning.
Investeringar i pågående nyanläggningar ska hänföras till den post där de slutligt kommer att redovisas när tillgångarna är färdigställda. Vid behov kan ytterligare poster för tillgångsslag läggas till i avsnittet.
Om utgifter för anskaffning och utveckling av nya investeringar
samt vidmakthållande av befintliga investeringar finansieras från
flera anslagsposter/delposter ska en uppdelning göras per post.
Planerade verksamhetsinvesteringar
Uppgifter om verksamhetsinvesteringar ska lämnas i en tabell
med följande struktur.
Verksamhetsinvesteringar
(tkr) |
År -1 Utfall |
År 0 Prognos |
År 1 Beräkn. |
År 2 Beräkn. |
År 3 Beräkn. |
Immateriella investeringar
|
|
|
|
|
|
Datasystem, rättigheter m.m.
|
|
|
|
|
|
Materiella investeringar
|
|
|
|
|
|
Maskiner, inventarier och installationer m.m.
|
|
|
|
|
|
Byggnader, mark och annan fast egendom
|
|
|
|
|
|
Övriga verksamhetsinvesteringar
|
|
|
|
|
|
Summa verksamhetsinvesteringar
|
|
|
|
|
|
Finansiering
|
|
|
|
|
|
Lån i Riksgäldskontoret (2 kap. 1 § kapitalförsörjningsförordningen)
|
|
|
|
|
|
Bidrag (2 kap. 3 § kapitalförsörjningsförordningen)
|
|
|
|
|
|
Finansiell leasing (2 kap. 5 § kapitalförsörjningsförordningen)
|
|
|
|
|
|
Anslag (efter medgivande av regeringen)
|
|
|
|
|
|
Summa finansiering
|
|
|
|
|
|
Raden Summa verksamhetsinvesteringar ska för År -1 stämma överens med redovisningen av årets anskaffning av verksamhetsinvesteringar i myndighetens årsredovisning.
Investeringar i pågående nyanläggningar ska hänföras till den
post där de slutligt kommer att redovisas när tillgångarna är
färdigställda.
Investeringar i förbättringsutgifter på annans fastighet ska
hänföras till Övriga verksamhetsinvesteringar.
Särskild information om verksamhetsinvesteringar
Särskild information om verksamhetsinvesteringar ska lämnas för
investeringar som antingen
- har påbörjats men ännu inte färdigställts, eller
- är planerade att påbörjas innevarande eller nästföljande
budgetår.
Uppgifterna ska lämnas i en tabell i följande struktur.
Särskild information om verksamhetsinvesteringar
(tkr) |
Totalt |
Ack. utfall |
År 0 Prognos |
År 1 Beräkn. |
År 2 Beräkn. |
År 3-XX Beräkn. |
Verksamhetsinvesteringar per objekt
|
|
|
|
|
|
|
Objekt X
|
|
|
|
|
|
|
Objekt Y
|
|
|
|
|
|
|
Summa utgifter för investeringar
|
|
|
|
|
|
|
Finansiering
|
|
|
|
|
|
|
Lån i Riksgäldskontoret (2 kap. 1 § kapitalförsörjningsförordningen)
|
|
|
|
|
|
|
Bidrag (2 kap. 3 § kapitalförsörjningsförordningen)
|
|
|
|
|
|
|
Finansiell leasing (2 kap. 5 § kapitalförsörjningsförordningen)
|
|
|
|
|
|
|
Anslag (efter medgivande av regeringen)
|
|
|
|
|
|
|
Summa finansiering
|
|
|
|
|
|
|
Varav investeringar i anläggningstillgångar
|
|
|
|
|
|
|
Datasystem, rättigheter m.m.
|
|
|
|
|
|
|
Maskiner och inventarier
|
|
|
|
|
|
|
Fastigheter och mark
|
|
|
|
|
|
|
Övriga verksamhetsinvesteringar
|
|
|
|
|
|
|
Summa investeringar i anläggningstillgångar
|
|
|
|
|
|
|
Övrig kreditram för samhällsinvesteringar
Om samhällsinvesteringar finansieras med en särskild kredit i Riksgäldskontoret (övrig kreditram) ska myndigheten lämna information om denna kredit, räntor och kreditram i en tabell med följande struktur.
Övrig kreditram och räntor för samhällsinvesteringar
(tkr) |
År -1 Utfall |
År 0 Prognos |
År 1 Beräkn. |
År 2 Beräkn. |
År 3 Beräkn. |
IB lån i Riksgäldskontoret
|
|
|
|
|
|
Nyupplåning
|
|
|
|
|
|
Amorteringar
|
|
|
|
|
|
UB lån i Riksgäldskontoret
|
|
|
|
|
|
Beslutad/föreslagen låneram
|
|
|
|
|
|
Ränteutgifter
|
|
|
|
|
|
Finansiering av räntor och avskrivningar
|
|
|
|
|
|
Utgiftsområde xx anslag xx
|
|
|
|
|
|
Övrig finansiering
|
|
|
|
|
|
Om det finns flera kreditramar för samhällsinvesteringar ska myndigheten lämna informationen för respektive kredit.
Låneram för verksamhetsinvesteringar
Myndigheten ska lämna information om lån för verksamhetsinvesteringar i Riksgäldskontoret, räntor och låneram i en tabell med följande struktur.
Låneram och räntor för verksamhetsinvesteringar
(tkr) |
År -1 Utfall |
År 0 Prognos |
År 1 Beräkn. |
År 2 Beräkn. |
År 3 Beräkn. |
IB lån i Riksgäldskontoret
|
|
|
|
|
|
Nyupplåning
|
|
|
|
|
|
Amorteringar
|
|
|
|
|
|
UB lån i Riksgäldskontoret
|
|
|
|
|
|
Beslutad/föreslagen låneram
|
|
|
|
|
|
Ränteutgifter
|
|
|
|
|
|
Finansiering av räntor och avskrivningar
|
|
|
|
|
|
Utgiftsområde xx anslag xx
|
|
|
|
|
|
Övrig finansiering
|
|
|
|
|
|
ESV:s allmänna råd till 9 kap. 4 §
Investeringar
Regler om hur investeringar i anläggningstillgångar finansieras finns i 2 kap. kapitalförsörjningsförordningen (2011:210).
Förslag till investeringsplan
Myndigheten får bestämma indelningen i objekt/objektgrupper i förslaget till investeringsplan, om inte regeringen har beslutat annat.
Utgifter för vidmakthållande av befintliga investeringar bör redovisas i samma struktur som Anskaffning och utveckling av nya investeringar.
Fastighetsförvaltande myndigheter ska även beakta de krav som finns i 8-9 §§ förordningen (1993:527) om förvaltning av statliga fastigheter när information om investeringar lämnas i budgetunderlaget.
Särskild information om verksamhetsinvesteringar
Gränsvärdet 20 miljoner kronor per objekt avser anläggningstillgångens bedömda totala anskaffningsvärde. Därutöver bör uppgifter lämnas om väsentliga utgifter som hänför sig till objektet men som inte redovisas som anläggningstillgång.
Uppgifter om ett objekt bör lämnas i budgetunderlaget för tiden fram till det att investeringen är färdigställd.
Om uppbyggnad av tillgången löper över mer än tre år redovisas
återstående utgifter och planerat färdigställandeår för investeringen
i sista kolumnen. Flera tillgångar av samma art bör hanteras som
ett objekt i tabellen.
5 § Uppgifterna om avgiftsbelagd verksamhet enligt 3 § ska omfatta information
om både frivilliga avgifter i uppdragsverksamhet och belastande avgifter
i offentligrättslig verksamhet, oavsett om myndigheten disponerar avgiftsintäkterna eller inte. Uppgifterna ska lämnas enligt den indelning som
regeringen har beslutat.
Uppgifterna om den avgiftsbelagda verksamheten ska även omfatta information
om över- eller underskott respektive över- eller underuttag i avgiftsbelagd
verksamhet enligt 25 a och 25 b §§ avgiftsförordningen (1992:191).
(F. 2015:383)
6 § Myndigheten ska i budgetunderlaget lämna uppgifter om förväntade större förändringar i
sitt behov av lokaler. Uppgifterna ska omfatta de tre närmast följande
räkenskapsåren.
(F. 2015:383)
Underlag för fördjupad prövning
7 § Regeringen beslutar varje år vilka verksamheter som ska genomgå fördjupad
prövning.
Myndighetens underlag för regeringens fördjupade prövning ska lämnas i
en särskild rapport senast den 15 januari det år regeringen bestämmer.
(F. 2015:383)
8 § Myndighetens underlag för fördjupad prövning ska innehålla en sammanfattande
resultatanalys och förslag till inriktning och finansiering av verksamheten
för det eller de budgetår underlaget avser. I resultatanalysen ska
verksamheten utvärderas och redovisas i förhållande till de mål för verksamheten
som regeringen fastställt.
Underlaget ska även innehålla en sammanfattande omvärldsanalys och
resursanalys.
(F. 2015:383)
ESV:s föreskrifter till 9 kap. 8 §
Första stycket
De analyser som ingår i underlaget för fördjupad prövning ska vara väsentliga och
relevanta utifrån regeringens perspektiv. Härutöver ställs inga krav på att myndigheten ska
ta fram någon sammanhållen dokumentation över det analysarbete den utfört.
Myndighetens överväganden och förslag till verksamhetsinriktning ska kunna härledas ur
de resultat-, omvärlds- och resursanalyser som presenteras i underlaget för fördjupad
prövning. Förslag till verksamhetsinriktning ska i huvudsak innehålla en genomgång av
- vilka delar av verksamheten som bör ges ökad respektive minskad vikt eller kan
avvecklas,
- vilka förändringar som är påkallade i fråga om verksamhetens mål och indelning för
återrapportering till regeringen, samt
- finansieringsformernas ändamålsenlighet, t.ex. i fråga om förutsättningarna för
avgiftsfinansiering.
Förslag till ändrad inriktning av verksamheten kan formuleras såsom förslag till nya
eller ändrade uppgifter eller mål för myndigheten.
Förslag till finansiering av verksamheten ska innehålla en redovisning av den totala
finansieringen fördelad på olika finansieringskällor. Uppgifterna ska vara jämförbara med den
anslagsredovisning och den finansieringsanalys som myndigheten lämnar i
årsredovisningen.
Resultatanalysen ska vanligen vara inriktad på de yttre effekterna av myndighetens
verksamhet. Analysens närmare inriktning bestäms av regeringens krav på underlagets
inriktning och omfattning. I speciella fall kan även tillgången på information från andra
kunskapsproducenter påverka vad myndigheten bör inkludera i resultatanalysen. Om inte
regeringen genom särskilda direktiv angett vilka delar av myndighetens verksamhet som ska
prioriteras i utvärderingsarbetet, ska myndigheten efter samråd med berört fackdepartement
göra en sådan prioritering.
Andra stycket
I omvärldsanalysen ska myndigheten urskilja vilka möjligheter och hinder för
verksamheten som kan väntas uppträda under de närmaste åren i myndighetens omvärld.
Resursanalysen ska inriktas på frågor som rör vilka styrkor och svagheter myndigheten
har i förhållande till de uppgifter den har att utföra och de omvärldsfaktorer som kan
förväntas föreligga.
10 kap. Särskilda bestämmelser för affärsverken
Årsredovisning för affärsverken
1 § Affärsverket ska senast den 22 februari varje år till regeringen lämna en av
Riksrevisionen granskad årsredovisning avseende det senast avslutade räkenskapsåret.
Årsredovisningen ska omfatta affärsverket och, i förekommande fall, affärsverkskoncernen.
Årsredovisningen ska bestå av
- förvaltningsberättelse,
- resultaträkning,
- balansräkning,
- finansieringsanalys, och
- noter.
(F. 2003:282)
ESV:s föreskrifter till 10 kap. 1 §
Allmänt
Tilläggsupplysningar
Förutom de tilläggsupplysningar till balansräkning och resultaträkning som krävs i det
följande ska sådana tilläggsupplysningar lämnas som nämns i föreskrifterna till 7 kap. 1 §
förutsatt att de är tillämpliga på affärsverk/affärsverkskoncerner.
Förvaltningsberättelse
Förvaltningsberättelsens innehåll
I förvaltningsberättelsen ska ingå en översikt över årets verksamhet. Kommentarer ska
lämnas till väsentliga förändringar i balans- och resultatposter jämfört med föregående år om
dessa inte förklaras på annan plats.
Särskilda upplysningar ska lämnas om sådana förhållanden som inte ska redovisas i
balansräkningen, resultaträkningen eller noterna, men som är viktiga för bedömningen av
affärsverkets/affärsverkskoncernens ställning och resultat. Upplysning ska även lämnas
avseende riskbild samt forskning och utveckling.
Händelser efter räkenskapsårets utgång
I förvaltningsberättelsen ska också information lämnas om händelser av väsentlig
betydelse för affärsverket/affärsverkskoncernen som inträffat efter räkenskapsårets
utgång.
Måluppfyllelse
De krav som statsmakterna ställer på affärsverken avseende exempelvis servicegrad och
särskilda regionala och sociala hänsynstaganden ska redovisas. Affärsverk ska också
kommentera graden av måluppfyllelse.
Rörelsegrensrapportering
För koncerner med verksamhet inom mer än ett område ska uppgifter lämnas för
rörelsegrenar. Uppdelning på rörelsegrenar redovisas på koncernnivå och
affärsverksnivå.
För varje rörelsegren ska information lämnas om
- resultat före finansiella poster,
- sysselsatt kapital,
- omsättning,
- investeringar, samt
- antal sysselsatta.
I en tabell ska en summering göras av lämnade uppgifter för enskilda rörelsegrenar och
jämföras med respektive koncerntotaler.
Nyckeltal och flerårsöversikt
Nyckeltal samt resultat- och balansräkningar i sammandrag ska redovisas i en
flerårsöversikt för åtminstone de senaste fem åren. För att uppnå jämförbarhet ska siffrorna
för samtliga år baseras på enhetliga principer och klassificeringar om inte detta är förenat
med stora svårigheter.
Anslagsredovisning
Affärsverk ska lämna en anslagsredovisning varvid ESV:s föreskrifter och allmänna råd
till 6 kap. 1 § gäller i tillämpliga delar. Om anslagsredovisningen är av begränsad
omfattning (exempelvis om den enbart innehåller en eller ett par poster som redovisats mot
inkomsttitel på statens budget), kan den lämnas i not.
Balansräkning
Uppställningsform
Balansräkningen ska upprättas enligt den uppställningsform som anges i bilaga 6 med de
avvikelser som betingas av rörelsens art och omfattning. En annan uppställningsform kan tills
vidare tillåtas förutsatt att den ger en likvärdig överblick över rörelsens
ställning.
Kassa och bank
Som alternativ rubrik kan användas likvida medel. I detta fall ska, i
en not, redogörelse lämnas över sammansättningen.
Finansiell leasing
För finansiell leasing gäller föreskrifterna till 4 kap. 2 §.
Avsättningar för pensioner
Pensionsförpliktelser redovisas som en avsättning i affärsverkets balansräkning om
verket ska svara för den aktuella pensionen. Avsättningen ska, förutom när det gäller
avsättning för kompletterande ålderspension (KÅPAN), redovisas till det försäkringstekniska
värdet av alla avtalsenliga och frivilliga pensionsåtaganden beräknade med ledning av de
försäkringstekniska grunder som Statens tjänstepensionsverk använder.
Så kallade antastbara pensionsförpliktelser tas upp som avsättning till den del det bedöms sannolikt att affärsverket kommer att stå för förpliktelsen.
I de fall ett affärsverk gör avsättning för pensionsförpliktelser ska affärsverket även göra avsättning för särskild löneskatt baserat på pensionsförpliktelsens storlek. Avsättning för särskild löneskatt på pensionsförpliktelser ska redovisas under posten Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser och särredovisas i bokföringen.
Ett affärsverk som redovisar avsättningar för pensionsförpliktelser som avser förmåner efter avslutad anställning för egna anställda, ska redovisa effekten av försäkringstekniska omvärderingar för denna avsättning, inklusive särskild löneskatt som beräknas på omvärderingen, direkt mot Fritt eget kapital.
Eget kapital
För affärsverken används benämningen Eget kapital istället för
Myndighetskapital.
Resultaträkning
Uppställningsform
Resultaträkningen ska upprättas enligt den uppställningsform som anges i bilaga 5 med
de avvikelser som betingas av rörelsens art och omfattning.
Rörelsens intäkter
Om övriga intäkter uppgår till ett väsentligt belopp ska en specifikation lämnas i
not.
Statliga stöd
Stöd utan återbetalningsskyldighet ska intäktsföras. Om stödet avser att täcka
kostnader under mer än ett år ska en periodisering göras av stödet. Stöd med
återbetalningsskyldighet ska intäktsföras om det finns en hög sannolikhet för att
återbetalning ej kommer att ske.
Rörelsens kostnader
I resultaträkningen ska en uppdelning av rörelsens kostnader göras.
Skatt på årets resultat
Så kallad skattemotsvarighet ska redovisas om regeringen beslutat detta. I
koncernredovisningen ska den beräknade skatt som är hänförlig till årets dispositioner ingå
som en del av årets skattekostnad tillsammans med årets skattemotsvarighet och eventuell
betald skatt. Fastighetsskatt och andra liknande skatter ska redovisas bland rörelsens
kostnader.
Finansieringsanalys
Finansieringsanalysens innehåll
Finansieringsanalys ska upprättas såväl för affärsverkskoncernen som för affärsverket.
Av analysen ska framgå rörelsens inbetalningsöverskott och årets investeringar samt hur
investeringarna finansierats. På slutraden visas förändringen av likvida medel och eventuella
kortfristiga placeringar såsom dessa redovisas i balansräkningen.
Finansieringsanalysen ska delas in i tre delar, av vilka den första ska visa in- och
utbetalningar hänförliga till den löpande rörelsen inklusive förändringar av
rörelsekapitalet, den andra investeringarna och den tredje finansieringen.
Avstämning
I anslutning till finansieringsanalysen ska en avstämning göras mellan rörelsens
inbetalningsöverskott och årets resultat om detta inte framgår direkt av
finansieringsanalysen.
Koncernredovisning
Omfattning
Koncernredovisningen ska omfatta affärsverket samt alla juridiska personer över vilka
affärsverket direkt eller indirekt förfogar över mer än hälften av rösterna för samtliga
andelar eller eljest utövar ett bestämmande inflytande i enlighet med bestämmelserna i 1 kap.
4 § årsredovisningslagen. Om koncernens sammansättning ändrats, exempelvis genom förvärv eller
avyttring, ska upplysning om detta lämnas i en not.
Förvärv av företag
Koncernredovisningen ska baseras på förvärvsmetoden. Skillnaden mellan förvärvspriset
och marknadsvärdet vid förvärvstidpunkten för de tillgångar som förvärvats och de skulder som
övertagits, utgör positiv eller negativ goodwill.
Omstruktureringsreserver
Det kan i mycket speciella fall finnas skäl att i samband med förvärvet göra
avsättning för vissa utgifter. Avsättningen ska avse förhållanden per förvärvstidpunkten och
återspegla sådana med förvärvet förknippade utgifter som har karaktär av åtagande och som
beaktas av köparen vid förvärvet. För att en avsättning till omstruktureringsreserv ska anses
motiverad krävs en detaljerad plan och hög sannolikhet att planen kommer att genomföras. En
reservering är inte möjlig för befarade framtida förluster.
Goodwill
Goodwill ska redovisas som immateriell tillgång och skrivas av enligt plan under en
period som motsvarar ekonomisk livslängd. Om livslängden överstiger fem år ska särskild
motivering lämnas. Livslängden får aldrig överstiga 20 år. Denna begränsning gäller även
sådana immateriella tillgångar som identifieras i förvärvsbalansen.
Negativ goodwill
Då anskaffningsvärdet för aktier i ett dotterföretag understiger storleken av det
redovisade egna kapitalet kan tillgångarna i företaget anses ha förvärvats till ett reducerat
pris. För att inte tillgångarna ska redovisas till ett högre belopp än anskaffningsvärdet
reduceras värdet på de icke-monetära tillgångarna så att de sammantaget motsvarar
prisreduktionen. I de fall en del av prisreduktionen kvarstår efter att värdet på samtliga
icke-monetära tillgångar redovisats till noll, ska det kvarstående beloppet klassificeras som
negativ goodwill. Negativ goodwill redovisas som en avsättning i koncernbalansräkningen.
Avsättningen ska lösas upp över resultaträkningen enligt en fastställd plan.
Redovisning av resultat i köpta och sålda dotterföretag
Resultat i köpta företag ska ingå i koncernens resultat från förvärvstidpunkten. På
motsvarande sätt ska, som huvudregel, resultatet i sålda företag ingå i koncernresultatet
till försäljningstidpunkten. Alternativt kan de sålda företagen behandlas som utomstående
hela året.
Elimineringar
Koncerninterna fordringar och skulder samt transaktioner mellan företag i koncernen
liksom därmed sammanhängande orealiserade vinster ska elimineras i sin helhet.
Minoritetsandel
Minoritetens andel i eget kapital beräknas med utgångspunkt i det bokförda värdet på
det egna kapitalet i dotterföretaget och ska inkludera eget-kapitalandel av obeskattade
reserver. I resultaträkningen anges minoritetens andel av resultatet efter skatt omedelbart
före Årets resultat.
Omräkning av balansräkningar i utländska dotterföretag
Självständiga dotterföretag räknas om med balansdagskurs. Omräkningsdifferenser förs
till eget kapital.
Osjälvständiga dotterföretag samt dotterföretag i höginflationsländer räknas om enligt
den monetära-icke monetära metoden. Omräkningsdifferenser redovisas över resultaträkningen
bland finansiella poster.
Omräkning av resultaträkningar i utländska dotterföretag
Omräkning sker efter årets genomsnittskurs med undantag för de poster som enligt den
monetära-icke monetära metoden ska räknas om med historisk kurs. För självständiga
dotterföretag förs differensen mellan genomsnittskurs och balansdagskurs till eget kapital.
För osjälvständiga dotterföretag redovisas differensen i resultaträkningen tillsammans med
övriga omräkningsdifferenser.
Intresseföretag
Innehav av aktier och andelar i företag som ej är dotterföretag men där röstandelen
uppgår till minst 20 procent och där affärsverket eller moderbolaget utövar ett betydande
inflytande ska i koncernredovisningen värderas enligt kapitalandelsmetoden.
För intressebolag som utgör s.k. joint-ventures (vanligen ägda till 50 procent vardera
av två bolag) får i koncernens balansräkning medräknas en så stor andel av intressebolagets
tillgångar och skulder som belöper på moderbolagets ägarandel (klyvningsmetoden). Detsamma
gäller för koncernens resultaträkning. Klyvningsmetoden ska användas i de fall staten direkt
eller indirekt äger 100 procent av aktiekapitalet.
Andel i intresseföretags resultat ska normalt avse andel i resultat efter finansiella
poster. Andel i extraordinära poster m.m. redovisas i koncernen tillsammans med övriga
extraordinära poster. Om det i intressebolagets resultat ingår större poster av tillfällig
natur ska detta anges.
ESV:s allmänna råd till 10 kap. 1 §
Förvaltningsberättelsen
Definition av rörelsegren
En rörelsegren är en del av verksamheten som skiljer sig från andra delar vad gäller
affärsidé, efterfråge- och produktionsstruktur, risknivå eller dylikt. Rörelsegrenar ska vara
fristående i bemärkelsen att de har i huvudsak externa kunder eller marknadsliknande
relationer till andra enheter vid internleveranser.
Det är inte möjligt att generellt föreskriva normer för uppdelning i rörelsegrenar.
Det naturliga är att redovisningen anpassas till koncernens struktur. Därigenom vinner man
också den fördelen att den externa rapporteringen kan användas för avstämning av de
resultatrapporter som användes internt i koncernen.
Antalet rörelsegrenar bör inte vara för stort. Med alltför många rörelsegrenar
förlorar man i praktiken möjlighet att överblicka väsentligheter.
I de fall en koncern omfattar ett stort antal juridiska enheter förekommer att
fullständiga resultat- och balansräkningar lämnas för var och en av dessa i moderföretagets
årsredovisning. Skulle så vara fallet bör därutöver en sammanställning av närbesläktade
enheter göras.
För att en rörelsegren ska särredovisas bör den svara för mer än 10 procent av hela
koncernens omsättning eller sysselsatta kapital. Svarar en rörelsegren för mer än 90 procent
av hela koncernen räcker det med om detta anges.
Syftet med rörelsegrensrapportering
Syftet med rörelsegrensrapporteringen är att ge läsarna av affärsverkens
årsredovisningar bättre möjligheter att analysera affärsverkens resultat och göra prognoser
för framtiden. Det som är av betydelse här är att få information om rörelsegrenar för vilka
verksamhetsförutsättningar och framtidsutsikter skiljer sig väsentligen åt. Sådana skillnader
kan uppkomma på grund av olikheter i marknadstillväxten, osäkerhet om framtiden, beroende av
underleverantörer, konkurrenssituationen etc.
Uppgifter om rörelsegrenar
För varje rörelsegren lämnas sådana uppgifter som behövs för att bedöma rörelsegrenens
betydelse för hela koncernen. Viktigast är ett resultatmått och ett kapitalmått. I stället
för kapitalmått är det tillåtet att ange ett avkastningsmått. Kapitalet i en rörelsegren
utgöres normalt av sysselsatt kapital eller totalt kapital. Resultatmåttet bör i dessa fall
utgöras av resultat före räntekostnader och avkastningsmåttet av räntabilitet på sysselsatt
kapital. Skulle det vara förenat med särskilda svårigheter att beräkna räntabilitet på
sysselsatt kapital får räntabilitet på totalt kapital användas i stället.
I undantagsfall har rörelsegrenar ansvar också för den finansiella strukturen. I dessa
fall är eget kapital, resultat efter skatt respektive räntabilitet på eget kapital de
lämpligaste måtten att redovisa.
Nyckeltal och flerårsöversikt
Det är önskvärt att översikten av årets verksamhet i förvaltningsberättelsen görs i
anslutning till en uppsättning nyckeltal. Flerårsöversikten bör baseras på de
redovisningsprinciper som använts i koncernen för det senaste räkenskapsåret. Om så inte
skett lämnas förklaring i not.
Bland de nyckeltal som är särskilt värdefulla kan nämnas
- räntabilitet på sysselsatt kapital
- räntabilitet på eget kapital,
- räntetäckningsgrad,
- skuldsättningsgrad,
- vinstmarginal,
- kapitalets omsättningshastighet,
- arbetsproduktivitet, samt
- personalomsättning.
Resultaträkningen
Rörelsens kostnader kan enligt årsredovisningslagen delas upp på kostnadsslag
eller på funktioner (försäljning, administration, tillverkning osv.). Enligt ESV:s bedömning
ger en kostnadsslagsuppdelning den bästa informationen till läsarna. Dessutom underlättar den
i hög grad sammanställning av koncernredovisning för staten.
Vilka kostnadsslag som ska rapporteras är beroende av verksamhetens art. Det går
därför inte att föreskriva en viss mall. Verksamheten förutsätts dock redovisa alla betydande
kostnadsslag, exempelvis kostnader för personal, avskrivningar, lokaler, transporter, energi
m.m. Det förekommer att vissa kostnadsposter är av tillfällig natur. Ett exempel kan vara
kostnader i samband med omstruktureringar. Beträffande sådana poster hänvisas till
föreskrifterna till 7 kap. 1 § om s.k. jämförelsestörande poster.
Andel i intresseföretags resultat
Om andelen av intresseföretags resultat svarar för en väsentlig del av koncernens
vinst bör en uppdelning av resultatandelen göras så att andel i rörelseresultat, andel i
finansiella poster etc. anges var för sig. Särskilt viktigt är att ange andel i eventuella
tillfälliga intäkter och kostnader.
Skatter
Regeringen kan föreskriva att affärsverk ska påföras en motsvarighet till företagens
skatt. Som skatt redovisas i affärsverket årets skattemotsvarighet plus uppskjuten skatt till
följd av tänkta dispositioner beräknad på årets inkomst. I koncernen redovisas därutöver
skatt i dotterföretag. Fastighetsskatter och andra objektsskatter m.m. redovisas som
rörelsekostnader.
I not anges varför den effektiva skattesatsen (årets skattemotsvarighet i procent av
vinst före skatt) avviker från den nominella skattesatsen. Anledningen kan vara att företag
redovisar vinst i utlandet som beskattas med en annan skattesats, avsättning till
periodiseringsreserv, förekomsten av icke-skattepliktiga intäkter m.m. I noten anges också
viktigare faktorer som kan påverka framtida skattebetalningar såsom outnyttjade förlustavdrag
m.m.
Det är inte ovanligt att den skattepliktiga vinsten är högre än den redovisade.
Vanliga orsaker är förekomsten av internvinster eller att ett företag redovisar en förlust. I
dessa fall får företaget redovisa en latent skattefordran. Om skattefordran är hänförlig till
ett förlustavdrag krävs att det finns en hög sannolikhet för att förlustavdraget ska kunna
utnyttjas under de närmaste åren. Har företaget redovisat en latent skattefordran ska detta
kommenteras i not.
Finansieringsanalys
Uppställningsform
Finansieringsanalysen bör i huvudsak upprättas enligt den uppställningsform som anges
i bilaga 7.
Uppdelning av finansieringsanalysen
Uppställningen av finansieringsanalysen bygger på att alla in- och utbetalningar kan
klassificeras som delar av den löpande rörelsen, investeringar eller finansiering. Vissa
poster kan falla inom flera kategorier. Mot bakgrund av internationell praxis behandlas
erhållna utdelnings- samt ränteinkomster liksom ränteutgifter som en del av rörelsen. Lämnad
utdelning är däremot en finansiell post. Skatter är också en del av rörelsen. Om möjligt bör
en uppdelning av skatterna göras på den del som faller på den egentliga rörelsen och den del
som är hänförlig till exempelvis försäljningar av anläggningar, dvs.
investeringsaktiviteter.
Behandling av finansiell leasing m.m.
Ibland kan det vara oklart om en post överhuvudtaget ska tas med. Ett exempel gäller
investeringar finansierade genom finansiell leasing. Här kan man hävda att ingen betalning
skett. (Det förutsätts att uthyraren betalar leverantören.) I dylika fall bör ändå
investeringen och finansieringen redovisas brutto. Storleken av årets totala investeringar i
förhållande till rörelsens inbetalningsöverskott är nämligen ett viktigt finansiellt
mått.
Direkt eller indirekt metod
För att komma fram till rörelsens inbetalningsöverskott kan man utgå från den
redovisade nettovinsten och justera för alla resultatposter som inte motsvaras av
betalningar. En metod som ger en betydligt klarare bild av betalningsströmmarna utgår i
stället från kontantflödet från kunderna och kontantflödet (dvs. betalningar) till
leverantörer osv. Den senare metoden brukar kallas för den direkta jämfört med den indirekta
som hittills torde ha varit den vanligaste.
Definition av likvida medel
Det naturliga är att skillnaden mellan in- och utbetalningar motsvarar förändringen av
affärsverkets/koncernens likvida medel alternativt kassa. Skulle det i affärsverket/koncernen
finnas ytterligare rent finansiella, kortfristiga, tillgångar bör dessa också inräknas.
Oavsett hur den post definierats som finansieringsanalysen förklarar förändringen av, ska den
gå att lätt stämma av mot balansräkningen.
Koncernredovisning
Definition av koncernföretag
Som dotterföretag räknas också företag som ägs till mindre än 50 procent om
moderföretaget/affärsverket kan utöva ett bestämmande inflytande över dess verksamhet i
enlighet med 1 kap. 4 § första stycket årsredovisningslagen, punkterna 2 - 4. Dotterföretag
över vilka moderföretaget inte kan utöva kontroll redovisas som en vanlig aktieinvestering.
Bolag som förvärvats i avsikt att vidareförsäljas inom ett år redovisas som en vanlig
aktieinvestering. Det är inte tillåtet att utelämna ett dotterbolag i
koncernsammanställningen med hänvisning till att verksamheten är så avvikande att
sammanställningen inte blir meningsfull.
Förvärvsmetoden
Vid förvärv av företag ska förvärvsmetoden användas när koncernredovisning upprättas.
Vid förvärvet upprättas en förvärvsbalans där alla identifierbara poster åsätts
marknadsvärden. Vid fastställande av beräknade marknadsvärden för förvärvade tillgångar och
övertagna skulder ska med tillämpning av väsentlighetskriteriet följande riktlinjer gälla:
- Varulager och pågående arbeten värderas till nettoförsäljningsvärde med avdrag för i
branschen normal vinst. Råvarulager värderas dock till beräknat
återanskaffningsvärde.
- Värdepappersinnehav värderas till beräknat nettoförsäljningsvärde.
- Fordringar och skulder som löper med lägre ränta än marknadsmässig värderas till
nuvärde.
- Materiella anläggningstillgångar såsom maskiner och inventarier, byggnader och mark
värderas till uppskattat marknadsvärde eller bruksnyttovärde.
- Immateriella anläggningstillgångar såsom patent, förlags- och hyresrätter eller
liknande upptas till beräknade nettoförsäljningsvärden om sådana finns. Kan inte
försäljningsvärden fastställas med rimlig säkerhet inkluderas värdet av de immateriella
tillgångarna i goodwillvärdet.
På skillnaden mellan marknadsvärdet och bokfört värde beräknas latent skatteskuld,
vilken redovisas under rubriken Latenta skatteskulder (jfr bilaga 6).
Marknadsvärdet fastställs genom oberoende värderingar eller genom andra
väldokumenterade överväganden. Underlaget för värderingen bevaras som en
redovisningsverifikation och specificeras så att det vid senare försäljningar eller
utrangeringar av tillgångar är möjligt att redovisa ett korrekt resultat.
Vid interna aktieöverlåtelser behöver en omvärdering av tillgångar inte ske.
Goodwill
Goodwill definieras som förvärvspriset minus justerat eget kapital efter det att alla
tillgångar värderats till marknadsvärde. Längsta avskrivningstid för goodwill är 20 år. Om
avskrivningstiden överstiger 5 år ska skälen härför anges.
Negativ goodwill
Har negativ goodwill redovisats löses denna upp under den tid för vilken man förutser
ett sämre resultat än normalt i det köpta företaget.
Negativ goodwill är inte synonymt med omstruktureringsreserver. Med
omstruktureringsreserv avses en avsättning för framtida utgifter (utgifter i samband med
beslutade personalinskränkningar etc.) som är en direkt följd av förvärvet. En sådan
reservering ska göras innan beloppet av eventuell goodwill eller negativ goodwill
fastställs.
Redovisning av resultat i köpta och sålda dotterföretag
Vid köp av företag medräknas resultatet i det köpta företaget i koncernens resultat
från förvärvstidpunkten. Det är därför logiskt att vid försäljning av företag resultatet
ingår i koncernens resultat till försäljningstidpunkten. Om detta inte kan urskiljas (därför
att ett periodbokslut inte upprättats) eller när resultatet är litet kan resultatet ingå i
vinsten/förlusten på försäljningen.
Om resultatet i det sålda företaget har varit väsentligt bör det särredovisas för att
underlätta för läsaren att göra prognoser över den kvarvarande rörelsens resultat.
Minoritetsandel
Minoritetens andel inkluderar eget-kapitalandel av obeskattade reserver om sådana
redovisas. Minoritetens andel i balansräkningen redovisas lämpligen under egen rubrik närmast
efter eget kapital.
Omräkning av balansräkningar i utländska dotterföretag
Med självständiga dotterföretag avses företag vars verksamhet bedrivs i stort sett
oberoende från moderföretaget. Kostnader och intäkter anges huvudsakligen i den lokala
valutan.
Med osjälvständiga eller integrerade dotterföretag avses företag som är nära knutna
till moderföretaget genom exempelvis varuleveranser eller finansiering.
Intresseföretag
Intresseföretag är företag i vilket aktieinnehavet är så stort att det är missvisande
att tala om en tillfällig kapitalplacering. Normalt anses ett innehav på 20 procent av
rösterna medföra att en placering övergår från att vara kapitalplacering till att bli
intresseföretag. En lägre (eller högre) gräns kan dock godtas om särskilda omständigheter
motiverar det.
I koncernen redovisas andelar i intresseföretag enligt den s.k. kapitalandelsmetoden.
I korthet innebär detta att det bokförda värdet av aktier i intresseföretaget ökas (minskas)
med ägarföretagets andel i intresseföretagets vinst (förlust) efter avdrag för lämnad
utdelning. Härigenom kommer en andel av intresseföretagets resultat att ingå i koncernens
resultat.
Andel i intresseföretags resultat kan helt eller delvis motsvaras av utdelning.
Utdelning från intresseföretag bör därvid redovisas särskilt. Den bör alltså inte ingå i
övriga utdelningsintäkter.
Om inte intresseföretagen är helt obetydliga bör vidare i en not anges
- aktieinnehavets storlek,
- andel av justerat eget kapital,
- bokfört värde på aktieinnehavet,
- andel i resultat efter finansnetto och skatt, samt
- mottagen utdelning.
Om förvärvspriset för aktier i intresseföretag överstiger andelen i det justerade egna
kapitalet förfares på samma sätt som beskrivits i anslutning till förvärvsmetoden
ovan.
Redovisning av joint-ventures
Vissa intresseföretag kan betecknas som joint-ventures. Härmed avses
företag där två eller flera ägare gått samman för att bedriva viss verksamhet. Den vanligaste
konstruktionen är att man har två ägare som vardera äger 50 procent av aktierna och där ingen
ensam kan utöva bestämmande inflytande. Ofta finns ett avtal upprättat mellan ägarna som
reglerar hur viktigare beslut ska fattas. I dessa fall ger i allmänhet kapitalandelsmetoden
otillräcklig information. Om investeringen i ett joint-venture är av väsentlig betydelse bör
i stället den s.k. klyvningsmetoden användas. Härmed avses att moderföretaget tar upp "sin"
andel (exempelvis 50 procent) av alla enskilda resultat- och balansposter. I stället för vad
som brukar kallas för en radkonsolidering kommer andelen i ett joint-venture att ingå i varje
rad.
Den viktigaste effekten av detta är att bilden av koncernens skuldsättning blir mer
rättvisande. I stället för att bara ta upp en andel av nettotillgångarna i ett joint-venture
medför klyvningsmetoden att man redovisar andelar i både tillgångar och skulder. Om den andre
delägaren också utgörs av ett statligt företag utgör joint-venture-företaget ett
dotterföretag sett ur statens synvinkel. För att återspegla detta förhållande ska
klyvningsmetoden användas i detta fall.
Delårsrapport för
affärsverken
2 § Affärsverket ska senast den 31 augusti och den 30 november varje år till regeringen
lämna delårsrapport för affärsverket eller, i förekommande fall, affärsverkskoncernen.
Rapporterna ska avse sex respektive nio månader av det pågående räkenskapsåret.
Delårsrapporten ska innehålla en resultaträkning och en prognos för helåret över
resultaträkningens poster samt en balansräkning i sammandrag. Resultaträkningen ska utformas
på samma sätt som i årsredovisningen och baseras på samma principer. Utvecklingen av
omsättning, resultat, m.m. ska kommenteras, liksom under perioden inträffade händelser av
väsentlig betydelse för affärsverket eller affärsverkskoncernen.
Den delårsrapport som ska lämnas senast den 30 november ska vara granskad av
Riksrevisionen.
(F. 2007:1440)
ESV:s föreskrifter till 10 kap. 2 § har upphävts genom ESV:s cirk. 2008:3.
Verksamhetsplan för affärsverken
3 § Affärsverket ska senast den 1 mars varje år till regeringen lämna förslag
till verksamhetsplan för de tre följande räkenskapsåren. I verksamhetsplanen
ska verket beskriva sin verksamhet och redogöra för vilka strategier verket
beslutat för att uppnå de verksamhetsmål och ekonomiska mål som har lagts
fast för verket. Verksamhetsplanen ska också innehålla en investeringsplan
samt, i de fall verket disponerar anslag på statens budget, anslagsredovisning
och budgetunderlag.
Investeringsplanen ska vara uppdelad på objekt eller objektgrupper och omfatta såväl nya investeringar som åtgärder för vidmakthållande av befintliga investeringar. I planen ska det anges hur stor del av investeringarna som beräknas komma att redovisas som anläggningstillgångar. Det ska även framgå hur investeringarna avses finansieras.
(F. 2018:1342)
ESV:s föreskrifter till 10 kap. 3 §
Förslag till investeringsplan
Information om investeringar ska anges i tusentals kronor (exklusive moms).
En kort redogörelse ska lämnas i anslutning till respektive tabell över vilken verksamhet som ska tillgodoses genom investeringarna. Om väsentliga ändringar har gjorts från tidigare års beräkningar ska detta kommenteras.
Redogörelsen ska lämnas i en tabell med följande struktur.
Förslag till investeringsplan
(tkr) |
År -1 Utfall |
År 0 Prognos |
År 1 Beräkn. |
År 2 Beräkn. |
År 3 Beräkn. |
Anskaffning och utveckling av nya investeringar
|
|
|
|
|
|
Objekt/objektgrupp A
|
|
|
|
|
|
Objekt/objektgrupp B
|
|
|
|
|
|
Summa utgifter för anskaffning och utveckling
|
|
|
|
|
|
Varav investeringar i anläggningstillgångar
|
|
|
|
|
|
Maskiner och inventarier
|
|
|
|
|
|
Fastigheter och markanläggningar
|
|
|
|
|
|
Beredskapstillgångar
|
|
|
|
|
|
Övriga investeringar
|
|
|
|
|
|
Summa varav investeringar i anläggningstillgångar
|
|
|
|
|
|
Finansiering
|
|
|
|
|
|
Övrig kreditram (lån i Riksgäldskontoret)
|
|
|
|
|
|
Egna medel
|
|
|
|
|
|
Bidrag/medfinansiering
|
|
|
|
|
|
Anslag (indelat per post)
|
|
|
|
|
|
Övrig finansiering
|
|
|
|
|
|
Summa finansiering av anskaffning och utveckling
|
|
|
|
|
|
Vidmakthållande av befintliga investeringar
|
|
|
|
|
|
Objekt/objektgrupp A
|
|
|
|
|
|
Objekt/objektgrupp B
|
|
|
|
|
|
Summa utgifter för vidmakthållande
|
|
|
|
|
|
Varav investeringar i anläggningstillgångar
|
|
|
|
|
|
Maskiner och inventarier
|
|
|
|
|
|
Fastigheter och markanläggningar
|
|
|
|
|
|
Beredskapstillgångar
|
|
|
|
|
|
Övriga investeringar
|
|
|
|
|
|
Summa varav investeringar i anläggningstillgångar
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Finansiering
|
|
|
|
|
|
Övrig kreditram (lån i Riksgäldskontoret)
|
|
|
|
|
|
Egna medel
|
|
|
|
|
|
Bidrag/medfinansiering
|
|
|
|
|
|
Anslag (indelat per post)
|
|
|
|
|
|
Övrig finansiering
|
|
|
|
|
|
Summa finansiering av vidmakthållande
|
|
|
|
|
|
Totala utgifter för nyanskaffning, utveckling och vidmakthållande av investeringar
|
|
|
|
|
|
Totalt varav investeringar i anläggningstillgångar
|
|
|
|
|
|
Samtliga utgifter som beräknas kunna redovisas som anläggningstillgång ska ingå i anskaffning och utveckling av nya investeringar eller vidmakthållande av befintliga investeringar. Även investeringsrelaterade utgifter som inte beräknas redovisas som anläggningstillgång ska ingå i tabellen.
I avsnittet Vidmakthållande av befintliga investeringar redovisas åtgärder för vidmakthållande som bibehåller investeringarnas långsiktiga kapacitet, t.ex. reinvesteringar och andra underhållsåtgärder som är väsentliga. Löpande drift och underhåll ska inte finnas med i förslaget till investeringsplan.
I avsnittet Varav investeringar i anläggningstillgångar redovisas de utgifter för anskaffning och utveckling av nya investeringar samt vidmakthållande av befintliga investeringar, som beräknas bli redovisade som anläggningstillgångar, uppdelat per
tillgångsslag. Raden Totalt varav investeringar i anläggningstillgångar ska för År -1 stämma överens med redovisningen av årets anskaffning av motsvarande anläggningstillgångar i myndighetens årsredovisning.
Investeringar i pågående nyanläggningar ska hänföras till den post där de slutligt kommer att redovisas när tillgångarna är färdigställda. Vid behov kan ytterligare poster för tillgångsslag läggas till i avsnittet.
Om utgifter för anskaffning och utveckling av nya investeringar samt vidmakthållande av befintliga investeringar finansieras från flera anslagsposter/delposter ska en uppdelning göras per post.
Övrig kreditram för investeringar
Om investeringar finansieras med en särskild kredit i Riksgäldskontoret (övrig kreditram) ska information lämnas om denna kredit, räntor och kreditram i en tabell enligt den struktur som framgår nedan.
Övrig kreditram och räntor för investeringar
(tkr) |
År -1 Utfall |
År 0 Prognos |
År 1 Beräkn. |
År 2 Beräkn. |
År 3 Beräkn. |
IB lån i Riksgäldskontoret
|
|
|
|
|
|
Nyupplåning
|
|
|
|
|
|
Amorteringar
|
|
|
|
|
|
UB lån i Riksgäldskontoret
|
|
|
|
|
|
Beslutad/föreslagen låneram
|
|
|
|
|
|
Ränteutgifter
|
|
|
|
|
|
Finansiering av räntor och avskrivningar
|
|
|
|
|
|
Utgiftsområde xx anslag xx
|
|
|
|
|
|
Övrig finansiering
|
|
|
|
|
|
Om det finns flera kreditramar för samhällsinvesteringar ska affärsverket lämna informationen för respektive kredit.
ESV:s allmänna råd till 10 kap. 3 §
Förslag till investeringsplan
Affärsverket får bestämma indelningen i objekt/objektgrupper i förslaget till investeringsplan, om inte regeringen har beslutat annat.
Utgifter för vidmakthållande av befintliga investeringar bör delas in i samma struktur som Anskaffning och utveckling av nya investeringar.
11 kap. Tillämpningsföreskrifter
1 § Ekonomistyrningsverket får meddela de föreskrifter som behövs för tillämpningen av
denna förordning.
ESV:s föreskrifter till 11 kap. 1 §
Ekonomistyrningsverket kan i enskilda fall pröva och meddela undantag från
föreskrifterna till denna förordning.
Övergångsbestämmelser
2015:383
- Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2016.
Bilaga 1
Uppställningsform för resultaträkning
RESULTATRÄKNING
Verksamhetens intäkter
- Intäkter av anslag
- Intäkter av avgifter och andra ersättningar
- Intäkter av bidrag
- Finansiella intäkter
- = Summa
Verksamhetens kostnader
- Kostnader för personal
- Kostnader för lokaler
- Övriga driftkostnader
- Finansiella kostnader
- Avskrivningar och nedskrivningar
- = Summa
Verksamhetsutfall
Resultat från andelar i hel- och delägda företag
Uppbördsverksamhet
- Intäkter av avgifter m.m. som inte disponeras
- Skatteintäkter m.m.
- Medel som tillförts statens budget från uppbördsverksamhet
- = Saldo
Transfereringar
- Medel som erhållits från statens budget för finansiering av bidrag
- Medel som erhållits från myndigheter för finansiering av bidrag
- Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag
- Finansiella intäkter
- Finansiella kostnader
- Avsättning till/upplösning av fonder m.m. för transfereringsändamål
- Lämnade bidrag
- = Saldo
Årets kapitalförändring
Bilaga 2
Uppställningsform för balansräkning
BALANSRÄKNING
TILLGÅNGAR
-
Immateriella anläggningstillgångar
- Balanserade utgifter för utveckling
- Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar
- Förskott avseende immateriella anläggningstillgångar
-
Materiella anläggningstillgångar
- Byggnader, mark och annan fast egendom
- Förbättringsutgifter på annans fastighet
- Maskiner, inventarier, installationer m.m.
- Pågående nyanläggningar
- Beredskapstillgångar
- Förskott avseende materiella anläggningstillgångar
-
Finansiella anläggningstillgångar
- Andelar i hel- och delägda företag
- Andra långfristiga värdepappersinnehav
- Långfristiga fordringar hos andra myndigheter
- Andra långfristiga fordringar
-
Utlåning
- Utlåning
-
Varulager m.m.
- Varulager och förråd
- Pågående arbeten
- Fastigheter
- Förskott till leverantörer
-
Kortfristiga fordringar
- Kundfordringar
- Fordringar hos andra myndigheter
- Övriga kortfristiga fordringar
-
Periodavgränsningsposter
- Förutbetalda kostnader
- Upplupna bidragsintäkter
- Övriga upplupna intäkter
-
Avräkning med statsverket
- Avräkning med statsverket
-
Kortfristiga placeringar
- Värdepapper och andelar
-
Kassa och bank
- Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret
- Övriga tillgodohavanden i Riksgäldskontoret
- Kassa och bank
KAPITAL OCH SKULDER
-
Myndighetskapital
- Statskapital
- Uppskrivningskapital
- Donationskapital
- Resultatandelar i hel- och delägda företag
- Balanserad kapitalförändring
- Kapitalförändring enligt resultaträkningen
-
Fonder
- Fonder
-
Avsättningar
- Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser
- Övriga avsättningar
-
Skulder m.m.
- Lån i Riksgäldskontoret
- Övriga lån
- Långfristiga skulder till andra myndigheter
- Andra långfristiga skulder
- Räntekontokredit i Riksgäldskontoret
- Övriga krediter i Riksgäldskontoret
- Kortfristiga skulder till andra myndigheter
- Leverantörsskulder
- Övriga kortfristiga skulder
- Depositioner
- Förskott från uppdragsgivare och kunder
-
Periodavgränsningsposter
- Upplupna kostnader
- Oförbrukade bidrag
- Övriga förutbetalda intäkter
ANSVARSFÖRBINDELSER
- Statliga garantier för lån och krediter
- Övriga ansvarsförbindelser
Bilaga 3:1
Uppställningsform för anslagsredovisning
ANSLAGSREDOVISNING
Redovisning mot anslag
Anslag1 |
Ingående överföringsbelopp2 |
Årets tilldelning enligt regleringsbrev 3 |
Omdisponerade anslagsbelopp 4 |
Utnyttjad del av medgivet överskridande 5 |
Indragning6 |
Totalt disponibelt belopp |
Utgifter 7 |
Inkomster 8 |
Utgående överföringsbelopp 9 |
Redovisning mot inkomsttitel
Inkomsttitel 10 |
Beräknat belopp 11 |
Inkomster 12, 13 |
- Anslag och anslagsposter ska anges med beteckning och benämning i klartext enligt
regleringsbrev eller annat regeringsbeslut.
- Överföringsbelopp är ett samlingsbegrepp som innefattar anslagssparande och
anslagskredit.
- I förekommande fall uppdelat på beslut i regleringsbrev och annat regeringsbeslut.
Uppdelningen får göras i not.
- I denna kolumn redovisas både omfördelningar av ingående överföringsbelopp och
omdisponeringar som görs av årets tilldelade medel. Erhållen dispositionsrätt för anslag som
tidigare stått till regeringens disposition anges med positivt tecken, disponerat
anslagsbelopp som genom beslut ställs till regeringens disposition anges med negativt
tecken.
- Endast belopp motsvarande faktiskt avräknade utgifter.
- I denna kolumn redovisas både indragningar av anslagssparande (ingående
överföringsbelopp) och indragningar av årets tilldelade medel.
- Här anges utgifter (normalt netto) som avräknats anslaget/anslagsposten.
- Kolumnen anges bara i de fall regeringen föreskrivit bruttoredovisning av inkomster. Om
inkomster endast förekommer under enstaka anslag får de anges med negativt tecken i kolumnen
för utgifter.
- Rubriken "Saldo" kan användas om beloppen inte får föras vidare till kommande år och
vid upprättande av delårsrapport.
- Inkomsttitlar skall specificeras enligt eventuell underindelning.
- Enligt regleringsbrev eller motsvarande (anges bara i förekommande fall).
- Inkomster som redovisas mot inkomsttitel.
- Om regeringen eller ESV beslutat om bruttoredovisning av utgifter, särredovisas dessa i
en separat kolumn.
Bilaga 3:2
Redovisning av beställningsbemyndigande (1.)
Anslag (2.) / Anslagsbenämning |
Tilldelat bemyndigande |
Ingående åtaganden |
Utestående åtaganden |
Utestående åtagandenas fördelning per år (3.) |
År 1 |
År 2 |
År 3 |
År 4 |
Etc. |
Redovisning av äldre beställningsbemyndigande (4.)
Anslag (5.) / Anslagsbenämning |
Ingående åtaganden |
Utestående åtaganden |
Utestående åtagandenas fördelning per år (6.) |
År 1 |
År 2 |
År 3 |
År 4 |
Etc. |
Andra finansiella villkor
-------------------------------------------
- Enbart åtaganden som görs med stöd av bemyndiganden enligt 17 § första stycket
anslagsförordningen.
- Anslag eller anslagspost eller delpost.
- Fördelningen avser utestående åtaganden uppdelade på de år när infrianden (redovisning
mot anslag) beräknas ske.
- Enbart åtaganden som har gjorts med stöd av tidigare års bemyndigande enligt 17 § första stycket anslagsförordningen.
- Anslag, anslagspost eller delpost. Det bör anges i not vilket budgetår som bemyndigandet tilldelades.
- Fördelningen avser utestående åtaganden uppdelade på de år när infrianden (redovisning mot anslag) beräknas ske.
Bilaga 4
Uppställningsform för finansieringsanalys
FINANSIERINGSANALYS
|
|
|
Not
|
DRIFT
|
|
|
|
|
|
|
|
Kostnader
|
|
xxx
|
1 |
|
|
|
|
Finansiering av drift
|
|
|
|
Intäkter av anslag |
xxx |
|
2 |
Intäkter av avgifter och andra ersättningar |
xxx |
|
3 |
Intäkter av bidrag |
xxx |
|
4 |
Övriga intäkter |
xxx |
|
5 |
Summa medel som tillförts för finansiering av drift
|
|
xxx
|
|
|
|
|
|
Ökning(-)/minskning(+) av lager
|
|
xxx
|
|
Ökning(-)/minskning(+) av kortfristiga fordringar
|
|
xxx
|
|
Ökning(+)/minskning(-) av kortfristiga skulder
|
|
xxx
|
|
|
|
|
|
Kassaflöde från/till drift
|
|
xxx
|
|
INVESTERINGAR
|
|
|
|
|
|
Investeringar i finansiella tillgångar (exkl. låneverksamhet) |
xxx |
|
Investeringar i materiella tillgångar |
xxx |
|
Investeringar i immateriella tillgångar |
xxx |
|
Summa investeringsutgifter
|
|
xxx
|
|
|
|
Finansiering av investeringar
|
|
|
Lån från Riksgäldskontoret |
xxx |
|
- amorteringar |
-xxx |
|
|
|
|
Andra långfristiga lån |
xxx |
|
- amorteringar |
-xxx |
|
|
|
|
Ökning/minskning av statskapital med medel som erhållits från/tillförts statens budget |
xxx |
|
|
|
|
Försäljning av anläggningstillgångar |
xxx |
|
- därav medel som tillförts statens budget |
-xxx |
|
|
|
|
Bidragsmedel som erhållits för investeringar |
xxx |
|
|
|
|
Summa medel som tillförts för finansiering av investeringar
|
|
xxx
|
|
|
|
Förändring av kortfristiga fordringar och skulder
|
|
xxx
|
|
|
|
Kassaflöde från/till investeringar
|
|
xxx
|
LÅNEVERKSAMHET |
|
|
|
Nyutlåning |
-xxx |
|
Amorteringar |
xxx |
|
Räntekostnader |
-xxx |
|
Summa låneutgifter
|
|
xxx
|
|
|
|
Finansiering av låneverksamhet
|
|
|
Lån från Riksgäldskontoret |
xxx |
|
- amorteringar |
-xxx |
|
Ökning/minskning av statskapital med medel som erhållits från/tillförts statens budget |
xxx |
|
Ränteintäkter (disponibla) |
xxx |
|
Tillförda anslagsmedel |
xxx |
|
Summa medel som tillförts för finansiering av låneverksamhet
|
|
xxx
|
|
|
|
Förändring av kortfristiga fordringar och skulder
|
|
xxx
|
|
|
|
Kassaflöde från/till låneverksamhet
|
|
xxx
|
UPPBÖRDSVERKSAMHET |
|
|
|
Intäkter av avgifter m.m. som inte disponeras |
xxx |
|
Skatteintäkter m.m. |
xxx |
|
Förändring av kortfristiga fordringar och skulder |
xxx |
|
Inbetalningar i uppbördsverksamhet
|
|
xxx
|
|
|
|
Medel som tillförts statens budget från uppbördsverksamhet
|
|
xxx
|
|
|
|
Kassaflöde från/till uppbördsverksamhet
|
|
xxx
|
TRANSFERERINGSVERKSAMHET |
|
|
|
Lämnade bidrag |
xxx |
|
Förändringen av kortfristiga fordringar och skulder |
xxx |
|
Utbetalningar i transfereringsverksamhet
|
|
xxx
|
|
|
|
Finansiering av transfereringsverksamhet
|
|
|
Medel som erhållits från statens budget för finansiering av bidrag |
xxx |
|
Medel som erhållits från andra myndigheter för finansiering av bidrag |
xxx |
|
Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag |
xxx |
|
Summa medel som tillförts för finansiering av transfereringsverksamhet
|
|
xxx
|
|
|
|
Kassaflöde från/till transfereringsverksamhet
|
|
xxx
|
|
|
|
FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL
|
|
XXX
|
|
|
|
SPECIFIKATION AV FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL |
|
|
|
Likvida medel vid årets början
|
|
xxx
|
|
|
|
Ökning (+) / minskning (-) av kassa och bank |
xxx |
|
Ökning (+) / minskning (-) av tillgodohavande RGK |
xxx |
|
Ökning (+) / minskning (-) av avräkning med statsverket |
xxx |
|
Summa förändring av likvida medel
|
|
xxx
|
|
|
|
Likvida medel vid årets slut
|
|
xxx
|
Bilaga 5
Uppställningsform för resultaträkning -
affärsverk/affärsverkskoncerner
RESULTATRÄKNING
Rörelsens intäkter
- Nettoomsättning
- Aktiverat arbete för egen räkning
- Övriga rörelseintäkter
Rörelsens kostnader
- Personalkostnader
- Diverse externa kostnader
- Avskrivningar och nedskrivningar av materiella och
- immateriella anläggningstillgångar
- Övriga rörelsekostnader
Resultat från andelar i intresseföretag
Rörelseresultat
Resultat från finansiella investeringar
- Resultat från värdepapper och fordringar som är
- anläggningstillgångar
- Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter
- Räntekostnader och liknande resultatposter
Resultat efter finansiella poster
Skatt/skattemotsvarighet på årets resultat
Minoritetens andel i resultat efter skatt
Årets resultat
Bilaga 6:1
Uppställningsform för balansräkning -
affärsverk/affärsverkskoncerner
BALANSRÄKNING
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar
- Balanserade utgifter för forsknings- och utvecklingsarbeten o.dyl.
- Hyresrätter och liknande rättigheter
- Goodwill
Materiella anläggningstillgångar
- Byggnader
- Mark
- Maskiner och tekniska anläggningar
- Inventarier, verktyg och installationer
- Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar
Finansiella anläggningstillgångar
- Andelar i koncernföretag
- Fordringar hos koncernföretag
- Andelar i intresseföretag
- Fordringar hos intresseföretag
- Andra långfristiga värdepappersinnehav
- Andra långfristiga fordringar
Omsättningstillgångar
Varulager m.m.
- Varulager
- Pågående arbete för annans räkning
- Förskott till leverantörer
Kortfristiga fordringar
- Kundfordringar
- Fordringar hos koncernföretag
- Fordringar hos intresseföretag
- Övriga fordringar
- Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
Kortfristiga placeringar
Kassa och bank
Bilaga 6:2
Uppställningsform för balansräkning -
affärsverk/affärsverkskoncerner
BALANSRÄKNING
EGET KAPITAL OCH SKULDER
-
Eget kapital
-
Bundet eget kapital
-
Uppskrivningsfond
-
Övrigt bundet kapital
-
Fritt eget kapital
-
Fria reserver
-
Balanserad vinst/förlust
-
Årets resultat
Minoritetsintressen
Latenta skatteskulder
Avsättningar
- Räntebärande avsättningar
- Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser
- Icke räntebärande avsättningar
Långfristiga skulder
- Räntebärande skulder
- Skulder till staten
- Skulder till kreditinstitut
- Skulder till koncernföretag
- Skulder till intresseföretag
- Övriga långfristiga skulder
- Icke räntebärande skulder
Kortfristiga skulder
- Räntebärande skulder
- Skulder till kreditinstitut
- Skulder till koncernföretag
- Skulder till intresseföretag
- Övriga räntebärande skulder
- Icke räntebärande skulder
- Leverantörsskulder
- Skatteskulder
- Förskott från kunder
- Övriga icke räntebärande skulder
- Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
Poster inom linjen
- Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser
Bilaga 7
Uppställningsform för finansieringsanalys
affärsverk/affärsverkskoncerner
FINANSIERINGSANALYS
- Rörelsen
- Rörelsens resultat före avskrivningar
- ± Finansiella intäkter och kostnader
- - Skattebetalningar (inkl skatt hänförlig till extraordinära poster)
- ± Förändring i spärrkonto
- = Kassaflöde före förändring i rörelsekapital och investeringar
- ± Förändring av lager
- ± Förändring av kortfristiga fordringar
- ± Förändring av kortfristiga skulder
- = Kassaflöde före investeringar (rörelsens inbetalningsöverskott)
- Investeringar
- ± Förändring av långfristiga fordringar
- - Förvärv av aktier i dotterbolag
- ± Förändring i andra finansiella tillgångar
- - Investering i immateriella tillgångar
- - Investeringar i materiella anläggningstillgångar (brutto)
- - Investeringar i finansiella tillgångar (exkl. kortfristiga placeringar)
- + Försäljning av anläggningar
-
- = Nettoinvesteringar i rörelsen
- Förändring av kortfristiga fordringar/skulder
- = Kassaflöde efter investeringar
- Finansiering
- ± Förändring av räntebärande lån (inkl pensionsskulder)
- + Nyemission
- - Utdelning
-
- Likviditetsförändring
- Likvida medel inkl kortfristiga placeringar vid årets början
- Dito vid årets slut
- Förändring i likvida medel
Bilaga 8
Förändring av myndighetskapitalet1
|
Stats-
kapital |
Uppskrivnings-
kapital |
Donations-
kapital |
Resultatandelar i
hel- och
delägda
företag |
Balanserad
kapitalförändring,
anslagsfinansierad
verksamhet |
Balanserad
kapitalförändring,
avgiftsbelagd
verksamhet |
Övrigt2 |
Kapitalförändring
enligt resultaträkningen |
Summa
|
Utgående balans 20X03 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ändrad redovisningsprincip4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Rättelser4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
A Ingående balans 20X15 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Föregående års kapitalförändring6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utdelning från hel- och delägda företag |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
XXXX7 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
YYYY7 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Årets kapitalförändring |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
B Summa årets förändring
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
C Utgående balans 20X18 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
- Endast de kolumner och rader där myndigheten faktiskt har ett saldo eller utfall tas med.
- Om myndigheten har balanserad kapitalförändring i bidragsfinansierad verksamhet anges detta här med rubriken Balanserad kapitalförändring i bidragsfinansierad verksamhet. Om det finns annan kapitalförändring som t.ex. beror på finansiella aktiviteter, uppbördsverksamhet eller andra orsaker infogas en kolumn för den faktiska typen av verksamhet.
- Avser utgående balansen från årsredovisningen föregående år.
- Dessa rader används om kapitalet ändrats mellan föregående års årsredovisning och årets ingående balans. Skillnaden specificeras för respektive kolumn i förekommande fall på ändrad redovisningsprincip och rättelse av fel.
- Ingående balans 20X1 är den faktiska ingående balansen i räkenskaperna för det aktuella räkenskapsåret, dvs. summan av de tre raderna ovanför.
- På denna rad anges hur föregående års kapitalförändring förts om. Summan längst till höger för denna rad ska vara noll.
- Här anges andra orsaker till kapitalets förändring i förekommande fall.
- Utgående balans 20X1 är den faktiska utgående balansen i räkenskaperna för det aktuella räkenskapsåret, dvs. summan av A och B.