Det är knappast en nyhet att kulturen inom IKEA har stor betydelse för företagets framgång och resultat. Om man vill skapa en resultatkultur är det en god idé att fundera över vilka värden och vilken kultur som faktiskt finns. Detta råd ger Bengt-Åke Gustavsson, professor vid Växjö universitet och en av talarna på Utvecklingsdagen den 21 april.
Bengt-Åke Gustavsson forskar kring strategisk organisations- förändring och regional utveckling och har studerat bland annat resultatkulturen i IKEA och den s. k Gnosjöandan. IKEA arbetar mycket med värden och dessa värden skapar ett mönster. Detta mönster blir en kultur som fungerar som en ledstjärna kallad "the IKEA way". Exempel på "interna värden" för medarbetarna är enkelhet, ödmjukhet och viljekraft samt våga vara annorlunda.
"We have övertag" Företaget har också externa värden det vill säga värden som är kopplade till varumärket och exempel är värden som funktionellt, enkelt och roligt. Alla värden kommuniceras i ord, handlingar och objekt. Värdeord byggs in i historier och det finns många historier — både sanna och osanna - om IKEA. Bengt-Åke Gustavsson menar att de starkaste krafterna finns i historier. På IKEA har man också egna uttryck: det är ett medvetet sätt att bygga värde när man blandar in svenska ord i meningar på engelska och säger "we have övertag". Alla IKEA:s byggnader i världen är blå eller gula och man bygger därigenom in värdet i att IKEA är svenskt i sina objekt. Företaget har en resultatkultur och ett inbyggt sätt att kommunicera värdeord och skapa identitet. Resultatkultur betyder affärer och effektivitet och andra exempel på resultatkultur är Toyota och Gnosjö. Kittet är tillit och enkelhetBengt-Åke Gustavsson förklarade kulturens byggstenar och hur föremål, språk, klädsel och annat visar vilka värderingar som finns. Vill man skapa en resultatkultur ska man fundera över vilka värden som faktiskt finns i organisationen. Formuleringen i visionen som medarbetarna ska ha för ögonen är inte de värden som skapar en resultatkultur. De värden som finns ska användas är den kultur som ska användas som lyftkraft. Kittet i resultatkulturen är tillit och enkelhet. Processmål och inte produktmålPå Utvecklingsdagen berättade också Birgitta Wennberg, personalchef och Göran Hellström, kvalitetschef, på Sveriges geologiska undersökning om hur de ser på begreppet resultatkultur och hur man konkret har arbetat för att förändra resultatkulturen. SGU har cirka 290 medarbetare och är den myndighet som svarar för frågor som rör jord, berg och grundvatten i Sverige. På SGU har man utifrån utvecklingsmålen satt mål på processerna istället för produkterna. Processerna i organisationen delas in i kärn-, stöd- och ledningsprocesser. För att skapa en god resultatkultur måste man identifiera problem i processerna men också se möjligheterna. Därigenom bygger man en grund för delaktighet och resultatkultur. SGU pekar på tre förutsättningar för att skapa resultatkultur: effektivt lednings- och verksamhetssystem som täcker helheten, kompetent ledarskap och förståelse för "vårt sätt att arbeta". PÅ SGU visar medarbetarundersökningen att arbetet med att skapa en god resultatkultur har lyckats väl. Problemlösning - no best only betterSäkerhetspolisens arbete med att införa resultatkultur beskrev Nicklas Backström och Utvecklingsdagen avslutades med Anders Hugnells anförande om värdegrunden som verksamhetsstöd. KTH Leancentrum som Anders Hugnell representerar har tagit fram ett system som bygger på att skapa ett långsiktigt värde för alla och utveckla människor att lösa problem. Varje dag ska man ifrågasätta sina processer och Anders Hugnell illustrerar med Toyotamodellen där man skapar en standard, följer den och förbättrar den, eller annorlunda uttryckt: everyday little up och no best only better. Under dagen presenterade även Bo Henriksson och Annika Lysén ESV:s kartläggningen av förändringar i regleringsbrev mellan år 2008 och 2009. Utvecklingsdagen vänder sig till dem som har genomgått Statens controllerutbildning, Ekonomichefsutbildningen och Chefsutbildningen i verksamhetsstyrning och årets tema var God resultatkultur i statsförvaltningen. Kontakta:Annika Lysén, 08-690 43 84, annika.lysen@esv.se Joakim Lundgren, 08-690 43 52, joakim.lundgren@esv.se |
Skriv ut
Besöksadress: Drottninggatan 89, Karta
l E-post: registrator@esv.se l Organisationsnummer: 202100-5026
