Försvarsdepartementet




Regeringsbeslut7

2005-11-24



Försvarsmakten
\
107 85 STOCKHOLM



Fö2005/2814/MIL






Regleringsbrev för budgetåret 2005 avseende Försvarsmakten
Riksdagen har beslutat om Försvarsmaktens verksamhet för budgetåret 2005 (prop. 2004/05:1, utg.omr. 06, bet. 2004/05:FöU1, rskr. 2004/05:130, prop. 2004/05:5, utg.omr. 06, bet. 2004/05:FöU4, rskr. 2004/05:143, prop. 2004/05:43, utg.omr. 06, bet. 2004/05:FöU5, rskr. 2004/05:143).

Regeringen beslutar att följande skall gälla under budgetåret 2005 för Försvarsmakten och nedan angivna anslag.




1VERKSAMHET
PolitikområdeVerksamhetsområdeVerksamhetsgren
Utrikes- och säkerhetspolitikFreds- och säkerhetsfrämjande verksamhetFreds-, säkerhetsfrämjande och konfliktförebyggande verksamhet
TotalförsvarDet militära försvaretUtbildning, planering m.m.
Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling
Insatser
Försvarsunderrättelseverksamhet



1.1Verksamhetsstyrning
Politikområde Utrikes- och säkerhetspolitik

Mål

Att säkerställa Sveriges intressen i förbindelserna med andra länder.


Verksamhetsområde Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet

Mål

Målet för verksamhetsområdet är att bidra till freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet, såsom konfliktlösning, civil krishantering och förebyggande av väpnade konflikter, samt att stärka skyddet för mänskliga rättigheter och humanitär rätt.


Verksamhetsgren Freds-, säkerhetsfrämjande och konfliktförebyggande verksamhet

Mål

Försvarsmakten skall rekrytera, utbilda och utrusta den personal som regeringen beslutar ställa till förfogande för internationell freds-, säkerhetsfrämjande och konfliktförebyggande verksamhet samt genomföra de insatser som regeringen beslutar om. Försvarsmakten skall med kort varsel kunna ställa lämplig personal till förfogande. Vidare skall Försvarsmakten leda det svenska deltagandet enligt överenskommelse för aktuella insatserna.




Politikområde Totalförsvar

Mål

Målet för politikområdet är att:
- bidra till att hantera och förebygga kriser i vår omvärld,
- hävda vår territoriella integritet,
- försvara Sverige mot väpnat angrepp och
- värna civilbefolkningen och säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna vid ett väpnat angrepp eller krig i vår omvärld


Verksamhetsområde Det militära försvaret

01. Mål och krav på operativ förmåga

Målet för verksamhetsområdet är att det militära försvaret, inom ramen för sin huvuduppgift, förmågan att kunna föra väpnad strid, skall uppnå den förmåga och genomföra de insatser som anges nedan.

I- Försvarsmakten skall övervaka vårt territorium, kunna upptäcka och avvisa kränkningar och i samverkan med andra myndigheter hävda vår territoriella integritet. Vidare skall Försvarsmakten bidra till att upprätthålla Sveriges självständighet genom att avhålla från respektive avvärja försök att ta kontroll över viktiga funktioner eller försök till otillbörlig påverkan på vårt agerande. Försvarsmakten skall bidra till att förebygga och hantera kriser i vår omvärld genom att medverka i fredsfrämjande insatser.

II- Vid en försämrad utveckling utgår kraven från att vi samtidigt med detta måste kunna hantera händelseutvecklingar och möta olika former av hot. I ett sådant läge ställs ökade krav på att kunna skydda verksamhet eller objekt samt att kunna bistå andra myndigheter, bland annat vid insatser mot terrorism eller sabotageverksamhet. Vidare ställs ökade krav på inhämtning, utbyte och analys av information och underrättelser i syfte att kunna upptäcka hot och aktörers förmåga och avsikter. Fler samordnade taktiska övningar behöver kunna genomföras, liksom insatser i syfte att öka förmågan och för att demonstrera politisk vilja. Försvarsmakten skall också kunna förstärka pågående internationella insatser samt kunna höja sin förmåga till fredsframtvingande åtgärder, inte minst för att öka uthålligheten.

III- Försvarsmakten skall också, efter allvarlig och varaktig säkerhetspolitisk försämring och successiva beslut av riksdag och regering, kunna utveckla förmåga att möta olika former av mer omfattande militära operationer som hotar Sveriges fred och självständighet. Uppgiften ställer krav på att kontinuerligt upprätthålla grundläggande kompetenser, för att på sikt kunna utveckla en mer omfattande försvarsförmåga. Försvarsmakten skall tillsammans med andra myndigheter följa omvärldsutvecklingen i en rad olika avseenden så som säkerhetspolitisk, militärteknisk och doktrinär utveckling. Syftet är att kunna identifiera nya eller förändrade behov av förmågor och kompetenser. Forskning, studier, materielutveckling och försök behöver bedrivas för att utveckla nya förmågor och kompetenser. Vidare måste nya och befintliga förband kunna utvecklas för att därigenom tillägna sig olika förmågor och funktioner. Allt mer av kompetensutvecklingen kan göras i samarbete med andra länder. Detta med syftet att öka kompetensen för att på sikt kunna genomföra gemensamma operationer inom mark-, sjö-, luft- och informationsarenorna.


Operativ delförmåga i olika avseenden

Försvarsmakten skall utgående från operativ förmåga kunna lösa operativ delförmåga i olika avseenden enligt följande:

I - Vad avser förmåga att hävda Sveriges territoriella integritet och bidra till att förebygga och hantera kriser i vår omvärld genom att medverka i fredsfrämjande insatser skall Förvarsmakten kunna:

- Upptäcka hot mot Sverige. Detta ställer krav på att inhämta kunskap om omvärldsutvecklingen, analysera aktörers verksamheter, förmåga och avsikter gentemot Sverige samt att genomföra militärteknisk omvärldsbevakning med särskild inriktning på vårt närområde.

- Upptäcka kränkningar i luftrum och av sjöterritorium. Detta skall ske i samverkan med andra myndigheter. Även internationella samarbeten kan fortsätta att utvecklas. Flyg- och fartygsrörelser skall kunna följas i syfte att upptäcka säkerhetshot eller brott mot nationell eller internationell rätt. Vidare skall Försvarsmakten kunna anpassa beredskapen i tid och rum samt efter indikation kunna avvisa kränkningar och hantera incidenter.

- Bistå andra myndigheter vid skyddandet av viktiga samhällsfunktioner och infrastrukturer vid hot eller insatser mot civila mål, terroristbekämpning samt även i övrigt kunna bidra till samhällets samlade förmåga att hantera svåra påfrestningar i fred. Härvid skall en förmåga finnas att tidigt upptäcka NBC-händelser i närområdet.

- Skydda verksamhet eller objekt samt kunna bistå andra myndigheter bl.a. vid insatser mot terrorism eller sabotageverksamhet.

- Genomföra underrättelse- och säkerhetsoperationer enskilt eller i samverkan med andra myndigheter.

- Bidra till att förebygga och hantera kriser i vår omvärld samt medverka i fredsfrämjande insatser över hela skalan av uppgifter i Europa och globalt. Kraven på dessa förbands uthållighet, och hur tidigt de skall kunna sättas in, kan variera.

- Inhämta och analysera utvecklingen avseende aktörers avsikter av betydelse för Sveriges och EU:s medverkan i fredsfrämjande insatser. Vidare skall Försvarsmakten i samverkan med andra länder kunna planera, leda och följa upp deltagande i insatser samt avdela styrkebidrag till insatser.

- Samtidigt kunna planera, leda och genomföra två insatser av bataljons storlek. Samtidigt skall mindre förbandsenheter kunna sättas in i ytterligare tre insatser. Såväl insatser av bataljons storlek som insatser med mindre förbandsenheter skall kunna ske med kort förvarning. Såväl politiska faktorer, identifierade behov samt vår möjlighet att ge effektiva och efterfrågade bidrag måste vägas samman i den slutliga bedömningen av vilka och exakt hur många militära fredsfrämjande insatser som Sverige skall bidra till.

II - Vad avser förmåga att vid ett försämrat omvärldsläge kunna hantera händelseutvecklingar och hot som kan drabba Sverige samt kunna öka förmågan till internationella insatser skall Försvarsmakten:

- Kontinuerligt följa omvärldsutvecklingen, analysera aktörers verksamheter, förmåga och avsikter. Detta ger bl.a. underlag för beslut om höjning av Försvarsmaktens operativa förmåga nationellt eller internationellt. Härvid är underrättelseverksamheten och internationellt utbyte av särskild vikt.

- Efter beslut höja beredskapen i insatsorganisationen för att kunna hantera allvarliga hot mot vår säkerhet eller för att kunna förstärka pågående internationella insatser.

- Möta ökade krav på att skydda verksamhet eller objekt samt kunna bistå andra myndigheter bl.a. vid insatser mot terrorism eller sabotageverksamhet.

III - Vad avser förmåga att efter allvarlig och varaktig försämrad omvärldsutveckling och successiva beslut av regering och riksdag kunna utveckla förmåga att möta olika former av mer omfattande militära operationer som hotar Sveriges fred och självständighet skall Försvarsmakten:

- Upprätthålla grundläggande kompetenser, särskilt för väpnad strid, för att på lång sikt kunna utveckla förmåga att möta mer omfattande militära operationer. Detta medför dock inte något krav på ytterligare förband i insatsorganisationen utöver de som blir en följd av ovan redovisade uppgifterna I och II. För att uppnå ovanstående förmåga skall Försvarsmakten:

  • Tillsammans med andra myndigheter följa omvärldsutvecklingen i en rad olika avseenden inklusive militärteknisk och doktrinär utveckling. Syftet är att kunna identifiera nya eller förändrade behov av förmåga och kompetenser.

  • Bedriva studier, materielutveckling och försök samt lägga forskningsuppdrag för att utveckla ny förmåga och kompetenser. Vidare måste förmåga finnas att kunna utveckla nya och befintliga förband för att därigenom utveckla förmåga och funktioner.

  • Bedriva kompetensutveckling delvis i samarbete med andra länder. Detta för att uppnå ökad kompetens att på lång sikt kunna genomföra gemensamma operationer inom mark-, sjö-, luft- och informationsarenorna.


02. Återrapportering

Försvarsmakten skall redovisa i vilken grad myndigheten uppfyller kraven på operativ förmåga i olika avseenden. Följande punkter skall redovisas:

- Sammantagen måluppfyllnad för respektive operativ förmåga.

- Måluppfyllnad för respektive delförmåga.

- Realiserbarhetsbedömning för respektive delförmåga som skall kunna intas efter beslut samt möjligheterna att hålla de angivna tidsramarna enligt gällande beredskapgrader.

- Eventuella brister som nedsätter handlingsfriheten i respektive delförmåga.

- Hur eventuella brister avses åtgärdas.

Av redovisningen skall framgå hur värderingarna gjorts och hur slutsatserna dragits. Värdering av operativ förmåga skall ske mot en måttstock som uttrycks i absoluta termer och som inte relateras till aktuellt omvärldsläge. En öppen sammanfattning av denna redovisning skall också lämnas.


Insatsorganisationens utveckling

För att kunna upprätthållamål och krav på operativ förmåga i olika avseenden skall Försvarsmakten utforma insatsorganisationen enligt bilaga 1.


03. Återrapportering

Utvecklingen av förbanden i insatsorganisationen skall redovisas enligt den modell som framgår av bilaga 1. Redovisningen skall utformas i nära samverkan med Regeringskansliet (Försvarsdepartementet).


Nätverksbaserat försvar

Utvecklingen av konceptet nätverksbaserat försvar är viktigt för att uppnå försvarsreformens syften. Utvecklingen skall följa den internationella utvecklingen inom området för att skapa förutsättningar för att uppnå nödvändig interoperabilitet. Vidare skall utvecklingen ske i samverkan med civila aktörer för att skapa förutsättningar för att militära och civila samhällsfunktioner skall kunna utbyta information och samarbeta.


04. Återrapportering

Försvarsmakten skall när det gäller arbetet med utvecklingen mot ett nätverksbaserat försvar i årsredovisningen för år 2005 redovisa genomförd verksamhet och uppnådda resultat i förhållande till de av Försvarsmakten fastställda målen.

Av redovisningen skall framgå:

- målsättning i stort,

- genomförda aktiviteter och/eller leveranser inom de demonstrationer som genomförts vår respektive höst,

- måluppfyllnad av genomförd verksamhet och/eller leveranser,

- kostnadsutfall i förhållande till planerade ekonomiska ramar,

- eventuella ekonomiska avvikelser skall särskilt kommenteras,

- eventuella avvikelser från utvecklingsarbetets ursprungliga planering och bedömda konsekvenser därav samt

- behov av eventuell revidering av fastställda målsättningar och gällande projektplanering.

Myndigheten skall särskilt redovisa genomförd verksamhet och uppnådda resultat i förhållande målsättning och planerad verksamhet avseende krav på interoperabilitet.

I redovisningen skall även framgå identifierade risker som negativt kan påverka utvecklingsprocessens genomförande samt myndighetens åtgärdsplanering och prioritering för hanteringen av dessa risker.

Motsvarande redovisning skall göras senast den 1 oktober 2005 och i samband med de hemställanden som myndigheten avser insända till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) avseende fortsatta utvecklingssteg inom ramen för den samlade ledningssystemutvecklingen.

Vidare skall Försvarsmakten redovisa möjligheterna att samverka med aktörer inom andra samhällsfunktioner samt utländska militära och civila leverantörer. Redovisa dessutom hur stödjande system och applikationer inom olika tjänstegrenar och funktioner som hämtar och lagrar data stöds genom utvecklingen av konceptet nätverksbaserat försvar.



Verksamhetsgren Utbildning, planering m.m.

Mål för verksamhetsgren

Försvarsmakten skall uppfylla kraven enligt operativ delförmåga i olika avseenden.


05. Återrapportering

Försvarsmakten skall redovisa hur under året genomförd verksamhet har påverkat insatsorganisationens operativa förmåga i olika avseenden. Redovisningen skall avse hur viktigare verksamheter har påverkat viktigare förband eller förbandstyper och vilken effekt detta haft på den operativa förmågan. Redovisningen skall göras enligt bilaga 1 och i övrigt utifrån vad som framgår av regeringens beslut den 8 maj 2003 om insatsorganisationens beredskap.

Försvarsmakten skall i budgetunderlaget för 2006 redovisa vilka åtgärder man vidtagit för 2005 års verksamhet med anledning av regeringens beslut enligt ovan. Redovisningen skall behandla övningsverksamhet, volymer av värnpliktiga och officerare, materielanskaffning samt annan verksamhet som väsentligen påverkas.


06. Prioritering av beredskap

Försvarsmakten skall prioritera förband som behövs för att svara mot krav på omedelbar förmåga för såväl nationella som internationella insatser. Vid sidan av dessa skall insatsförband finnas för att kunna förstärka dessa insatser i samband med en försämrad utveckling.


07. Informationsoperationer

Försvarsmakten skall utveckla förmågan att möta olika former av informationsoperationer mot Försvarsmaktens egna system och därigenom bidra till samhällets totala motståndsförmåga. Utvecklingen av en enhet för skydd mot informationsoperationer i Försvarsmaktens högkvarter och ett försvarsmaktsgemensamt Computer Emergency Response Team (CERT) skall fortsätta.

Därutöver bör Försvarsmakten fortsätta utvecklingen av ett försvarsmaktsgemensamt IT-försvarsförband, samt utveckla förmåga att genomföra psykologiska operationer till stöd för skydd och säkerhet för den egna personalen inom ramen för internationella insatser.


Utbildnings- och övningsverksamhet

Försvarsmakten skall genomföra utbildnings- och övningsverksamhet i huvudsak enligt den planering som redovisades till regeringen i budgetunderlaget för 2005.

Utbildnings- och övningsverksamheten skall prioriteras till de förband som har högst beredskap. Försvarsmaktens utbildningsinsatser för personal som skall delta i internationell krishantering skall fortsatt utvecklas så att den personalen har en god kännedom om hur de i enlighet med FN resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet bör agera i insatsområden. Försvarsmakten bör vidare ta fram utbildningsinsatser avseende de frågor som berörs i säkerhetsrådets resolution 1539 (2004) om barn i väpnade konflikter.

Möjligheten att komplettera eller ersätta nationell utbildning med internationell skall tillvaratas.

Åtgärder för att öka rekryteringen av totalförsvarspliktiga till internationella insatser skall prioriteras.

Övningsverksamheten skall vidare planeras och genomföras så att förmågan att verka inom operativt samordnade insatser samt att leda bataljons- och högre förbandsnivåer utvecklas.

Försvarsmaktens förmåga att samverka med andra myndigheter och den civila delen av totalförsvaret skall bibehållas.

Försvarsmakten skall delta i internationell övningsverksamhet, även på svenskt territorium, för att fortsatt utveckla förbandens förmåga till internationella insatser. Kvalificerade övningar i närområdet skall prioriteras.

Regeringen underströk i prop. 2004/05:43 vikten av att insatsorganisationens förband har förmåga och kompetens att kunna uppträda i urbaniserad miljö och i subarktiskt klimat.


08. Återrapportering

Försvarsmakten skall kvartalsvis till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) redovisa genomförd övningsverksamhet, dess resultat, kostnadsutfall samt i vilken mån den bidragit till att utveckla operativ förmåga. I redovisningen skall ingå en förteckning över genomförda övningar samt till dem kopplade erfarenheter av betydelse.

Försvarsmakten skall i samband med årsredovisningen redovisa genomförd övningsverksamhet, dess resultat och operativa nytta samt kostnadsutfall. Vidare skall en samlad utvärdering av den internationella övningsverksamheten ingå med tonvikt på vilka merkostnader den inneburit och hur den kunnat implementeras i förbandsproduktionen.

Försvarsmakten skall redovisa det fortsatta arbetet för en ökad kunskap om säkerhetsrådets resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet samt vad som gjorts för dess vidare implementering i verksamheten.

Försvarsmakten skall redovisa på vilket sätt förmågan och kompetensen att kunna uppträda i urbaniserad miljö och i subarktiskt klimat vidmakthållits och utvecklats. En lägesredovisning skall lämnas i delårsrapporten.


IPP, PFF m.m.

Under år 2005 skall utvärdering enligt Operational Capabilities Concept (OCC) av förband anmälda till OCC Pool of Forces påbörjas. För att uppnå de långsiktiga målen för svenskt deltagande i OCC skall Försvarsmakten inför 2005 överväga bemanning av partnerbefattningar inom OCC-programmet.


10. Nordiskt samarbete

Försvarsmakten skall redovisa genomfört bilateralt samarbete med de nordiska länderna. Främst skall fokuseras på genomfört samarbete inom ramen för uppdrag som lämnats i regeringsbeslut den 29 oktober 1998 (Fö nr 17), den 22 december 1999 (Fö nr 26) samt den 29 mars 2001 (Fö nr 4). I tillägg skall liknande översikt ges för genomfört samarbete med Danmark. Försvarsmakten skall vidare redovisa det multilaterala nordiska försvarssamarbetet samt händelser av betydelse inom ramen för det militära samarbetet i Nordcaps.


11. Bilateralt samarbete med Ryssland och Ukraina

Försvarsmakten skall i samband med delårsredovisningen redovisa förslag till årsplaner för 2006 (arrangemangsplaner) för det bilaterala samarbetet med Rysslands respektive Ukrainas försvarsmakter.


12. Säkerhetsfrämjande samarbete

Försvarsmakten skall redovisa genomförd verksamhet och myndighetens totala utgifter för det säkerhetsfrämjande samarbetet med Estland, Lettland och Litauen. Redovisningen skall göras i samma struktur som årsarbetsplanerna för respektive land. Avvikelser från regeringens inriktningsbeslut i årsarbetsplanerna skall redovisas särskilt. Samarbetet i dess nuvarande form kommer att upphöra efter 2005. Försvarsmakten skall i budgetunderlaget för 2006 lämna förslag enligt dessa utgångspunkter till fortsatt bilateralt samarbete med Estland, Lettland och Litauen.


13. Stöd i internationellt förhandlingsarbete

Försvarsmakten skall löpande stödja Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) inom ramen för förhandlingsarbetet i FN, EU, OSSE och Nato/PFF genom att aktivt delta i utarbetandet av instruktioner och underlag till dessa. Försvarsmakten skall stödja Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) vad avser Europeiska försvarsbyråns (EDA) verksamhet. Försvarets materielverk skall vara sammanhållande för Försvarsmaktens och Totalförsvarets forskningsinstituts stöd till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) i denna fråga.


Skydd mot NBC-stridsmedel

Försvarsmakten skall ha kompetens för skydd mot NBC-stridsmedel, inklusive röjning av NBC-ammunition, och skall planera för att vid grundberedskap ha förmåga att minska verkningarna vid en insats med NBC-stridsmedel.

Följande enheter skall ha skydd som är anpassat till aktuella uppgifter:

- enheter för internationella insatser samt

- enheter som skall kunna verka trots insatser eller hot om insatser med NBC-stridsmedel.

Operativ och taktisk ledning skall kunna genomföras även i NBC-miljö och samordnad ledning och informationsutbyte skall kunna ske inom totalförsvaret. Försvarsmakten skall utveckla förmåga att såväl avståndsindikera NBC-stridsmedel som att röja stridsmedel med NBC- ämnen. Metoder för att följa upp individuell exponering för NBC-stridsmedel och förmåga att kontinuerligt kunna indikera N- och C-stridsmedel skall utvecklas. I takt med teknikutvecklingen skall även förmåga att indikera och identifiera B-ämnen utvecklas.

Vid NBC-utbildning skall totalförsvarsaspekter beaktas.


14. Återrapportering

Försvarsmakten skall redovisa hur arbetet fortskrider vad gäller utvecklingen av skydd mot NBC-stridsmedel samt förmåga och metoder avseende indikering och röjning. Av redovisningen skall bl.a. framgå statusen avseende:

- fysiskt skydd,

- medicinskt skydd och medicinskt omhändertagande,

- beredskap,

- interoperabilitet,

- NBC-skyddsförmåga såväl nationellt som internationellt,

- erfarenheter från Försvarsmaktens med stöd av Totalförsvarets forskningsinstitut upprättade NBC-styrka samt

- kompetens och förmåga avseende röjning av NBC-ämnen.


15. Minhantering och rustningskontroll

Försvarsmakten skall 2005 bistå Regeringskansliet med stöd med anledning av regeringens åtaganden inom ramen för den s.k. militär-politiska dimensionen inon OSSE, den s.k. Ottawakonventionen rörande ammunitions- och minröjning samt konventionen om särskilda konventionella vapen (CCW).


16. Inriktning av Försvarsmaktens militärstrategiska planering m.m.

Regeringen har denna dag beslutat om inriktning av Försvarsmaktens militärstrategiska planering m.m. och motsvarande planering inom det civila försvaret. Försvarsmakten skall bedriva militärstrategisk planering i enlighet med detta beslut.


Grundorganisationsförändringar

Organisationsstruktur

1. Försvarsmakten skall den 31 december 2004 lägga ned följande organisationsenheter och andra enheter.

- Jämtlands fältjägarregemente (I 5) Östersund,

- Norrlands dragonregemente (K 4) Arvidsjaur,

- Södermanlands regemente (P 10) Strängnäs,

- Gotlands regemente (P 18) Gotland/Visby,

- Andra ytstridsflottiljen (2. ysflj) Haninge/Berga,

- Älvsborgs amfibieregemente (Amf 4) Göteborg,

- Sydkustens marinbas (MarinB S) Karlskrona,

- Ostkustens marinbas (MarinB O) Haninge/Berga,

- Jämtlands flygflottilj (F 4) Östersund,

- Gotlands militärdistriktsstab (MDG) Gotland/Visby,

- Försvarsmaktens Halmstadskolor (FMHS) Halmstad,

- Örlogsskolorna (ÖS) Karlskrona,

- Amfibiestridsskolan (AmfSS) Vaxholm,

- Arméns tekniska skola (ATS) Östersund,

- Militärhögskolan (MHS Ö) Östersund,

- Flygvapnets Uppsalaskolor (F 20) Uppsala,

- Skånska dragongruppen Hässleholm,

- Kalmargruppen Kalmar,

- Älvsborgsgruppen Borås,

- Värmlandsgruppen Kristinehamn,

- Västmanlandsgruppen Västerås,

- Västernorrlandsgruppen Sollefteå,

- Norrbottens gränsjägargrupp Kalix,

- Norrlands trängbataljon vid I 5 i Östersund,

- Norrlands luftvärnsbataljon vid I 19 i Boden,

- Norrlands signalbataljon vid I 19 i Boden,

- Norrlands ingenjörbataljon vid I 19, varvid verksamheten skall inordnas i I 19 samt

- Norrlands artilleribataljon vid I 19, varvid verksamheten skall inordnas i A 9 i Boden.

Avvecklingen av nedlagda enheter skall vara slutförd senast den 30 juni 2006. Verksamheten vid Norrlands ingenjörbataljon vid I 19 skall vara inordnad i I 19 vid samma tidpunkt. Verksamheten vid Norrlands artilleribataljon vid I 19 skall vara inordnad i A 9 i Boden senast vid samma tidpunkt.

1 b. Riksdagen har fattat beslut om den framtida verksamheten i Arvidsjaur.

Inriktningen är att det inom Försvarsmakten skall skapas en försvarsmaktsgemensam resurs för sådan utbildning och övning som kräver eller gynnas av subarktisk miljö. Försvarsmakten skall genomföra följande verksamhet i Arvidsjaur.

a) Ledning, administration, samordning och utbildningskompetens - inklusive den del av den s.k. Utvecklingsenhet Vinter vid I 19 i Boden som behövs för verksamheten - för internationella och nationella militära enheters utbildnings- och övningsverksamhet i det subarktiska området.

b) I 19:s utbildning och utveckling av jägarsoldater.

c) Enligt Försvarsmaktens bedömning andra delar ur Försvarsmakten, liksom vinterutbildning av andra förband. Till grund för sina överväganden i denna del skall Försvarsmakten lägga dels den inriktning som framgår av bet. 2004/05:FöU5, dels den inriktning mot en rationell produktion av grundorganisationen som regeringen redovisat i bl.a. prop. 2004/05:43.

Försvarsmakten skall vidta sådana åtgärder att redovisad verksamhet kan bedrivas i Arvidsjaur senast den 1 april 2005.

Försvarsmakten får inte utan regeringens medgivande vidta åtgärder när det gäller etablissemangets i Arvidsjaur infrastruktur som kostar mer än en miljon kronor.

2. Försvarsmakten skall den 1 januari 2005 inrätta följande organisationsenheter.

- Marinbasen (MarinB) Karlskrona,

- Sjöstridsskolan (SSS) Karlskrona,

- Luftstridsskolan (LSS) Uppsala samt

- Försvarsmaktens tekniska skola (FMTS) Halmstad.

3. Försvarsmakten skall omlokalisera följande organisationsenheter.

- Artilleriregementet (A 9) från Kristinehamn till Boden,

- Första ubåtsflottiljen (1. ubflj) från Haninge/Berga till Karlskrona,

- Vaxholms amfibieregemente (Amf 1) från Vaxholm till Haninge/Berga,

- Försvarsmaktens logistik (FMLOG) från Karlstad till Stockholm,

- Försvarsmaktens sjukvårdscentrum (FSC) från Hammarö till Göteborg samt

- Försvarsmusikcentrum (FöMusC) från Strängnäs till Upplands-Bro/kungsängen.

Omlokaliseringarna skall inledas den 1 januari 2005 och vara genomförda senast den 30 juni 2006.

4. Försvarsmakten skall omorganisera Redovisningsavdelning Bergslagen (RAB) till Försvarsmaktens telenät- och markteleförband (FMTM) i Örebro. Omorganiseringen skall inledas den 1 januari 2005 och vara slutförd senast den 31 december 2005.

5. Försvarsmakten skall flytta följande verksamheter.

- Marinbasverksamheten från Haninge/Berga till Haninge/Muskö,

- Verksamheten inom Fjärde minkrigsflottiljen från Haninge/Berga till Haninge/Muskö,

- Helikopterverksamheten från Haninge/Berga till Ronneby/Kallinge samt

- Motorskolan från Östersund till Skövde.

Flyttningen av verksamheter skall inledas den 1 januari 2005 och vara avslutad senast den 30 juni 2006.

6. Försvarsmakten skall vidta följande åtgärder.

- Samlokalisera militärdistriktsgruppen Gotlandsgruppen i Visby med F 17:s enhet i Visby,

- avveckla helikopterverksamheten vid Göteborg/Säve, Östersund/Frösön och Boden,

- inrätta helikopterverksamhet (militär flygräddning/"search and rescue") vid F 7 i Lidköping/Såtenäs, F 17 i Ronneby/Kallinge och F 21 i Luleå samt

- samla den kvalificerade sjukvårdsutbildningen till Försvarsmaktens sjukvårdscentrum (FSC) i Göteborg. Om det är kostnadseffektivt skall Försvarsmakten överväga att genomföra även annan sjukvårdsutbildning vid Försvarsmaktens sjukvårdscentrum i Göteborg.

Åtgärderna skall inledas den 1 januari 2005 och vara avslutade den 30 juni 2006.

6 b. Försvarsmakten skall lokalisera det framtida ekonomi- och lönekontoret inom FMLOG till Boden

17. Återrapportering

Försvarsmakten skall;

- redovisa resultatet av vidtagna åtgärder enligt punkterna 1-6 i årsredovisningen,

- redovisa vidtagna åtgärder avseende punkt 1b. och resultatet av dessa i delårsrapporten ,

- redovisa dels hur myndigheten definierar den internationella verksamhet som avses under punkt 1b. a) i förhållande till Försvarsmaktens övriga verksamhet i Arvidsjaur, dels vilka kostnader som i detta avseende skall täckas samt vilken volym på denna verksamhet Försvarsmakten förutser. Redovisningen skall lämnas i delårsrapporten, samt

- lämna en bedömning avseende det fortsatta arbetet inom punkterna 1, 3, 5 och 6 i årsredovisningen.

7. Innan Försvarsmakten avvecklar en organisationsenhet eller annan enhet som har lagts ned enligt punkt 16:1 skall myndigheten informera berörd kommun, länsstyrelse och - i förekommande fall - den av regeringen utsedda särskilda kontaktpersonen för den ifrågavarande orten. Kommunen, länsstyrelsen och den särskilda kontaktpersonen skall därvid ges möjlighet att lämna synpunkter på avvecklingen, t.ex. rörande utrustning och disponerandet av byggnader och mark.

Vissa verksamhetsfrågor

8. Försvarsmakten skall bestämma fördelningen av bl.a. fartyg ingående i de sjögående förbanden m.m. mellan Haninge/Muskö och Karlskrona.

9. Försvarsmakten skall fortsatt överväga

- militärdistriktsorganisationen,

- lokaliseringen av utbildningen av de marina delarna av säkerhetsbataljonerna. En utgångspunkt i dessa överväganden skall vara att utbildningen eller delar av den genomförs i Göteborg,

- utbildningen av kockar samt utbildningen av Försvarsmaktens hundar. En utgångspunkt i dessa överväganden skall vara att utbildningen koncentreras till en eller ett fåtal orter eller att respektive utbildning ansvarsmässigt inordnas under en ledning,

- fördelningen av Försvarsmaktens tekniska utbildning mellan Försvarsmaktens tekniska skola (FMTS) och arméstridskrafternas funktionsplattformar. Utgångspunkten skall därvid vara att FMTS ansvarar för den tekniska utbildningen,

- fördelningen av verksamheter mellan Luftstridsskolan, Försvarsmaktens tekniska skola (FMTS) och Upplands regemente. Utgångspunkten skall därvid vara att FMTS ansvarar för den tekniska utbildningen,

- strukturen för och lokaliseringen av anläggningar för strid i bebyggelse samt

- hur garnisonschefens roll kan tydliggöras och stärkas. Utgångspunkter i dessa överväganden skall vara att garnisonsbegreppet ses över och att den samlade verksamheten inom en garnison effektiviseras och rationaliseras.

18. Återrapportering

Försvarsmakten skall;

- redovisa resultatet av fördelningen enligt punkt 8 i årsredovisningen ,

- redovisa gjorda överväganden och den fortsatta inriktningen enligt punkt 9 i årsredovisningen samt

- lämna en lägesredovisning av arbetet enligt punkterna 8 och 9 i delårsrapporten.

Övnings- och skjutfält

10. Försvarsmakten skall löpande pröva behovet av övnings- och skjutfält för sin verksamhet.

19. Återrapportering

Försvarsmakten skall i årsredovisningen redovisa hur myndighetens fortsatta utredande av övnings- och skjutfälten fortskrider.

Uppföljning av grundorganisationsförändringar

11. Försvarsmakten skall i delårsrapport och årsredovisning redovisa hur omstruktureringen av Försvarsmaktens grundorganisation utvecklas. Myndigheten skall redovisa i enlighet med den modell som Försvarsmakten redovisat till regeringen i mars 2004 och som regeringen behandlat i prop. 2004/05:43. Vid utarbetandet av redovisningarna skall Försvarsmakten samverka med Regeringskansliet (Försvarsdepartementet).

11 b) Regeringen har genom ändringar i förordningen (2000:555) med instruktion för Försvarsmakten beslutat i frågor om Högkvarterets organisation. Förordningsändringen träder i kraft den 1 juli 2005. Ändringarna innebär bl.a. att ställföreträdande myndighetschef skall vara generaldirektör och att beslutanderätten avseende organisationen i väsentliga avseenden överlåts på Försvarsmakten. Ändringarna har beslutats för att anpassa regleringen av Högkvarteret till statens generella inriktning avseende arbetsgivarpolitisk och förvaltningspolitisk delegering.

Regleringen av Högkvarterets organisation i Försvarsmaktens instruktion har varit detaljerad. De beslutade ändringarna i instruktionen innebär betydande förändringar för Försvarsmakten. Det är viktigt att regeringen får möjlighet att noga följa arbetet inom Försvarsmakten med en ny organisation för Högkvarteret. Myndigheten skall därför löpande återrapportera sitt arbete till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet).

19 b) Återrapportering

Försvarsmakten skall redovisa arbetet med ett införa en ny organisation i Högkvarteret i årsredovisningen. En lägesredovisning skall lämnas i delårsrapporten och kvartalsrapporten.



20. Försvarsmaktens logistik

Försvarsmakten skall i samband med delårsrapporten samt i årsredovisningen redovisa utvecklingen av viktigare områden inom Försvarsmaktens logistik. Av redovisningarna skall bl.a. framgå hur Försvarsmaktens målsättningar för rationalisering och besparingar inom underhållstjänsten och stödverksamheten har uppnåtts. Redovisningen behöver kunna särskilja mellan rationaliserings- och allmänna besparingar. En jämförelse mellan de av Försvarsmakten i budgetunderlaget för 2005 budgeterade kostnadsreduceringarna och utfallet skall redovisas och kommenteras.


Flygutbildning

Inom ramen för den gemensamma samrådsnämndens arbete skall Försvarsmakten och Lunds universitet fortsätta att utveckla samverkan mellan civil och militär flygutbildning. Myndigheterna skall härvidlag kontinuerligt pröva möjligheterna att fördjupa samverkan för att på så sätt åstadkomma ett effektivt utnyttjande av de statliga resurserna för flygutbildning.


Totalförsvarspliktiga som fullgör värnplikt

Försvarsmakten avser att under 2006 införa ett nytt förbandsutbildningssystem. Under 2005 skall därför antalet totalförsvarspliktiga som fullgör värnplikt vara avvägt mot implementering av det nya utbildningssystemet.


Kvinnliga sökanden

Försvarsmakten skall med stöd av Totalförsvarets pliktverk vidta åtgärder för att fler kvinnor skall söka och fullgöra värnpliktsutbildning.


Etnisk och kulturell mångfald

Åtgärder skall vidtas för att bättre spegla samhällets etniska och kulturella mångfald.


24. Återrapportering

De åtgärder som vidtagits och resultaten av dessa skall redovisas.


Tidningen Värnpliktsnytt

Försvarsmakten skall ge administrativt stöd till tidningen Värnpliktsnytt. De totalförsvarspliktiga som fullgör grundutbildning skall tillförsäkras inflytande över tidningens utformning och innehåll och tillställas tidningen kostnadsfritt. Värnpliktsnytt skall i fredstid produceras av totalförsvarspliktiga för totalförsvarspliktiga för att tillgodose de totalförsvarspliktigas medinflytande och demokratiska rättigheter. Tjänstgöringen vid Värnpliktsnytt skall utformas som utbildning. Vidare skall tidningen i journalistiskt och redaktionellt hänseende lyda under chefredaktören. Tidningens självständighet skall säkerställas.


25. Återrapportering

Verksamhet och annonsintäkter för tidningen Värnpliktsnytt skall redovisas i Försvarsmaktens årsredovisning.


Försvar mot droger

Försvar mot droger skall vara en del av Värnpliktsrådets verksamhet med uppdrag att bedriva drogförebyggande arbete bland totalförsvarspliktiga. I arbetsgruppen Försvar mot droger skall även representanter för Civilpliktsrådet ingå. Verksamheten Försvar mot droger skall redovisas särskilt vad det gäller verksamhet och kostnader fördelat på löner, resor och övrigt. Redovisningen skall ske i samband med Värnpliktsrådets redovisning.


26. Återrapportering

Om Värnpliktsrådet enligt 20 § förordningen (1995:808) om medinflytande för totalförsvarspliktiga anordnar värnpliktskongress, skall Värnpliktsrådet inkomma med återrapportering avseende genomförd kongress senast den 30 april 2005 till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet).


Frivillig försvarsverksamhet

Försvarsmakten skall medverka till att de frivilliga försvarsorganisationerna ges möjlighet att stödja utvecklingen av frivillig försvarsverksamhet i Ryssland och Ukraina. Detta skall ske genom samordnade projekt mellan organisationerna i avsikt att uppnå en god kostnads- och verksamhetseffektivitet. Projekten skall samordnas med det övriga säkerhetsfrämjande samarbete som Sverige bedriver med nämnda länder. Det säkerhetsfrämjande samarbetet med Estland, Lettland, Litauen och Polen skall vara ett samarbete EU-stater emellan, varför inriktningen är att de frivilliga försvarsorganisationernas stödverksamhet i sin nuvarande form i dessa länder skall börja avvecklas 2005 för att helt kunna avslutas 2006.


27. Återrapportering

Försvarsmakten skall redovisa en bedömning av vilka effekter som de frivilliga försvarsorganisationernas verksamhet har haft för utvecklingen av motsvarande verksamhet i Ryssland och Ukraina, samt redovisa den avslutande stödverksamheten i Estland, Lettland, Litauen och Polen.


28. Frivilligorganisationernas kompetensstruktur

Försvarsmakten skall i årsredovisningen redovisa frivilligorganisationernas kompetensstruktur och en bedömning av vilka effekter de frivilliga organisationernas verksamhet har fått för det militära försvaret. Frivilligorganisationernas medlemsantal m.m. skall redovisas i tabellform enligt bilaga 2.


Miljöfrågor

Nordisk Agenda 21 för försvarssektorn skall utgöra en övergripande miljöpolicy för Försvarsmaktens arbete (se bilaga 6).

Försvarsmakten skall fortsätta att fördjupa arbetet med sektorsansvar för ekologisk hållbarhet för försvarssektorn.

Försvarsmakten skall under 2005 fortsätta sitt systematiska hållbarhetsarbete i enlighet med Sveriges nationella strategi för hållbar utveckling.

Försvarsmaktens verksamhet skall bedrivas inom ramen för det införda miljöledningssystemet och myndigheten skall ta miljöhänsyn vid all planering och i all verksamhet. Särskild vikt skall läggas vid att fortsätta:

- att göra all personal (anställda och värnpliktiga) delaktiga i miljöarbetet,

- åtgärderna för att begränsa utsläppen av fossila bränslen och andra skadliga ämnen,

- att avveckla användningen av ämnen som bryter ned ozonskiktet samt

- att begränsa effekterna av skott- och flygbuller.

Försvarsmakten skall fortsätta att fördjupa och konkretisera arbetet med strategiska miljöbedömningar i planerings- och beslutsprocessen.

Försvarsmakten skall också:

- i sitt miljöarbete väga in även andra miljöaspekter än det mer utpräglade miljöskyddet, t.ex. frågor om natur- och kulturmiljön,

- stödja Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) i fråga om att bevaka den del av Europeiska gemenskapens lagstiftningsarbete m.m. på miljöområdet som kan beröra försvarssektorn och utarbeta underlag för Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) i dessa avseenden,

- fortsätta arbetet med att, i den takt resurserna medger, återställa områden som skadats av militär verksamhet enligt den av Försvarsmakten tidigare redovisade inventeringen av skadade områden,

- fortsätta att medverka i det internationella försvarsmiljösamarbetet och vidareutveckla försvarsmiljösamarbetet med försvarsmakterna i de nordiska staterna,

- fortsätta utarbeta metoder för att säkerställa att miljöskydd ur ett hållbarhetsperspektiv beaktas vid internationella övningar och insatser,

- stödja Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) i arbetet med det s.k. Rigainitiativet och i försvarsmiljösamarbetet mellan EU-staternas försvarsministerier (DEFNET),

- fortsätta att utveckla försvarsmiljösamarbetet med bl.a. den ryska försvarsmakten samt

- i enlighet med regeringens eller Regeringskansliets beslut samverka med amerikanska och andra myndigheter i fråga om försvarsmiljöbistånd till staterna i bl.a. Östersjöområdet.


29. Återrapportering

Försvarsmakten skall redovisa:

- det fortsatta arbetet med sektorsansvar för ekologisk hållbarhet för försvarssektorn och miljöarbetets koppling till de av riksdagen fastställda miljökvalitetsmålen,

- arbetet med systematisk hållbarhet i enlighet med Sveriges nationella strategi,

- arbetet med att utveckla det införda miljöledningssystemet,

- arbetet med att göra myndighetens personal delaktig i miljöarbetet,

- i vilken utsträckning myndigheten använder högintensiva, aktiva sonarer i den marina miljön,

- vidtagna åtgärder för att begränsa utsläppen från användning av fossila bränslen och andra skadliga ämnen,

- arbetet med strategiska miljöbedömningar i planerings- och beslutsprocessen,

- hur miljöskydd beaktats vid internationella insatser och övningar samt

- myndighetens medverkan i det internationella försvarsmiljösamarbetet och hur försvarsmiljösamarbetet med andra staters försvarsmakter utvecklas.


30. Miljöindikatorer

Försvarsmakten skall fortsätta arbetet med att ta fram indikatorer för miljöledningssystemet som gör det möjligt att dels jämföra förbanden sinsemellan, dels aggregera resultatet upp till central nivå för att sedan göra en samlad analys för hela Försvarsmakten. Försvarsmakten skall vidare inom ramen för sektorsansvaret fortsätta arbetet med utveckling av miljöindikatorer för försvarssektorn. Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) skall fortlöpande hållas informerat om hur arbetet fortskrider.


31. Sanering av förorenade områden

Försvarsmakten skall i egenskap av verksamhetsansvarig genomföra sanering av förorenade områden enligt miljöbalken av fastigheter som avvecklas till följd av statsmakternas beslut om reduceringar av Försvarsmaktens organisation. Saneringen får bedrivas i en sådan takt som resurserna medger. Härvid skall saneringen av sådana fastigheter som kan antas ha ett inte obetydligt marknadsvärde prioriteras. Saneringen skall planeras i samråd med Fortifikationsverket.



Verksamhetsgren Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling

Inriktning

Materielförsörjningen inklusive forskning och teknikutveckling skall inriktas så att Försvarsmaktens operativa förmågebehov i olika avseenden samt behov av kompetens på kortare och längre sikt tillgodoses. Särskilt skall förutsättningarna för att genomföra internationella insatser (interoperabilitet m.m.), övergången till ett nätverksbaserat försvar samt behovet av forskning och teknikutveckling för den långsiktiga kompetensförsörjningen uppmärksammas. Handlingsfriheten i materielförsörjningen bör utvecklas. Regeringens inriktning mot vissa nischer enligt prop. 2004/2005:5 skall beaktas.

Inriktningen för Försvarsmaktens investeringsplan skall följa Försvarsmaktens förslag till plan för materielförsörjningen under 2005 (Försvarsmaktens budgetunderlag för år 2005 med särskilda redovisningar, daterad den 27 februari 2004 samt Försvarsmaktens redovisningar av uppdrag lämnade i regleringsbrev för budgetåret 2005, daterad den 27 oktober 2004) och inriktningen i de finansiella villkoren.


32. Återrapportering

Försvarsmakten skall beskriva hur den operativa förmågan har utvecklats och bedöms komma att utvecklas med anledning av tillförd materiel samt genomförd forskning och teknikutveckling. Beskrivningen skall bl.a. göras per funktion, kopplat till förband i insatsorganisationen, och inkludera såväl det korta som det långa tidsperspektivet. Forskningen och teknikutvecklingen skall härledas så långt möjligt till de olika funktionerna. Forskningens och teknikutvecklingens betydelse för den långsiktiga kompetensförsörjningen skall särskilt redovisas.

Försvarsmakten skall också beskriva hur materielförsörjningen, inklusive forskningen och teknikutvecklingen, har förändrats och utvecklats. Försvarsmakten skall också redovisa hur myndigheten följt upp verksamheten samt vilka erfarenheter som gjorts i samband med denna uppföljning. Myndigheten skall redovisa vilka eventuella åtgärder som den avser vidta med anledning av uppföljningen.

Försvarsmakten skall därutöver redovisa utfall av investeringar i materiel och anläggningar samt forskning och teknikutveckling jämfört med Försvarsmaktens budgetunderlag från den 1 mars 2003. Väsentliga avvikelser skall förklaras och kommenteras.


33. Regeringsärenden

Försvarsmakten får under året beställa följande verksamheter inom materielområdet endast om regeringen medger det

- utveckling och anskaffning av Splitterskyddad enhetsplattform, SEP,

- kompletteringsanskaffning av Robotsystem 23 Bamse,

- studie och produktdefinitionsfas för luftvärnsrobotsystem till korvett Visby,

- utveckling av obemannade flygfarkoster,

- anskaffning av Gemensamt taktiskt data radio system, GTRS,

- delbeställning (Fas 2, steg 4) av ledningssystemets tekniska grund, Ledsyst T,

- utveckling av multifunktionssensor, MFS - grundteknik för framtida radarsystem,

- renovering och modifiering av artillerilokaliseringsradarn Arthur och

- produktdefinitionsfas för nytt ytstridsfartyg, YS NY.

Vidare skall Försvarsmakten inhämta regeringens medgivande för beställning av verksamheter som myndigheten bedömer kan få större betydelse för Försvarsmaktens långsiktiga inriktning, viktig inhemsk försvarsindustriell förmåga och kompetens eller Sveriges relationer till andra nationer (internationella samarbetsprojekt e.d.). Försvarsmakten skall även inhämta regeringens medgivande då beställning av verksamheter medför stora ekonomiska bindningar eller påverkar regeringens handlingsfrihet.

Skriftlig hemställan skall lämnas in minst sex veckor före den dag då behov av regeringens beslut föreligger.


34. Materielavveckling

Materiel som inte svarar mot de operativa kraven eller de långsiktiga behoven av kompetenser skall avvecklas, såvida inte materielen behövs som ersättnings- eller förstärkningsmateriel eller för en rationell drift av förband i insatsorganisationen.

Avvecklingen skall ske på det sätt som är mest ekonomiskt fördelaktigt. Försvarsmakten skall väga in samtliga påverkande faktorer så att den ekonomiskt mest fördelaktiga avvecklingstakten kan väljas.

Avvecklingen skall ske i enlighet med följande principer. Försvarsmaktens överskottsmateriel bör i första hand utnyttjas inom de frivilliga försvarsorganisationerna, statliga myndigheter, för humanitära insatser, militärt och civilt säkerhetsfrämjande materielsamarbete, museala ändamål och för att stärka det svenska samhället vid svåra påfrestningar i fred. I andra hand bör överskottsförnödenheter erbjudas till försäljning till civila företag där det bedöms finnas en tydlig efterfrågan på marknaden. Förnödenheter som inte är efterfrågade för bistånd och humanitära åtgärder, säkerhetsfrämjande åtgärder, museala ändamål eller för försäljning bör återvinnas eller förstöras. Detta gäller även de förnödenheter som av profil-, sekretess-, miljö- eller systemsäkerhetsskäl inte bör exponeras på marknaden. Med hänsyn till Försvarsmaktens kostnader för förrådshållning bör även förnödenheter, som inte bedöms kunna överlåtas tillräckligt skyndsamt, återvinnas eller förstöras.

Försvarsmakten skall säkerställa att information finns tillgänglig för kommuner, landsting, länsstyrelser och centrala myndigheter om vilken materiel som avvecklas, vilka regler som styr avvecklingen samt hur myndigheter skall gå tillväga för att kunna överta övertalig materiel.

Vid överlåtelse genom gåva och överföring enligt förordning (2000:278) om gåvor och överföringar av överskottsmateriel hos Försvarsmakten skall Försvarsmakten inte svara för de eventuella kostnader, såsom lagrings-, transport- och personalkostnader, som kan uppstå.


34. Återrapportering

Försvarsmakten skall i delårsrapporten samt i årsredovisningen redovisa hur avvecklingsarbetet fortgår samt kostnaderna för detta. Även de totala intäkterna kopplade till avvecklingen skall redovisas. Av redovisningen skall bl.a. framgå hur avvecklingen hittills genomförts. Dessutom skall personal- och förrådskostnader som är särskilt förknippade med avvecklingsarbetet redovisas.

Dessutom skall Försvarsmakten i årsredovisningen redovisa brutto- och nettointäkterna från försäljning av övertalig materiel. Med intäkt menas även betalning i form av varor eller tjänster. Nettointäkt definieras som inkomst av försäljning minus direkt relaterade utgifter för försäljning. Slutligen skall Försvarsmakten redovisa varje enskild affär, inklusive köpare samt bruttointäkt.

Försvarsmakten skall vidare lämna upplysning om de beslut om överlåtelse genom gåva och överföring enligt förordning (2000:278) om gåvor och överföringar av överskottsmateriel hos Försvarsmakten som har fattats under året.


35. Plan för materielförsörjning

Försvarsmakten skall redovisa myndighetens materielförsörjningsplanering i budgetunderlaget i prisläge 2005. Redovisningen skall göras så att den tydligt beskriver spårbarheten från insatsorganisationens prioriterade behov till materielplanens utformning enligt försvarsutskottets betänkande (bet. 2004/05:FöU4) Sveriges försvarspolitik 2005-2007. Planeringen skall redovisas årsvis för åren 2005-2010 och översiktligt för perioden 2011-2015. Materielobjekt som omfattar vidareutveckling, utveckling eller nyanskaffning där den totala kostnaden uppgår till 50 miljoner kronor eller mer skall särredovisas. Redovisningen skall utformas enligt den modell som framgår av bilaga 7. Dessutom skall en materielplan lämnas som, så långt lämpligt, innehåller en uppdelning av systemen eller objekten på funktioner. Planen skall också innehålla en summering per system/objekt.

Därtill skall Försvarsmakten redovisa objektsramar i enlighet med bilaga 10.


36. Plan för anläggningar

Försvarsmakten skall redovisa myndighetens anläggningsplanering i budgetunderlaget i prisläge 2005. Planeringen skall redovisas årsvis för åren 2005-2010 och översiktligt för perioden 2011-2015. Investeringar för enskilt objekt med en total kostnad på 30 miljoner kronor eller mer skall särredovisas. Redovisningen skall utformas enligt den modell som framgår av bilaga 7.

De investeringar i grundorganisationen som behövs för att uppfylla åtaganden enligt lag skall prioriteras. När det gäller övriga investeringar i grundorganisationen skall alternativ noggrant övervägas innan beslut om investeringar fattas.


37. Plan för forskning och teknikutveckling

Försvarsmakten skall redovisa myndighetens planering för forskning och teknikutveckling i budgetunderlaget i prisläge 2005. Planeringen skall redovisas årsvis för åren 2005-2010 och översiktligt för perioden 2011-2015. Beställningar av FoT-projekt där den totala kostnaden uppgår till 20 miljoner kronor eller mer skall särredovisas. Redovisningen skall utformas enligt den modell som framgår av bilaga 8.

Samtliga planer (materiel, anläggningar, forskning och teknikutveckling) skall också redovisas i prisläge 2006 senast den 1 november 2005.


38. NBC-skyddsforskning

Försvarsmakten skall lämna stöd till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) för inriktningen av den anslagsfinansierade forskningen för skydd mot NBC-stridsmedel.



Verksamhetsgren Insatser

Grundberedskap

Försvarsmaken skall differentiera och upprätthålla den beredskap som myndigheten redovisade i budgetunderlaget för 2005 planeringsalternativ minus tre miljarder kronor med beaktande av förändringar med anledning av förändrade planeringsförutsättningar. Vidare skall Försvarsmakten upprätthålla den beredskap som framgår av hemliga regeringsbeslut från den 30 mars 2000, den 25 april 2002 och den 20 februari 2003.


Insats- och Grundorganisationens beredskap

Försvarsmakten skall med förband under grundutbildning och med stöd av sådana delar av insatsorganisationen som har hög beredskap kunna möta de hot som på kort sikt kan uppstå vid uppkomna kriser i vårt närområde. Beredskap skall finnas för ingripande mot överträdelser av tillträdesbestämmelserna och för utökat skydd av samhällsviktiga anläggningar (skyddsobjekt).

Ledningsberedskapen skall medge en tidig insats med grundorganisationens resurser.


Incidentberedskap

För att kunna hävda Sveriges territoriella integritet skall Försvarsmakten ha beredskap för att kunna genomföra incidentinsatser.

Förband och enheter skall avdelas för detta ändamål. Flyg- och sjöstridskrafter skall finnas i beredskap för ingripande med kraftsamling till tider och områden där risk för kränkning är som störst. Ingripande mot kränkningar av Sveriges luft- och sjöterritorium, såväl på som under vattenytan, skall kunna genomföras. Vid övervakning av sjöterritoriet skall samverkan med Kustbevakningen ske.


Utbildning för internationell verksamhet

Försvarsmakten skall genomföra utbildning för internationell verksamhet i Sverige och utomlands inom ramen för FN, EU, OSSE, PFF och det nordiska samarbetet.

Inför antagning av icke-nordiska elever skall Försvarsmakten hos Regeringskansliet (Utrikesdepartementet och Försvarsdepartementet) anmäla frågan om elevernas deltagande samt kostnaderna för deltagandet.

Vad avser kurser inom ramen för PFF skall Försvarsmakten, utifrån det individuella partnerskapsprogrammet, i samråd med Försvarshögskolan bedöma vilken utbildning som Försvarshögskolan bör genomföra under åren 2006-2007.


42. Återrapportering

Försvarsmakten skall redovisa vilken utbildning som genomförts samt utgifterna för denna. Härvid skall verksamheten redovisas, med angivande av antalet elever, fördelat på finansiering från utgiftsområde 5 Internationell samverkan respektive utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet.

Försvarsmakten skall senast den 2 maj 2005 redovisa ett förslag till vilken utbildning för internationell verksamhet som skall genomföras under åren 2006-2007. I redovisningen skall även ingå en bedömning av beräknade kostnader för perioden.


Tjänstgöring inom FN, EU m.m.

Försvarsmakten skall kunna ställa personal till förfogande för tjänstgöring i krishanteringsinsatser inom ramen för främst FN, EU, OSSE och Nato/PFF. Försvarsmakten skall vidare kunna ställa personal till förfogande för tjänstgöring som internationella stabsofficerare inom ramen för EU:s militära stab, Europeiska försvarsbyrån (EDA), FN samt Nato:s planeringsstrukturer för PFF. Särskilda insatser bör göras för att säkerställa tillgången till personal som kan tjänstgöra i insatser och staber i franskspråkiga länder.


43. Återrapportering

Försvarsmakten skall redovisa erfarenheter från personalens tjänstgöring i det internationella samarbetet samt hur dessa erfarenheter påverkar Försvarsmaktens insatsorganisation, utbildningar m.m. Utgifterna för internationell tjänstgöring skall också redovisas.


44. Tjänstgöring som specialattaché

Försvarsmakten skall kompetensutveckla personal som kan tjänstgöra som specialattachéer. Rekryteringen till specialattaché sker i enlighet med Försvarsdepartementets bestämmelser. Tjänstgöringen som specialattaché bör omfatta en inledande tjänstgöringsperiod om ett år på Försvarsdepartementet.


45. Nordcaps

Försvarsmakten skall ansvara för den del av ledningsfunktionen inom den krishanteringsstyrka som utvecklas inom Nordcaps (brigadstab, brigadstabskompani, ledningssystem för logistikfunktionen), varvid Finland ansvarar för lednings- och sambandssystem för brigaden. Utveckling av samarbetet skall fortsätta avseende marin- och flygstridskrafter.


46. SWEDINT/PfP Training Centre

Försvarsmakten skall vidmakthålla SWEDINT/PfP Training Centre.


Internationella insatser

Samtliga insatser utvärderas kontinuerligt och kan komma att förändras under året. Försvarsmakten skall ställa följande resurser till förfogande för internationella insatser:

· En väpnad styrka med bl.a. samverkans- och observationsenhet, militärpoliser, stabsofficerare samt personal för logistikenhet om cirka90 personer till den EU-ledda insatsen Althea i Bosnien och Hercegovina. Regeringens beslut gäller under förutsättning att insatsens internationella mandat förlängs.

· En väpnad styrka med bland annat ett skyttekompani, underrättelsefunktioner och stabsofficerare om cirka 330 personer till den Nato-ledda fredsstyrkan Kfor i Kososvo. Försvarsmakten får vid behov, med anledning av förbands- och metodutveckling samt rotationer, tillfälligt utöka antalet personer under förutsättning att en sådan tillfällig ökning kan inrymmas inom den av regeringen angivna ekonomiska ramen. Regeringens beslut gäller under förutsättning att FN:s säkerhetsråd förlänger mandatet.

· En väpnad styrka inkluderande personal till en regional enhet för säkerhet och återuppbyggnad, ett transportflygplan på rotationsbasis samt stabs- och understödspersonal om högst 150 personer som ett bidrag till den Nato-ledda säkerhetsstyrkan Isaf i Afghanistan. Regeringens beslut gäller under förutsättning att FN:s säkerhetsråd förlänger mandatet.

- En väpnad styrka omfattande ett förstärkt mekaniserat kompani samt stabsofficerare om högst 240 personer till FN:s mission i Liberia (UNMIL). Regeringens beslut gäller under förutsättning att FN:s säkerhetsråd förlänger mandatet och att riksdagen ger mandat för detta.

- Stabspersonal om högst 6 stabsofficerare under ca sex månader till SHIRBRIGS:s förfogande som del av Förenta Nationernas insats i Sudan (UNIMIS). Regeringens beslut gäller under förutsättning att FN:s säkerhetsråd fattar beslut om att inleda insatsen.

- Militära experter om högst åtta officerare och experter under ca sex månader till Afrikanska unionens förfogande som en del av Europeiska unionens stöd till insats i Sudan (African Union Mission in Sudan, AMIS II) och stabsofficerare till Europeiska unionens förfogande för koordinering av stödet till AMIS II.

Regeringen bemyndigar Försvarsmakten att förhandla och ingå avtal samt att överenskomma om eventuella ändringar av eller att säga upp befintliga avtal med anledning av de svenska truppbidragen i Afghanistan, Kosovo, Bosnien-Hercegovina och Liberia.


48. Ersättning från FN

Försvarsmakten skall hos FN göra framställan om ersättning enligt gällande avtal mellan Sverige och FN samt bevaka utestående fodringar avseende fredsfrämjande insatser.


49. Stöd till samhället

Försvarsmakten skall, vid sidan om skyldigheten att medverka i räddningstjänst enligt lagen om skydd mot olyckor (2003:778), i första hand med grundorganisationens resurser kunna stärka samhället vid svåra påfrestningar i fred och därvid kunna ställa resurser till förfogande.


50. Militära stödinsatser

Försvarsmakten skall tillsammans med ansvariga myndigheter fortsätta planeringen för militära stödinsatser avseende situationer då det uppstår en svår påfrestning på samhället i fred inom områdena radioaktivt nedfall, elförsörjning, telekommunikationer, försörjning med vatten, radio och TV, översvämningar och dammbrott, massflykt av asyl- och hjälpsökande till Sverige, allvarlig smitta, terrorism, omhändertagande av oexploderad ammunition och s.k. Improvised Explosive Devices (IED), kemikalieolyckor och utsläpp av farliga ämnen till sjöss samt övergripande informationssäkerhet.


51. Samverkan med civila myndigheter

Försvarsmakten skall fortsätta att utveckla sin förmåga att samverka med civila myndigheter och att kunna lämna stöd till samhället inom skilda områden i enlighet med lagen (2003:778) om skydd mot olyckor, förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor och förordningen (2002:375) om Försvarsmaktens stöd till civil verksamhet. Arbetet skall bedrivas tillsammans med berörda myndigheter. Av förordningen om Försvarsmaktens stöd till civil verksamhet framgår att Försvarsmakten skall ta ut avgifter för stöd som lämnas enligt förordningen.



Verksamhetsgren Försvarsunderrättelseverksamhet


Riktlinjer för försvarsunderrättelseverksamhet

Försvarsmakten skall följa de riktlinjer för försvarsunderrättelseverksamheten och den militära säkerhetstjänsten som anges i bilaga 3 och bilaga 4 samt vad regeringen beslutar i hemligt beslut.


52. Återrapportering

Försvarsmakten skall i särskild ordning:

- redovisa tänkt inriktning av försvarsunderrättelseverksamheten och den militära säkerhetstjänsten samt dess ledning, organisation inklusive försvarsattachéer, dimensionering, utrustning och resurstilldelning,

- lämna en detaljerad redovisning avseende måluppfyllnad av den särskilda inriktningen med regeringens underrättelsebehov,

- lämna en resultatredovisning av Försvarsmaktens försvarsunderrättelseverksamhet och militära säkerhetstjänst,

- ge en detaljerad redovisning av resursfördelningen (inklusive investeringar) mellan olika funktionella och geografiska verksamhetsområden, samt

- utvärdera de uppdrag som getts till Försvarets radioanstalt och redovisa resultatet av utvärderingen.



Vetenskapsrådet

Försvarsmakten skall lämna stöd till Vetenskapsrådet så att relevant arkivmaterial hos Försvarsmakten för rådets forskningsprojekt om försvarsunderrättelse- och säkerhetstjänst skyndsamt kan tas fram.


53. Återrapportering

Försvarsmakten skall på det sätt Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) finner lämpligt rapportera vilka resurser som använts för stödet och hur arbetet med att ta fram materialet har bedrivits.


54. Informationssäkerhet

Försvarsmakten skall fullfölja arbetet med att utveckla en övervakningsfunktion för Försvarsmaktens datanätverk och IT-system (FM - CERT). Övervakningen inriktas på att säkerställa sekretess, tillgänglighet, riktighet och spårbarhet.




1.2Övriga mål och återrapporteringskrav
55. Delårsrapport

Delårsrapporten skall utöver vad som sägs i förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag även innehålla en resultatredovisning. För verksamhetsgrenarna utbildning, planering m.m., insatser, materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling skall den bestå av:

- en kort sammanfattning av väsentliga slutförda prestationer per verksamhetsgren samt

- kommentarer till avvikelser i förhållande till givna mål.


56. Prognoser

Myndigheten skall redovisa utgiftsprognoser för 2005-2008 i Hermes vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna skall kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till statsbudgeten. De antaganden som ligger till grund för prognosen skall redovisas. Prognoserna lämnas i löpande priser.

Utgiftsprognoser lämnas senast:

· 20 januari

· 8 mars

· 3 maj

· 2 augusti

· 1 november


57. Delfaktorer i försvarsprisindex

Försvarsmakten skall i budgetunderlaget för 2006 redovisa anslagen 6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande truppinsatser m.m. och 6:2 Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling fördelade för 2004 på delfaktorer i försvarsprisindex enligt bilaga 6. En preliminär redovisning skall ske senast den 25 januari 2005 till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet).




1.3Organisationsstyrning

58. Resultatredovisning

Försvarsmakten skall i årsredovisningen genom resultatindikatorer, nyckeltal eller på annat sätt visa att myndighetens verksamhet bedrivits effektivt och med god hushållning. Av redovisningen skall om möjligt framgå en jämförelse med de två senast föregående åren. Utvecklingen skall analyseras och kommenteras.

Utveckling av Försvarsmaktens personalförsörjningssystem

I propositionen Vårt framtida försvar (prop. 2004/05:5) utvecklade regeringen sin syn utgående från de erfarenheter som vunnits. Bl.a. konstaterade regeringen att några områden är av avgörande betydelse för den framtida personalförsörjningen. De områden som särskilt framhölls var bemanningen av den internationella verksamheten, utformningen av utbildningssystemet för totalförsvarspliktiga, formerna för att tillgodose behovet av officerskompetens och metoderna för att prognostisera personalkostnadsutvecklingen.

Försvarsmakten skall fortsätta sitt arbete med att utveckla myndighetens personalförsörjningssystem utifrån den inriktning som regeringen givit. Arbetet skall bedrivas på så sätt att Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) får insyn i och löpande kan följa arbetet.

Försvarsmakten skall särskilt fortsätta att tillsammans med Arbetsgivarverket och arbetstagarorganisationerna analysera frågan om vilka åtgärder som krävs för att uppnå en lämplig kompetens- och åldersstruktur bland yrkesofficerare.

Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) avser i ett särskilt beslut reglera hur personalavvecklingen i Försvarsmakten skall ledas och organiseras.

59. Återrapportering

Försvarsmakten skall i delårsrapporten och årsredovisningen redovisa det arbete som utförts, de resultat som uppnåtts och myndighetens plan för det fortsatta arbetet. I återrapporteringen skall särskild vikt läggas vid att redovisa de analyser som gjorts inom olika delområden och totalt inom personalförsörjningsområdet samt de slutsatser som analyserna resulterat i. Försvarsmakten skall lämna en månatlig rapportering om hur arbetet med att reducera antalet anställda fortlöper.

Försvarsmakten skall i årsredovisningen lämna en personalberättelse som i form motsvarar den för 2003 med de kompletteringar som myndigheten anser vara lämpliga. I personalberättelsen skall ingå de tabeller som framgår av bilaga 2 samt analyser av det underlag som redovisas.

Mål för kompetensförsörjning

Försvarsmakten skall verka för en långsiktig och god personalförsörjning med för verksamheten ändamålsenlig kompetens.

60. Återrapportering

Försvarsmakten skall i årsredovisningens personalberättelse redovisa mål och måluppfyllelse för kompetensförsörjningen i förhållande till verksamhetens mål och resultat. Av redovisningen skall framgå:

- i vilken omfattning som Försvarsmaktens mål för kompetensförsörjningen under 2005 har uppnåtts,

- vilka åtgärder som har vidtagits, och

- vilka mål som gäller för Försvarsmaktens kompetensförsörjning 2006 och 2007-2008.

Inom ramen för detta skall Försvarsmaktens insatser för att främja etnisk och kulturell mångfald och ökad hälsa samt för att åstadkomma en ändamålsenlig åldersstruktur, könsfördelning och rörlighet bland personalen framgå. Därutöver skall Försvarsmakten redovisa det arbete som bedrivs för att motverka olika former av diskriminering. Redovisningen skall göras för grupper av anställda inom de tre kompetenskategorierna lednings-, kärn- och stödkompetens, om så är lämpligt.




1.4Uppdrag
61. Internationell militär utbildning- och övningsverksamhet i Sverige

Mot bakgrund av förslagen i betänkandet Snö, mörker och kyla (SOU 2004:77) skall Försvarsmakten redovisa följande i budgetunderlaget för 2006:

- De fysiska förutsättningarna m.m. för att kunna genomföra utländsk militär utbildnings- och övningsverksamhet i Sverige. Av redovisningen skall framgå möjliga volymer utländska förband, tidsintervall samt typ av förband och verksamhet.

- Omfattningen och nivån på behovet av stöd från Försvarsmakten för att den sålunda bedömda utländska verksamheten skall kunna genomföras.

- Huruvida den sålunda bedömda utländska verksamheten ryms inom ramen för gällande eller sökta miljötillstånd. Om Försvarsmakten anser att den sålunda bedömda utländska verksamheten inte kan genomföras inom ramen för gällande eller sökta miljötillstånd skall myndigheten lämna förslag till begränsningar i den utländska verksamheten eller utgångspunkter för omprövning av gällande miljötillstånd. Härutöver skall Försvarsmakten redovisa konsekvenserna för den egna verksamheten av att utländsk verksamhet - i olika omfattning - bedrivs på Försvarsmaktens övningsområden.


62. Utbildnings- och övningsverksamhet 2006-2008

Försvarsmakten skall senast den 2 maj 2005 redovisa planeringen avseende övningsverksamheten för 2006-2008. Redovisningen skall omfatta deltagande förband i planerade övningar, en årlig tidsplan för de viktigaste övningarna, den förväntade effekten och operativa nyttan av dessa samt de planerade utgifterna. Redovisningen skall för de nationella övningarna begränsas till bataljonsförband och högre förbandsnivåer när det gäller markstridskrafterna samt divisionsnivå och högre förbandsnivåer när det gäller sjö- och luftstridskrafterna. För de planerade internationella övningarna skall samtliga redovisas.


63. Internationell utbildnings- och övningsverksamhet

Försvarsmakten skall senast den 30 oktober 2005 lämna en förteckning till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) över, och underlag för, beslut om de internationella övningar myndigheten planerar att delta i de kommande två åren (2006-2007). Regeringen avser därefter att, där så är möjligt utifrån ett samlat övervägande av svenska säkerhets- och försvarspolitiska intressen, bemyndiga Försvarsmakten att delta i angiven internationell övningsverksamhet, med undantag för de internationella övningar som planeras äga rum på svenskt territorium. För dessa övningar avser regeringen fatta beslut efter framställan från Försvarsmakten i varje enskilt fall.

I den av Försvarsmakten redovisade förteckningen skall för varje övning framgå uppgifter om: namn, typ, vilken nation eller organisation som har det samlade ansvaret, övergripande syfte och mål samt operativ nytta, scenario, tid och plats för genomförandet, hur det svenska övningsdeltagandet är utformat, vilka övriga nationer och organisationer som förväntas delta där så är känt, kostnader för förberedelser och deltagande samt slutligen eventuella anspråk på svenskt territorium i samband med övningens genomförande.


64. Civilt meritvärde för värnpliktiga

Försvarsmakten skall redogöra för det fortsatta arbetet med värnpliktsutbildningens civila meritvärde inom ramen för militära utbildningsmål. Av redogörelsen skall framgå antal och vilka utbildningsbevis, certifikat, högskolepoäng m.m. som delats ut. Kostnader för dessa skall även redovisas. Om möjligt skall redovisningen innehålla en jämförelse med föregående år.


65. En insatsorganisationsorienterad styrning och uppföljning

Försvarsmakten skall fortsätta det arbete som redovisades till regeringen den 30 april 2004 angående en insatsorganisationsorienterad ekonomistyrningsmodell. Arbetet skall i huvudsak genomföras enligt tidsplanen och inriktningen i övrigt i denna redovisning och bedrivas i nära samverkan med Regeringskansliet (Försvarsdepartementet), huvudsakligen inom ramen för den inom Försvarsdepartementet inrättade arbetsgruppen för utveckling av mål- och resultatstyrningen av Försvarsmakten, m.m. (Fö 1996:A).


66. IPP, PFF m.m

Försvarsmakten skall senast den 2 maj lämna ett förslag beträffande värdskap för internationella övningar och aktiviteter för åren 2006-2008. I förslaget skall ingå en redovisning av beräknade kostnader.


67. PFF-aktiviteter

Försvarsmakten skall upphandla minst två kurser vid Försvarshögskolan till vilka partnerskapsländerna enligt Partnership Work Programme (PWP) kan sända elever.


68. Perspektivplanering

Perspektivplanering skall redovisas senast den 15 maj 2005 och bland annat omfatta framtida konflikter, trender i teknik- och doktrinutveckling, idéer för Försvarsmaktens långsiktiga utveckling m.m. Redovisningen skall omfatta vägvalsfrågor avseende långsiktig funktions- och förbandsutveckling.


69. Verksamhetssäkerhet m.m.

Under året vidtagna åtgärder för att höja verksamhetssäkerheten skall redovisas. Vidare skall en redovisning av antalet skador samt orsakerna till dessa lämnas. Redovisningarna skall lämnas i årsredovisningen.


70. Utveckling av specialförbandens resurser m.m.

Försvarsmakten skall före 2005-04-30 redovisa möjligheterna till och konsekvenserna av (t.ex. för andra förband såsom luftburen bataljon) att ha hela eller delar av ett helikopterförband och ev. delar av transportflygförband dedicerade till specialförbanden för övning, insats och stöd till samhället. Även andra relaterade frågor kan tas upp.


71. Reduceringar i den centrala ledningen

Försvarsmakten skall senast den 2 maj 2005 redovisa hur arbetet med att reducera myndighetens centrala ledning fortlöper och vilka besparingar arbetet leder till 2005-2007.


72. Reduceringar i territoriell verksamhet m.m.

Försvarsmakten skall senast den 2 maj 2005 redovisa hur arbetet med att reducera myndighetens territoriella verksamhet, försvarsplanering och hemvärnsutbildning fortlöper och vilka besparingar arbetet leder till 2005-2007.


73. Nischer

Försvarsmakten skall lämna en delredovisning senast den 1 november 2005 avseende strategier för vissa utvalda nischer (med slutredovisning den 15 maj 2006). Delredovisningen skall ske mot bakgrund av redovisningen om nischer som Försvarsmakten enligt planeringsanvisningarna för budgetunderlaget 2006 skall lämna den 30 april 2005. Försvarsmakten skall fortlöpande vara beredd att lämna underlag till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) avseende strategi för berörda nischer inför ställningstagande till utvecklingsbeställningar, internationella samarbeten mm. Uppdraget skall genomföras i samverkan med Försvarets materielverk och Totalförsvarets forskningsinstitut.

Försvarsmakten skall särskilt inom strategin för flygfarkoster redovisa det bedömda operativa behovet samt utifrån det vilken samlad inriktning och prioriteringar som bör gälla för Sveriges satsningar på flyg- och rymdområdet. Redovisningen skall inkludera nationell flygteknisk forskning och utveckling samt internationella samarbeten. Försvarsmakten skall också redovisa vilka eventuella dubbleringar av kompetens inom landet som kan finnas eller uppstå med hänsyn taget till pågående och möjlig framtida verksamhet.


74. Marin skeppsteknisk kompetens

Försvarsmakten skall senast den 1 februari 2006 lämna ett fördjupat underlag avseende framtida behov av marin skeppsteknisk kompetens. Försvarsmakten skall beskriva hur kompetensen lämpligen bör tillgodoses främst för att Sverige skall kunna bibehålla och vidareutveckla befintliga system, såväl ubåtssystem som ytstridssystem. Underlaget skall inkludera en belysning av möjligheterna att tillgodose behovet såväl med nationella resurser som med resurser i ett Europaperspektiv.


75. Industrins framtida roll

Försvarsmakten skall senast den 30 april 2005 redovisa om och i så fall hur relationerna med i Sverige verkande försvarsindustri bör utvecklas så att (delar av) denna tar ett större ansvar för systemintegration och löpande drift och underhåll. Syftet är att undvika dubbleringar i kompetens inom landet samt öka kostnadseffektiviteten inom materielförsörjningsprocessen. Förslag skall lämnas till om, och i så fall hur, Försvarets materielverks roll bör förändras med hänsyn till ett förändrat ansvar för försvarsindustrin. Uppdraget skall genomföras i nära samverkan med Regeringskansliet (Försvarsdepartementet), Försvarets materielverk och Totalförsvarets forskningsinstitut.


76. Vidareutveckling av Forskning och teknikutveckling

Försvarsmakten skall i budgetunderlaget för 2006 lämna förslag till åtgärder för en ökad spårbarhet inom forskningen och teknikutvecklingen till materielplaneringen och den framtida insatsorganisationen. Härvid skall även behov av långsiktig handlingsfrihet mot nya möjligheter, hot och uppgifter beaktas. Hänsyn skall tas till en ökad behovsstyrning och koordinering av verksamheten inom forskningen och teknikutvecklingen samt gentemot andra verksamheter inom materielförsörjningen. Planering och utveckling av funktioner skall särskilt beaktas i enlighet med uppgift 1 g i Planeringsanvisningar för Försvarsmaktens budgetunderlag för 2006 (regeringsbeslut den 30 september 2004, Fö nr 9).


77. Internationellt materielsamarbete och exportstödjande verksamhet

Försvarsmakten skall i budgetunderlaget för 2006 redovisa resursbehovet under 2006 för internationellt materielsamarbete och exportstöd. Försvarsmakten skall motivera behovet samt redovisa detta uppdelat på internationellt materielsamarbete och exportstöd.


78. Rymdområdet

I enlighet med framtagandet av EU:s rymdpolicy och EU kommissionens vitbok om rymden förbereds ett femårigt rymdprogram inom unionen för perioden 2006-2010. Försvarsmakten skall senast den 30 april 2005, lämna en redovisning av det bedömda behovet idag och på längre sikt när det gäller internationell samverkan inom rymdområdet. Försvarsmakten skall, inom ramen för det militära försvarets behov på kort och lång sikt, vidare redovisa vilken inriktning och vilka prioriteringar som i detta sammanhang bör gälla för Sveriges satsningar på rymdområdet. Uppdraget skall genomföras i samverkan med Försvarets materielverk, Totalförsvarets forskningsinstitut.


79. Utvecklingssatsningar

Försvarsmakten skall senast den 30 april 2005, i samband med redovisning av uppgift 3a i Planeringsanvisningar för Försvarsmaktens budgetunderlag för 2006 (regeringsbeslut den 30 september 2004, Fö nr 9), inkomma med en redovisning avseende en samlad bild av såväl de ekonomiska som de verksamhetsmässiga satsningarna på andelen utveckling, dvs. bland annat FoU, FoT, koncernuppdrag, studier m.m. som finansieras av Försvarsmakten. Utgångspunkten för Försvarsmaktens redovisning skall vara uppföljning av verksamhet för 2004 och redovisning av pågående/planerad verksamhet för 2005. Av redovisningen skall framgå hur satsningarna fördelas ekonomiskt på respektive anslagspost samt hur mycket av resurserna som tilldelas olika myndigheter (specificera vilka) respektive industrin (specificera vilka) eller universitet och högskolor (specificera vilka).

Försvarsmakten skall i underlaget även redovisa det fortsatta bedömda behovet och nyttan av det nationella flygtekniska forskningsprogrammet, NFFP, samt finansieringsmöjligheterna under 2005-2008.


80. Duala tillämpningar inom forskning och teknikutveckling

Försvarsmakten skall den 30 april 2005 redovisa vilka åtgärder som planeras för att myndigheten med utgångspunkt i sina operativa behov skall kunna tillgodogöra sig civila bidrag till den försvarsrelaterade forskningen och teknikutvecklingen. Redovisningen skall även inkludera vilka åtgärder som planeras för att möjliggöra att resultaten från den försvarsrelaterade forskningen och teknikutvecklingen kommer civila aktörer till nytta där så bedöms lämpligt, bl. a. med hänsyn till bedömda synergieffekter. Underlaget skall vidare ge exempel på verksamhet inom forskning och teknikutveckling där betydande militära och civila synergier bedöms finnas.


81. Överlåtelse och upplåtelse av materiel

Försvarsmakten skall senast den 30 april 2005 redovisa den effektbestämmande materiel som inte behövs för att vidmakthålla eller utveckla operativ förmåga och som därför skulle kunna överlåtas eller upplåtas i säkerhetsfrämjande eller exportstödjande syfte.


82. Arbetet mot ogynnsamma attityder

Försvarsmakten, Försvarshögskolan och Totalförsvarets pliktverk har fått i uppdrag att upprätta strategier för att främja jämställdhet, öka mångfalden och för att skapa en miljö där alla individer, oaktat t.ex. kön, etnisk tillhörighet eller sexuell läggning, ges samma möjligheter och goda bemötande. (Fö2004/203/MIL och Fö2004/1389/MIL)

Myndigheten skall redovisa hur det gemensamma arbetet fortskrider tillsammans med en redovisning av genomförandet av utbildning av nyckelpersonal enligt myndighetens egen plan.


83. Bemyndiganden

Försvarsmakten skall i delårsrapporten lämna en reviderad bemyndiganderedovisning. Redovisningen skall ställas upp enligt förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag, kap 9 samt kompletteras med utfallssiffror per den 30 juni i enlighet med tabellerna i bilaga 9. Vidare skall Försvarsmakten i budgetunderlaget redovisa det materiella innehållet i myndighetens förslag till bemyndiganderam för 2006. Redovisningens utformning skall utarbetas i samverkan med Regeringskansliet (Försvarsdepartementet).


84. Nytt hyressättningssystem

Försvarsmakten och Fortifikationsverket skall med början den 1 januari 2005 utarbeta och införa ett nytt hyressättningssystem med ändrade löptider för hyresavtalen. Systemet skall utgå från principen att hyresavtalens löptid skall motsvara det investerade kapitalet så att det efter respektive hyresavtals utgång återstår ett restvärde som motsvarar objektets bedömda marknadsvärde. Befintliga hyresavtal skall omförhandlas enligt den nya principen. Principen tillämpas idag av bl.a. Specialfastigheter Sverige AB. Omförhandlingarna skall vara slutförda den 30 juni 2006. Försvarsmakten skall i samarbete med Fortifikationsverket ta fram en plan för det fortsatta arbetet. Planen skall redovisas i en gemensam rapport till regeringskansliet (Försvarsdepartementet och Finansdepartementet) senast den 31 mars 2005. Med anledning av förslag i Utredningen för styr- och finansieringsformerna i försvaret (dir. 2004:12) kan regeringen komma att lämna ytterligare anvisningar angående systemets utformning.


85. Ändring av planeringsanvisningar för Försvarsmaktens budgetunderlag för 2006

Uppdrag:

1d. Försvarsmakten skall senast den 2 maj 2005 redovisa under vilka förutsättningar ett militärstrategiskt högkvarter (OHQ) med svensk ledning skulle kunna organiseras med övriga truppbidragande länder för att leda en insats som engagerar svenska truppbidrag. Av redovisningen bör framgå vad som kan åstadkommas inledningsvis (2008) och på sikt (2011).

4a. Försvarsmakten skall i budgetunderlaget för 2006 redovisa hur personalförsörjningen och de personalrelaterade kostnaderna påverkas under år 2006 m.a.a. prop. 2004/05:5, Vårt framtida försvar.

Försvarsmakten skall senast den 2 maj 2005 komplettera redovisningen med hur personalförsörjningen och de personalrelaterade kostnaderna påverkas under åren 2007-2008 m.a.a. prop. 2004/05:5, Vårt framtida försvar.

86. Europeiska försvarsbyrån

Försvarsmakten skall stödja Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) vad avser Europeiska försvarsbyråns (EDA) verksamhet. Försvarsmakten skall vidare ha sammanhållande ansvar, i samverkan med Försvarets materielverk och Totalförsvarets forskningsinstitut, för framtagande av underlag till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) inför styrelsemöten i EDA som sker i sammansättningen för försvarsplanerare.

87. Arbetsgivaransvar vid internationella insatser

Försvarsmakten skall mot bakgrund av växande internationell samverkan och ökat deltagande i internationella insatser belysa det ansvar Försvarsmakten som arbetsgivare har för arbetstagare som tjänstgör utomlands och som anser sig ha blivit utsatt för trakasserier av personal från annat land eller internationell organisation som Sverige samverkar med internationellt.

Försvarsmakten skall därvid redovisa myndighetens rutiner och förutsättningar att utreda omständigheterna kring sådana trakasserier och möjligheterna att vidta de åtgärder som kan krävas för att förhindra fortsatta trakasserier.


88. Utveckling av bidrag till EU snabbinsatsförmåga

Försvarsmakten skall fortsätta utvecklingen av det svenska bidraget till EU snabbinsatsstyrkor. Utvecklingen av den nordiska snabbinsatsstyrkan skall ske i samverkan med Finland, Norge och Estland i syfte att styrkan skall kunna anmälas till EU för en första beredskapsperiod från den 1 januari till den 30 juni 2008.

Försvarsmakten skall,

- i rollen som "Framework Nation" leda det militära arbetet med att utveckla förmågan tillsammans med Finland, Norge och Estland, samt med Storbritannien vad avser ledningsområdet, i enlighet med undertecknat samförståndsavtal (MoU),

- stödja Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) i det fortlöpande arbetet med utveckling av EU snabbinsatsförmåga samt

- inom ramen för etablerad samverkan med Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) fortlöpande rapportera arbetsläget avseende utvecklingen av snabbinsatsstyrkan.


89. Befattningar i internationella organ

Försvarsmakten skall redovisa för Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) när nya befattningar skapas i internationella organ för personal i tjänstegraderna överste eller kommendör och högre, samt motsvarande nivåer för civil personal, för vilka svensk bemanning bör komma i fråga. Myndigheten skall i redovisningen lämna förslag om inriktning av bemanningen. Försvarsmakten skall också lämna en bedömning av huruvida beslut om bemanning på ifrågavarande befattning, bör fattas av myndigheten eller regeringen. Redovisningen skall ske löpande och innehålla en beskrivning av det intresse myndigheten bedömer att Sverige kan ha av att bemanna befattningen.

90. Behov av flygtransporter

Försvarsmakten skall redovisa hur flygtransporter för olika behov kan säkerställas. Faktorer som skall beaktas i arbetet är de ökande internationella åtaganden som Försvarsmakten ställs inför och de förväntningar som det civila samhället har på snabb strategisk flygförmåga med stor kapacitet för bl a räddningsinsatser på långa avstånd. Ytterligare faktorer att beakta är handlingsutrymmet när SALIS börjar avvecklas och de begränsningar som den kapacitet har som hyrs genom SALIS vad beträffar flygfält i insatsområden mm.Vidare skall Försvarsmakten undersöka möjligheterna av att inom ramen för det nordiska samarbetet tillgodose behovet.




1.5Fristående återrapportering




2FINANSIERING
2.1Anslag
2.1.1Tilldelade anslag
Utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet

6:1Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande truppinsatser m.m. (Ramanslag)
Disponeras av Försvarsmakten21 992 498 tkr
6:1 ap.1Förbandsverksamhet och beredskap (Ram)20 592 498 tkr
6:1 ap.2Fredsfrämjande truppinsatser (Ram)1 400 000 tkr

Disponeras av regeringen132 751 tkr
6:1 ap.3till regeringens disposition - utgiftsbegränsning (Ram)132 751 tkr


Villkor
6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande truppinsatser m.m.

Anslaget disponeras av Försvarsmakten för utgifter inom verksamhetsgrenarna utbildning, planering m.m., insatser och försvarsunderrättelseverksamhet samt för utgifter inom den fredsfrämjande verksamhet med trupp utomlands som Försvarsmakten genomför efter beslut av statsmakterna. Anslaget får användas för åtgärder för att främja den svenska försvarsindustrins exportverksamhet samt stöd till samhället. Anslaget får också användas för Sveriges del av de gemensamma kostnader som kan komma att uppstå i samband med EU-ledda internationella insatser. Vidare får anslaget användas i enlighet med nedanstående villkor.



6:1 ap.1 Förbandsverksamhet och beredskap

1. Försvarsmakten får disponera 100 000 000 kr av positivt överföringsbelopp från 2004 (anslagssparande). Resterande anslagssparande får ej disponeras av myndigheten utan särskilt beslut av regeringen.

2. Anslagsposten får användas för att, efter närmare anvisning från Regeringskansliet (Försvarsdepartementet), planera och vidta förberedelser för internationella insatser.

3. Anslagsposten får användas för utgifter för personal samt för drift av fartyg och flygplan som av Försvarsmakten ställs till Försvarets radioanstalts disposition.

4. Försvarsmakten skall när den lämnar statsbidrag enligt de villkor som gäller för anslaget 6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande truppinsatser m.m., anslagspost 1, till idrottsförbund och andra organisationer eller ersättning till de frivilliga försvarsorganisationerna utfärda föreskrifter om redovisning m.m. av beloppen. Försvarsmakten skall som villkor bl.a. föreskriva att mottagaren på begäran skall ge Riksrevisionen tillfälle att granska hur beloppen har använts.

5. Anslagsposten får användas för arvode enligt förordningen (2000:754) om motorreparationstjänsten.

6. Anslagsposten får användas för familjebidrag och dagpenning enligt förordningen (1995:239) om förmåner till totalförsvarspliktiga som fullgör värnplikt samt administrationskostnader för dessa bidrag. Utbetalning sker efter rekvisition från Riksförsäkringsverket.

7. Anslagsposten får användas för ekonomiskt stöd enligt förordningen (1995:239) om förmåner till totalförsvarspliktiga som fullgör värnplikt. Utbetalning sker efter rekvisition från Totalförsvarets pliktverk.

8. Försvarsmakten skall stödja utländskt deltagande vid PFF-aktiviteter samt aktiviteter i andan av PFF i Sverige och utlandet. Stödet skall riktas i första hand emot Ryssland, Ukraina, länderna på Västra Balkan, i Kaukasus och Centralasien. Stödet får uppgå till högst 2 000 000 kronor.

9. Högst 108 000 000 kronor får användas för ersättning till de frivilliga försvarsorganisationerna för deras utbildningsverksamhet.

10. Högst 3 000 000 kronor får efter rekvisition betalas ut till frivilliga försvarsorganisationer för deras stödjande verksamhet i Estland, Lettland, Litauen, Polen, Ukraina och Ryssland.

11. Högst 1 500 000 kronor får användas för generalläkarens tillsynsverksamhet exklusive lönekostnader. Erforderlig personal skall ställas till generalläkarens förfogande så att tillsynsuppgiften kan lösas enligt lag och andra föreskrifter.

12. Av anslagsposten har 172 000 000 kronor beräknats för statliga ålderspensionsavgifter för totalförsvarspliktiga som fullgör värnplikt. Beloppet skall i enlighet med förordningen (1998:512) om statliga ålderspensionsavgifter m.m. inbetalas till Riksförsäkringsverket.

13. Högst 3 500 000 kronor får användas för bidrag till soldathemsrörelsens centrala organisation, soldathemsverksamheten och soldathemsföreståndares löner samt till utbildning och inventarier m.m. Bidragen skall fördelas efter det att Svenska soldathemsförbundet har hörts och utbetalas efter rekvisition i mån av behov, dock med högst en fjärdedel av 3 500 000 kronor per kvartal. Som villkor för statsbidrag till centralorganisationen gäller att regeringen och Försvarsmakten skall ha rätt att utse vardera en ledamot i organisationens styrelse.

14. Högst 1 805 000 kronor får användas för framställning, distribution m.m. av tidningen Värnpliktsnytt. Försvarsmakten skall därutöver betala lönen för Värnpliktsnytts chefredaktör och redaktionschef.

15. Högst 1 650 000 kronor får användas för central verksamhet inklusive värnpliktskongressen samt regional verksamhet vid Värnpliktsrådet. Försvarsmakten skall därutöver betala lönen för Värnpliktsrådets generalsekreterare.

16. Högst 150 000 kronor får användas av Värnpliktsrådet för allmänna insatser eller åtgärder i form av bistånd vid rättsligt förfarande till totalförsvarspliktiga i ärenden som uppkommit till följd av plikttjänstgöringen.

17. Högst 35 000 kronor får användas för kostnader i samband med de nordiska gästernas besök vid värnpliktskongressen 2005.

18. Högst 640 000 kronor får användas för att bedriva drogförebyggande arbete inom ramen för verksamheten Försvar mot droger. Försvarsmakten skall därutöver betala lönen för verksamhetsledaren vid Försvar mot droger.

19. Högst 500 000 kronor får användas för utgifter för svensk elevmedverkan vid Baltdefcol.

20. Högst 15 500 000 kronor får användas för genomförandet av verksamhet enligt årsarbetsplanerna avseende det säkerhetsfrämjande samarbetet med Estland, Lettland och Litauen.

21. Högst 3 700 000 kronor får användas för genomförande av verksamhet enligt årsarbetsplanerna avseende det bilaterala samarbetet med Ryssland och Ukraina.

22. Högst 1 650 000 kronor får användas för betalning av administrativa kostnader till Statens haverikommission.

23. Högst 485 000 000 kronor får användas för den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (MUST) i enlighet med vad regeringen beslutar i hemligt beslut.



6:1 ap.2 Fredsfrämjande truppinsatser

1. Högst 1 400 000 000 kronor får användas för Försvarsmaktens deltagande i internationella insatser 2005 enligt fördelning nedan:

(Kr)

ALTHEA I Bosnien och Hercegovina

Högst 115 000 000

KFOR i Kosovo

Högst 495 000 000

ISAF i Afghanistan

Högst 367 000 000

UNMIL i Liberia

Högst 350 000 000

ATHENA

Högst 12 000 000

UNMIS SHIRBRIG i Sudan

Högst 5 000 000

AMIS II i Sudan

Högst 5 000 000

Övrigt

Högst 11 500 000

Får användas först efter beslut av regeringen

Högst 39 500 000



2. Försvarsmakten skall till Europeiska unionen (EU) inbetala belopp enligt de fakturor som kommer avseende både Sveriges nationella kostnader och Sveriges del av gemensamma kostnader inom Athena.



6:2Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling (Ramanslag)
Disponeras av Försvarsmakten17 391 059 tkr
6:2 ap.1Utveckling, anskaffning, vidmakthållande och avveckling av materiel (Ram)16 361 059 tkr
6:2 ap.3Forskning och teknikutveckling m m (Ram)1 030 000 tkr


Villkor
6:2 Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling

Anslaget disponeras av Försvarsmakten för utgifter för utveckling, anskaffning, vidareutveckling, vidmakthållande och avveckling av materiel (inklusive materielavvecklingen vid Försvarsmaktens logistik och delar av det säkerhetsfrämjande samarbetet med Estland, Lettland och Litauen som avser materiel). Vidare disponeras anslaget för anskaffning, vidmakthållande och avveckling av anslagsfinansierade anläggningar, för forskning och teknikutveckling och internationellt samarbete inom försvarsmaterielområdet. Anslaget får vidare användas för åtgärder för att främja den svenska försvarsindustrins exportverksamhet samt i övrigt i enlighet med nedanstående villkor.



6:2 ap.1 Utveckling, anskaffning, vidmakthållande och avveckling av materiel

1. Försvarsmakten får disponera 470 000 000 kr av positivt överföringsbelopp från 2004 (anslagssparande). Resterande anslagssparande får ej disponeras av myndigheten utan särskilt beslut av regeringen.

2. Försvarsmakten skall efter rekvisition betala högst 570 000 kronor till Försvarets materielverk för tillsyn av efterlevnaden av förordningen (1993:1067) om elektromagnetisk kompatibilitet samt föreskrifter med stöd av förordningen.

3. Anslagsposten får användas för utgifter för underhåll m.m. av fartyg och flygplan som av Försvarsmakten ställs till Försvarets radioanstalts disposition.

4. Försvarsmakten skall till Europeiska unionen (EU) inbetala belopp enligt de fakturor som kommer avseende Sveriges del av de gemensamma kostnader som kan komma att uppstå i samband med den Europeiska försvarsbyrån.

5. Försvarsmakten skall efter rekvisition betala högst 90 000 000 kronor till Försvarets materielverk för Försvarets materielverks verksamhtesgren Internationella materielsamarbeten och industrifrågor m.m.



6:2 ap.3 Forskning och teknikutveckling m m

1. Försvarsmakten får disponera 30 000 000 kr av positivt överföringsbelopp från 2004 (anslagssparande). Resterande anslagssparande får ej disponeras av myndigheten utan särskilt beslut av regeringen.

2. Försvarsmakten skall efter rekvisition betala högst 16 000 000 kronor till Totalförsvarets forskningsinstitut för deltagande i internationell verksamhet inom försvarsmateriel- och forskningsområdet samt för exportstöd som utförs på uppdrag av regeringen.

3. Högst 20 000 000 kronor får användas för det nationella flygtekniska forskningsprogrammet (NFFP), i enlighet med de beslut som fattas av detta programs beslutsorgan.



6:9Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom totalförsvaret (Obetecknat anslag)
Disponeras av Försvarsmakten55 117 tkr
6:9 ap.1Försvarsmakten (Obetecknat)55 117 tkr


Villkor
6:9 ap.1 Försvarsmakten

1. Högst 535 000 kronor får användas för bidrag till vissa militära tidskrifter.

2. Högst 1 035 000 kronor får användas för bidrag till Försvarets civila idrottsförbund.





2.1.2Äldre anslag som disponeras budgetår 2005


2.1.3Finansiella villkor för anslag
Utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet

6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande truppinsatser m.m.

Anslag/anslagspostAnslagskredit (tkr)Anslagsbehållning som disponeras 2005Indrag av anslagsbelopp (tkr)
6:1 ap.10Allt0
6:1 ap.2300 000Allt0
6:1 ap.30Allt132 751

6:2 Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling

Anslag/anslagspostAnslagskredit (tkr)Anslagsbehållning som disponeras 2005Indrag av anslagsbelopp (tkr)
6:2 ap.10Allt0
6:2 ap.30Allt0

6:9 Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom totalförsvaret

Anslag/anslagspostAnslagskredit (tkr)Anslagsbehållning som disponeras 2005Indrag av anslagsbelopp (tkr)
6:9 ap.10Inget0



2.1.4Finansiella villkor för omfördelning av anslagssparande
Omfördelning från anslag/ap1Omfördelning till anslag/ap2Belopp (tkr)/andel (%)
6:1 ap.26:1 ap.3100 %
1 Anslag och anslagsposter är angivna med 2004 års nomenklatur
2 Anslag, anslagsposter och delposter är angivna med 2005 års nomenklatur


2.1.5Avslutade anslagsposter


2.1.6Medgivet överskridande


2.1.7Bemyndiganden
Anslag/anslagspost200520062007 -
BemyndiganderamInfriade förpliktelserInfriade förpliktelserSlutår
6:2 ap.167 330 00016 500 62750 829 373
6:2 ap.31 170 000892 000278 000
Belopp angivna i tkr


Villkor

Försvarsmakten bemyndigas att under 2005 beställa materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling så att behovet av anslagsmedel vid utgången av 2005 för dessa och tidigare beställningar tillsammans uppgår till högst 68 500 000 000 kronor. Bemyndigandena avser högsta belopp vid utgången av året, däremot inte vid varje given tidpunkt under året.



2.2Övriga villkor
2.2.1Låneram och krediter
Låneram (enl 20 § budgetlagen)1 770 000
Räntekontokredit (enl 21 § budgetlagen)2 500 000
Övriga kreditramar (enl 23 § budgetlagen)0
Belopp angivna i tkr


2.2.2Utbetalningsplan
Beslutsnr: 8 Datum: 2004-12-22
Till Försvarsmaktens räntekonto i Riksgäldskontoret överförs:

  • 20 592 498 tkr fördelat per månad fr.o.m. 2005-01-25 t.o.m. 2005-12-25. Beloppet avser anslaget Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande truppinsatser m.m. 6:1 ap.1.
  • 17 391 059 tkr enligt nedanstående tabell avseende anslaget Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling 6:2 ap.1 och 6:2 ap.3.
Utbetalningsdatum
2005-01-253 101 000
2005-02-251 933 300
2005-03-25773 200
2005-04-251 293 200
2005-05-25941 700
2005-06-251 897 600
2005-07-2539 100
2005-08-25785 700
2005-09-251 410 100
2005-10-251 362 000
2005-11-251 190 000
2005-12-252 664 159
Belopp angivna i tkr




2.3Avgifter och bidrag
Beräknad budget för avgiftsbelagd verksamhet år 2005 där intäkterna disponeras

VerksamhetÖver- / underskott tom 2003Över- / underskott 2004Intäkter 2005Kostnader 2005Över- / underskott 2005Ack över- / underskott, utgående 2005
Verksamhet där avgiftsintäkterna disponeras
Avgiftsinkomster som redovisas mot anslag001 105 0001 105 00000
Belopp angivna i tkr


Ekonomiskt mål för avgiftsbelagd verksamhet

1. Undantag medges från kravet på full kostnadstäckning i 5 § avgiftsförordningen (1992:191) vad avser extern transportverksamhet och marketenteriverksamhet. I dessa fall skall utgifter som inte kan finansieras med avgifter finansieras från anslaget 6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande truppinsatser m.m.

2. Kostnader för extern transportverksamhet skall till minst 80 procent täckas med avgifter.

3. Kostnader för marketenteri skall till minst 75 procent täckas med avgifter.



Villkor för avgiftsbelagd verksamhet

1. Utöver vad som anges i 4 § avgiftsförordningen (1992:191) får även nedanstående inkomster disponeras av Försvarsmakten.

a) Inkomster från hyror avseende elev- och befälshotell,

b) inkomster från extern verkstadsverksamhet,

c) inkomster från försäljning av reservmateriel,

d) inkomster från försäljning av drivmedel,

e) inkomster från extern transportverksamhet,

f) inkomster från personalbutiksverksamhet,

g) inkomster från marketenteri,

h) inkomster från övrig förplägnadsverksamhet,

i) inkomster av mindre ekonomisk omfattning,

j) inkomster avseende flygmedicinska uppgifter för civil luftfart,

k) inkomster med anledning av verksamhet enligt förordningen (2002:375) om Försvarsmaktens stöd till civil verksamhet,

l) inkomster avseende tillhandahållande av utbildnings- och övningsresurser i och utom Sverige och

m) inkomster i samband med andra länders nyttjande av utlandsstyrkans drift i campverksamhet.

2. Utgifter för deltagande i PFF-aktiviteter för de deltagare som inte omfattas av de nordiska ländernas samarbete eller som inte finansieras från anslag under utgiftsområde 5 Internationell samverkan, utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet eller utgiftsområde 7 Internationellt bistånd, skall finansieras genom avgifter. Avgifterna får disponeras av Försvarsmakten.

3. Avgifternas storlek bestäms av Försvarsmakten, dock ej i de fall som avses i 15 § avgiftsförordningen (1992:191).



2.4Övriga intäkter

Villkor

1. Samtliga inkomster från FN avseende lån för svenska FN-styrkor skall redovisas mot inkomsttitel 4525 Återbetalning av lån för svenska FN-styrkor. Försvarsmakten kan efter särskilt beslut av regeringen, efter hemställan, få disponera dessa inkomster.

2. Försvarsmakten får disponera inkomster i form av viten, skadestånd och räntor hänförliga till kommersiella avtal samt inkomster till följd av överenskommelser med industrin i samband med utveckling och anskaffning av materiel (s.k. royalties) om högst 20 000 000 kronor för ett enskilt kontrakt mellan Försvarets materielverk och industrin som berättigar till s.k. royalty. Inkomster av det senare slaget som överstiger 20 000 000 kronor skall anmälas till regeringen. Regeringen kommer därefter att fatta beslut om hur dessa inkomster skall disponeras. Vidare disponeras inkomster till följd av skadestånd i anledning av brott samt inkomster i form av rättegångskostnader.

3. Inkomster från annonsering m.m. i tidningen Värnpliktsnytt får disponeras av Försvarsmakten för framställning, distribution m.m. av tidningen samt för teknisk förnyelse eller andra investeringar hänförliga till tidningens framställning.

4. Försvarsmakten får disponera inkomster som kan uppstå i samband med att Försvarsmakten avstår nyttjanderätten till mark i anslutning till Järva skjutbanor. Försvarsmakten skall i årsredovisningen redovisa hur stor del av inkomsterna som har förbrukats och till vilka ändamål.

5. Vid försäljning av övertalig materiel gäller följande villkor. För större enskilda affärer överstigande 15 miljoner kronor i intäkt skall Försvarsmakten inhämta regeringens medgivande. Detta gäller även när betalning sker i form av varor eller tjänster. Vid dessa affärer kommer regeringen att fatta beslut om hur intäkterna skall disponeras.

För övrig försäljning av övertalig materiel får Försvarsmakten behålla totala bruttointäkter om 30 miljoner kronor. (Brottointäkt definieras som inkomst av försäljning innan avdrag görs för kostnader direkt relaterade till försäljningen.) Bruttointäkter överstigande detta belopp skall föras mot inkomsttitel 3312 Övriga intäkter av försåld egendom. Med intäkt menas även betalning i form av varor eller tjänster.

6. Försvarsmakten skall bistå Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) genom att, vid behov, ställa körcentral och statsflyg till förfogande vid tjänsteresor.








3UNDANTAG FRÅN EA-REGLER

1. Försvarsmakten behöver inte finansiera investeringar i anläggningstillgångar med lån i Riksgäldskontoret enligt kapitalförsörjningsförordningen (1996:1188) om dessa används eller har använts i verksamheten i samband med internationella uppdrag. Sådana investeringar får istället finansieras från anslaget 6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande truppinsatser m.m., anslagspost 2 Fredsfrämjande truppinsatser.

2. Försvarsmakten undantas från 16 § anslagsförordningen (1996:1189) enligt nedan.

a. Försvarsmakten får vad avser försörjning med ammunition, reservdelar och drivmedel i förbandsverksamheten anskaffa dessa under anslaget 6:2 Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling. Efter hand som förbrukning av förnödenheterna sker i förbandsverksamheten skall kostnaden för detta föras från anslaget 6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande truppinsatser m.m. som intäkt till anslaget 6:2 Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling.

b. Försvarsmakten får vad avser tjänster som genomförs inom verksamhetsgrenarna Utbildning, planering m.m., Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling, Insatser och Försvarsunderrättelseverksamhet, och där slutprodukten finns planerad och beslutad inom någon annan av dessa verksamhetsgrenar, föra utgiften för tjänsten till det anslag där slutprodukten finns planerad och beslutad, samt föra inkomsten till det anslag som bekostar den verksamhetsgren inom vilken tjänsten utförts.

c. Försvarsmakten får för den fredsfrämjande verksamheten med trupp utomlands utnyttja förnödenheter som anskaffats under anslaget 6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande truppinsatser m.m., anslagspost 1 och 6:2 Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling.

d. Försvarsmakten får anskaffa förnödenheter för den fredsfrämjande verksamheten med trupp utomlands under anslaget 6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande truppinsatser m.m., anslagspost 1 respektive anslaget 6:2 Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling.

e. När Försvarsmakten förbrukar förnödenheter i den fredsfrämjande verksamheten skall utgiften för detta föras från anslaget 6:1, anslagspost 2 Fredsfrämjande truppinsatser till anslaget 6:1, anslagspost 1 Förbandsverksamhet och beredskap m.m. och till anslaget 6:2 Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling.

3. Försvarsmakten medges, vad avser värderingsprinciper för lagerredovisning av beredskapsvaror, undantag från 5 kap. 3 och 10 §§ förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag, under förutsättning att myndigheten under 2005 färdigställer LIFT Central eller motsvarande ersättningssystem för nuvarande lagersystem (TOR).







På regeringens vägnar

Leni Björklund
Mathias Fredriksson




Kopia till

Riksdagens försvarsutskott
Riksdagens ombudsmannaexpedition
Riksrevisionen
Riksdagens utredningstjänst
Statsrådsberedningen ( två ex varav ett till Rev)
Regeringskansliets förvaltningskontor
Samtliga departement
Försvarets materielverk
Rikspolisstyrelsen
Försvarets radioanstalt
Krisberedskapsmyndigheten
Statens räddningsverk
Försvarshögskolan
Totalförsvarets forskningsinstitut
Totalförsvarets pliktverk
Försvarets underrättelsenämnd
Rikshemvärnsrådet
Riksförsäkringsverket
Riksgäldskontoret
Ekonomistyrningsverket
Fortifikationsverket
Centralförbundet Folk och Försvar
Civilpliktsrådet
Facket för Service och Kommunikation
Fackförbundet ST
Försvarsförbundet
Officersförbundet
SACO-Försvar c/o Sveriges Civilingenjörsförbund
Sveriges reservofficersförbund
Värnpliktsrådet



Senast uppdaterad: