Finansdepartementet


Regeringsbeslut
I 1

2016-12-22
Fi2016/02367/E2
Fi2016/04581/RS (delvis)
Konjunkturinstitutet
Box 3116
10362 Stockholm
Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Konjunkturinstitutet
Riksdagen har beslutat om Konjunkturinstitutets verksamhet för budgetåret 2017 (prop. 2016/17:1 utg.omr. 2, bet. 2016/17:FiU2, rskr. 2016/17:123).

Regeringen beslutar att följande ska gälla under budgetåret 2017 för Konjunkturinstitutet och nedan angivna anslag.

VERKSAMHET

1. Myndighetens prognoser och medelfristiga kalkyler för den ekonomiska utvecklingen ska vara tillförlitliga som beslutsunderlag. Med tillförlitliga avses dels att prognoserna har hög precision givet de metoder som finns tillgängliga och saknar omotiverade systematiska fel, dels att analysen är förankrad i nationalekonomisk teori och empiri.

Myndigheten ska:

  • redovisa och analysera prognosprecisionen,
  • analysera prognosavvikelser och kommentera eventuella tendenser till systematiska fel,
  • belysa den osäkerhet som prognoserna är behäftade med,
  • redovisa hur prognoserna görs tillgängliga, och
  • redovisa hur prognosmetoderna dokumenteras.

Myndigheten ska, i samband med att myndigheten presenterar sina prognoser, göra en prognosjämförelse med andra prognosmakare, däribland regeringen. I analysen av prognosavvikelserna ska även regeringens prognosavvikelser ingå. Prognosavvikelserna ska därtill jämföras med andra prognosmakares avvikelser.

2. Myndigheten ska i samband med att den presenterar sina prognoser redovisa en prognos, med en femårig horisont, som baseras på ett antagande om att finanspolitiken endast omfattar åtgärder som redan aviserats, föreslagits eller beslutats av riksdagen eller regeringen. Prognosen ska vara väl genomarbetad och redovisningen ska vara tydlig och utförlig. Redovisningen ska bl.a. innehålla beräkningsförutsättningar och en variabeluppsättning som möjliggör jämförelser med regeringens prognoser.

3. Myndigheten ska analysera budgetutrymmet med utgångspunkt från det finanspolitiska ramverket.

4. Myndigheten ska göra en kvantitativ bedömning av de offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet. Bedömningen ska omfatta ett antal scenarier som illustrerar under vilka omständigheter som de offentliga finanserna kan anses vara långsiktigt hållbara. Myndigheten bör lyfta fram de utmaningar som bedöms vara av särskild vikt för de offentliga finansernas långsiktiga utveckling och analysera olika alternativ för att möta dessa.

5. Myndigheten ska förse Regeringskansliet (Finansdepartementet) med leveranser av utfalls- och prognosdata i det gemensamma databasformatet. Myndigheten ska leverera en utfallsbank anpassad för Finansdepartementets verksamhet i en FIMO-struktur. Tidpunkter för leveranserna och omfattningen av dessa bestäms i samråd med Finansdepartementet.

6. Myndigheten ska löpande informera Regeringskansliet (Finansdepartementet) i frågor som rör utveckling och införande av nya modeller och rutiner för det löpande arbetet med prognoser och medelfristiga kalkyler.

7. Myndigheten ska intensifiera utvecklingsarbetet av miljöekonomiska metoder och modeller. Myndigheten ska redovisa utvecklingsarbetet.

8. Myndighetens arbete med den årliga rapporten om miljöpolitikens samhällsekonomiska aspekter ska genomföras i samråd med Naturvårdsverket. Rapporten ska bl.a. behandla den ekonomiska politikens kort- och långsiktiga effekter på riksdagens miljökvalitetsmål och på en i övrigt miljömässigt hållbar utveckling. Rapporten ska publiceras senast den 31 december 2017.

9. Myndigheten ska i rapporten om de samhällsekonomiska förutsättningarna för lönebildningen analysera bl.a. sambanden mellan arbetslöshet, sysselsättning och löner. Av särskild vikt är att analysera såväl lönenivåns som lönestrukturens samband med arbetslöshet och sysselsättning. Vid framtagandet av rapporten ska relevanta jämställdhetsaspekter beaktas. Myndigheten beslutar efter samråd med Medlingsinstitutet om rapportens utformning och publiceringstidpunkt med hänsyn till avtalsförhandlingarna.

10. Myndigheten ska bidra till utvecklingen av den ekonomiska statistikens kvalitet, t.ex. genom att delta i olika arbetsgrupper, råd och liknande organ, samt genom att granska det statistiska underlagets kvalitet i det löpande prognos- och analysarbetet. Vid behov ska myndigheten föreslå utredningar och förbättringar.

11. När myndigheten presenterar eller analyserar individbaserad statistik, ska det göras uppdelat på kön, om det inte finns särskilda skäl som talar emot detta.

12. Myndigheten ska till Regeringskansliet (Finansdepartementet) lämna en skriftlig bedömning av om kriterierna enligt 5 § andra stycket lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete är uppfyllda. Bedömningen ska lämnas inom tre veckor efter det att ett sammanvägt mått på svenska hushålls och företags syn på ekonomin understigit sitt historiska medelvärde med mer än två standardavvikelser (vilket för närvarande motsvarar att myndighetens barometerindikator understigit värdet 80). En sådan bedömning ska även lämnas när systemet för stöd vid korttidsarbete tillämpats under sex månader.

13. Myndigheten ska i Hermes redovisa prognoser för anslaget 1:7 Konjunkturinstitutet med tillhörande kommentarer för 2017–2021. Av kommentarerna ska framgå vilka antaganden som använts i prognosen, vilka osäkerhetsfaktorer som finns och eventuella förändringar av förutsättningarna för myndigheten att bedriva sin verksamhet. Vidare ska förändringar i förhållande till föregående prognostillfälle, tillgängliga och beräknade medel samt den av myndigheten beslutade budgeten kommenteras. Vid väsentliga prognosavvikelser bör myndigheten även ange orsaker till dessa, samt vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtas, för att verksamheten ska bedrivas enligt plan inom ramen för tilldelade medel. Prognoserna ska lämnas senast den 18 januari, 17 februari, 3 maj, 31 juli och 25 oktober 2017.

3

Uppdrag

Ny makromodell

Myndigheten ska utveckla en s.k. dynamisk stokastisk allmänjämviktsmodell (DSGE-modell). Syftet med modellen är att utgöra ett huvudsakligt stöd för det makroekonomiska prognosarbetet och policyarbetet vid Konjunkturinstitutet och Regeringskansliet (Finansdepartementet). Uppdraget ska ske i enlighet med Konjunkturinstitutets rapport Förstudie om lämpligt makroekonomiskt modellstöd (Fi2014/3569). En referensgrupp ska knytas till uppdragets genomförande där representanter från Regeringskansliet (Finansdepartementet) och andra personer med relevant kunskap om utveckling och användning av makroekonomiska modeller ska ingå. Myndigheten ska senast den 30 juni 2017 redovisa en första begränsad version av DSGE-modellen som kan användas för intern fortbildning. Myndigheten ska ha utvecklat en DSGE-modell för policyanalys som är redo för användning senast den 31 december 2018.

Modellen MIMER

Myndigheten ska ta över underhåll av OLG-modellen MIMER med tillhörande databaser och dokumentation från Regeringskansliet (Finansdepartementet) senast den 1 maj 2017. I övertagandet av underhåll ingår inte moment som kräver tillgång till mikrodata. Ambitionen är att myndigheten ska kunna använda modellen fr.o.m. 1 juli 2018.

Effekter av deltidsarbete på samhällsekonomin och de offentliga finanserna

Myndigheten ska göra en bedömning av de samhällsekonomiska och offentligfinansiella effekterna av att arbetet i framför allt vissa kvinnodominerade sektorer organiseras så att heltid ibland inte erbjuds. Utgångspunkten för analysen ska vara att en del av de individer som nu har ett deltidsarbete skulle vilja arbeta heltid. Myndigheten ska analysera de konsekvenser som skulle uppkomma om arbetet organiserades så att alla som vill arbeta heltid skulle erbjudas heltidsarbete i följande två alternativa scenarier:

  1. ett ökat antal heltidsarbetande uppnås samtidigt som det totala antalet arbetade timmar är oförändrat
  2. ett ökat antal heltidsarbetande åtföljs, på ett eller annat sätt, av en ökning i det totala antalet arbetade timmar.

Myndigheten ska i sin analys även beakta eventuella effekter av en övergång till att organisera en större del av verksamheten i form av heltidstjänster, på produktionskostnader och effektivitet i berörda sektorer och branscher. Myndigheten ska löpande informera Regeringskansliet (Finansdepartemetet) om hur uppdraget fortskrider. Definitioner och avgränsningar av uppdraget ska ske efter samråd med Regeringskansliet (Finansdepartementet). Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Finansdepartementet) senast den 30 april 2017.

Klimatpolitisk inventering

Myndigheten ska på ett principiellt plan analysera vad som bör beaktas för att utforma en kostnadseffektiv och samhällsekonomiskt effektiv klimatpolitik utifrån ett långsiktigt perspektiv. Analysen ska även beakta  teknisk utveckling och läroeffekter samt samverkan mellan olika styrmedel för att nå det långsiktiga utsläppsmål som föreslagits av Miljömålsberedningen (SOU 2016:21) för 2045. Denna del av uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Finansdepartementet) senast den 31 maj 2017. Myndigheten ska uppskatta var potentialen är störst för att införa eller öka en kostnadseffektiv insats av styrmedel. Analysen ska innehålla en bedömning av hur höga marginalkostnaderna för utsläppsminskningar är i olika sektorer, vilka klimatpolitiska styrmedel som används, hur effektiva dessa är i att reducera utsläpp, vilka kostnader och nyttor som styrmedlen ger upphov till och vem som får ökade resp. minskade kostnader. Uppdraget ska genomföras efter samråd med Energimyndigheten, Naturvårdsverket, Tillväxtanalys, Trafikanalys och Vinnova. Uppdraget innefattar även en genomgång och analys av styrmedelsförslag. Denna del av uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Finansdepartementet) senast den 1 mars 2018.

Kunskapsöversikt av klimatförändringar

Myndigheten ska utifrån existerande nationella och internationella studier beräkna nationella samhällsekonomiska effekter av de långsiktiga klimatförändringarna. I uppdraget ingår att beskriva, kommentera och analysera de beräkningar som finns. I uppdraget ingår även att peka på osäkerhet och brister i existerande studier och föreslå vad som behövs för att åtgärda dessa. Uppdraget ska redovisas till regeringen (Finansdepartementet) senast den 31 december 2017.

Analys av produktivitetsutvecklingen

Myndigheten ska analysera produktivitetsutvecklingen i svensk ekonomi och identifiera branscher och sektorer där produktiviteten är låg i ett internationellt perspektiv. Redovisningen ska innehålla en genomgång av möjliga förklaringar i befintlig litteratur till varför produktivitetsnivån inte ligger på den internationella fronten när så är fallet. Analysenka genomföras efter samråd med Tillväxtanalys. Uppdraget ska publiceras i samband med Lönebildningsrapporten 2017, alternativt som en del av Lönebildningsrapporten.

Moderna beredskapsjobb

Myndigheterna ska bidra till regeringens satsning på moderna beredskapsjobb i staten som införs successivt fr.o.m. 2017 och som syftar till att sysselsätta minst 5 000 personer 2020. För 2017 bör omfattningen uppgå till minst 500 personer. Myndigheterna ska eftersträva att anställa personer som står långt från arbetsmarknaden inklusive nyanlända för att utföra enklare arbetsuppgifter vid myndigheten. Konjunkturinstitutet ska lämna in en redovisning till Statskontoret senast den 1 augusti 2017 enligt instruktion från Statskontoret.

Regelverket och ersättningen för de moderna beredskapsjobben ska motsvara de villkor som gäller för den subventionerade anställningsformen extratjänster, som handläggs och betalas ut av Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen och Arbetsgivarverket har i uppdrag att bistå med stöd till myndigheterna inom sina respektive ansvarsområden i detta arbete.

FINANSIERING

4

Anslag

4.1

Tilldelade anslag/anslagsposter (belopp angivna i tkr)

Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

1:7

Konjunkturinstitutet (Ramanslag)

Disponeras av Konjunkturinstitutet63 455
ap.1Konjunkturinstitutet (ram)63 455

4.3

Finansiella villkor

4.3.1

Finansiella villkor för anslag/anslagsposter

Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Anslag/apAnslagskreditAnslagsbehållning som disponeras 2017Indrag av anslagsbelopp
1:7 Konjunkturinstitutet
ap.11 9043 %0
Belopp angivna i tkr
Anslagssparandet prövas efter eventuell omfördelning av anslagssparande
Tabellen inkluderar anslagssparande och anslagskredit som i förekommande fall disponeras enligt 7 och 8 §§ anslagsförordningen (2011:223)

5

Övriga villkor

5.1

Låneram och krediter

Låneram (enl. 7 kap. 1 § budgetlagen)3 000
Räntekontokredit (enl. 7 kap. 4 § budgetlagen)6 000
Belopp angivna i tkr

5.2

Utbetalningsplan

Till Konjunkturinstitutets räntekonto i Riksgäldskontoret överförs enligt detta regleringsbrev medel enligt följande tabell:
UtbetalningsdatumBelopp
2017-01-255 288
2017-02-255 288
2017-03-255 288
2017-04-255 288
2017-05-255 288
2017-06-255 288
2017-07-255 288
2017-08-255 288
2017-09-255 288
2017-10-255 288
2017-11-255 288
2017-12-255 287
Summa63 455
Belopp angivna i tkr
Räntebärande anslag/anslagsposter som står till Konjunkturinstitutets disposition enligt detta regleringsbrev är:
1:7 ap.1Konjunkturinstitutet

6

Avgifter och bidrag

6.1

Beräknad budget för avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna disponeras

Verksamhet+/- t.o.m. 2015+/- 2016Int. 2017Kost. 2017+/- 2017Ack. +/- utgå. 2017
Uppdragsverksamhet
Försäljning av statistik och statistiktjänster18000018
Expertuppdrag-171-1502 3752 3750-321
Användarstöd och kurser-140000-14
Summa-167-1502 3752 3750-317
Belopp angivna i tkr

6.5

Villkor för bidragsfinansierad verksamhet

Myndigheten får ta emot bidrag för sin verksamhet från forskningsråd, forskningsstiftelser, forskningsfonder, statliga myndigheter samt organ inom Europeiska unionen och Förenta nationerna. Bidragsinkomsterna disponeras av myndigheten.

På regeringens vägnar
Per Bolund
Kristina Söderström








Kopia till

Statsrådsberedningen/REV
Finansdepartementet/BA1, BaS och EA
Regeringskansliets förvaltningsavdelning/RK EKOL
Finansutskottet
Riksrevisionen
Ekonomistyrningsverket
Medlingsinstitutet
Naturvårdsverket
Riksgäldskontoret

Senast uppdaterad: