Att styra med tillit

Eftermiddagsspåret Styra med tillit lockade flest antal besökare av ESV-dagens fem parallella seminarier. Under spåret fick vi olika perspektiv på tillitens betydelse i samhället och för styrningen av organisationer, samt vad regeringens ambition om en tillitsreform kan innebära för myndigheterna.

Ingvar Mattson berättar om den statliga styrningen. Foto: Melker Dahlstrand.

I våras annonserade regeringen en tillitsreform, som innebär att styrningen av myndigheterna ska präglas av tillit och förtroende istället för ökad kontroll. Syftet med reformen är att utveckla och effektivisera statsförvaltningen, genom att hitta rätt balans mellan tillit och förtroende och uppföljning och kontroll.

Allt svagare tilltro till den svenska tilliten

Historikern Lars Trägårdh inledde seminariet med att ge ett bredare perspektiv på tillit, förankrat i forskning.

– Tillit handlar i stort om en syn på våra medmänniskor och på våra lagar och institutioner. Sverige gick tidigt ifrån en ordning byggd på blodsband till en ordning med laggemenskap baserad på lagstiftning, säger han.

Sverige och övriga Norden står ut mot resten av Europa, på så sätt att vi har en betydligt högre tillit – både till andra människor och till statliga institutioner. Men Sverige har fått en tydlig dipp i nya tillitsmätningar, jämfört med resten av Norden. Bland ungdomar är det en dramatisk sänkning av tilliten. Framför allt är det frågor med koppling till mångfald och migration som påverkar resultatet.

– Det finns en splittring i civilsamhället mellan om vi ska ha öppna eller stängda gränser. Vi ser en kraftig uppgång för att man inte litar på människor med en annan religion. Det behövs mer forskning för att säkra en trend. Men som ögonblicksbild är det intressant för frågan om var vi är på väg, säger Lars Trägårdh.

Ökad frihet upplevs som ökad detaljstyrning

Statskontorets generaldirektör Ingvar Mattson gav en historisk bild av styrningen av de svenska myndigheterna.

– För 100 år sedan hade vi en detaljerad regel- och finansiell styrning. Riksdagen beslutade om antal befattningar, titlar och lönegrad på myndigheterna. Budgetbesluten var detaljerade ner på portokostnadsnivå. En investering i en skrivmaskin på en myndighet var en riksdagsfråga, säger han.

Under 1980-talet genomgick styrningen en stor förändring. Då införde man det vi i dag kallar för resultatstyrning. Riksdagen satte upp mål för verksamheten, men myndigheterna fick en större frihet att själva bestämma hur de skulle använda anslagna medel. Dock med krav på att redovisa vad myndigheten gjort för pengarna.

– Utvecklingen har landat i ett paradoxalt läge. I dag anser många att den ökade friheten har lett till en överdriven byråkratisering, administration och kontroll. Många som arbetar i förvaltningen upplever att deras professionella kompetens har kringskurits av detaljstyrning och krav på uppföljning, säger Ingvar Mattson.

Det vill regeringen ändra på och har gett Statskontoret ett särskilt uppdrag att utveckla den statliga styrningen. I sina första rapporter tittade Statskontoret på hur myndigheterna kan minska sin administration för att få mer tid till kärnverksamheten, samt hur medarbetares kompetens och erfarenhet bättre kan tas tillvara i myndigheternas planering, utveckling, genomförande och uppföljning.

Digitaliseringen är chefens ansvar

Kerstin Brunnberg har erfarenhet av att arbeta i den statligt finansierade verksamheten Statens Centrum för Arkitektur och Design (ArkDes), men också som vd för Sveriges Radio, som har årliga anslagsvillkor och sitt tillstånd att sända från staten. Hon gav tips från A till Ö för hur framför allt statliga ledare kan använda sig av tillit i sitt ledarskap.

– Tydliga regler skapar tillit. Alla ska veta vilket uppdrag verksamheten har och vilken uppgift man har som enskild medarbetare. Det är ditt ansvar som chef. Sätt tydliga mål för arbetet, så att medarbetarna själva vet när de uppfyllt dem. Att delegera är också ett bra sätt att visa tillit. Det är bättre än beröm. Då kan medarbetaren berömma sig själv – det är mycket bättre, säger Kerstin Brunnberg.

Hon understryker också att det är chefens ansvar att driva verksamhetens digitalisering, inte it-avdelningens. Som ledare behöver du ha en tydlig idé för hur digitaliseringen ska utveckla och förändra verksamheten eller tjänsterna till dess målgrupper.

Utveckla kontrollsystem tillsammans med medarbetarna

Lärke Johns är organisationspsykolog och har tidigare bland annat varit direktör för Kompetensrådet för utveckling i staten. Hon pratade om vilken betydelse tillit och samverkan har för styrning och ledning, ur ett relationellt perspektiv.

– I teorin ser vi ofta på samverkan mellan myndigheter som att generaldirektörerna tillsammans kommer överens om en färdriktning, och sedan ger direktiv och hämtar kunskap i den egna organisationen. Men i realiteten samverkar vi kors och tvärs på alla nivåer mellan myndigheterna, och med andra aktörer utanför statsförvaltningen när vi löser komplexa problem, säger Lärke Johns.

Hon lyfter även fram skillnaden mellan styrning och ledning. Styrningen skapar utrymme för tillit och förutsättningar för verksamheten genom till exempel regelverk, mål och anslagsfördelning. Den ska vara systemburen och opersonlig. Ledning å sin sida är avgörande för implementeringen och utvecklingen av verksamheten för att nå de uppsatta målen. Därför är tilliten i arbetsrelationerna så viktig för ett gott ledarskap.

– Tillit står inte i motsats till kontroll. Fråga medarbetarna som ska "kontrolleras" vad de behöver för att uppfylla målen. Låt dem vara med och utveckla ett kontrollsystem som de upplever som meningsfullt och stödjande i det dagliga arbetet, säger Lärke Johns.

Paneldiskussion

Under den avslutande paneldiskussionen resonerade de fyra talarna kring tillitsreformen och varandras perspektiv.

– Reformen handlar inte om att vi ska kasta ut gamla styrsystem. Vi måste inte välja tillit eller kontroll. Båda behövs. Medborgarnas förtroende för staten är väldigt viktigt, och väl fungerande institutioner bygger förtroende mellan människor, säger Ingvar Mattson.

– Balansen mellan resultatstyrning och resultatredovisning är intressant. Därför tycker jag det är sympatiskt att kalla det myndighetsdialog. Det innebär att man som myndighetschef kan diskutera med departementsledning och handläggaren på lika villkor. Här borde digitalisering och samverkan mellan myndigheter diskuteras som en del av kärnverksamheten. För mig som medborgare hänger allt ihop. Vi kan inte lösa digitaliseringens utmaningar i stuprör, säger Kerstin Brunnberg.

– Vi måste även våga begå misstag. Men bara göra samma misstag en gång. Jag tror det går att bygga kontrollsystem som premierar modet att göra fel, säger Lärke Johns.

– I balansen mellan kontroll och tillit begås det fel och till och med fusk. Instinktivt vill vi då sätta upp kontrollsystem för att minska fusket. I vissa fall är det rätt. Medborgarnas tillit bygger på att myndigheterna behandlar alla lika. Men ibland blir det nog överdrivet, säger Ingvar Mattson.

– Jag älskar svenska myndigheter. Man ringer upp och lämnar personnummer. Sedan löser myndigheten problemet. Och personnummer är kontroll. Men i balans med medborgarnas tillit skapar det en unik möjlighet till effektivitet, säger Lars Trägårdh.

Kontakt

Senast uppdaterad: